Stäng fönster KUNGSÖR BJÖRSKOGS PRÄSTGÅRD 4:8 - husnr 1, BJÖRSKOGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BJÖRSKOGS KYRKA (akt.) | |
| 2005-01 |
| Historik |
|---|
|
Platsens första stenkyrka sägs ha tillkommit omkring 1200. Tornets medeltida murverk finns kvar nedtill och delar av övriga kyrkans medeltida murar ingår i den nuvarande byggnaden, fast oklart i vilken omfattning. Ursprungligen torde kyrkan ha omfattat ett skepp med vapenhus utbyggt i söder. Senare - närmare tidpunkt okänd - slogs valv över kyrkorummet som antagligen blev tvåskeppigt. Vid kyrkans utvidgning i slutet av medeltiden kom vapenhuset att bli inbyggt i en större byggnadsvolym som fick en säregen planindelning. Under första hälften av 1600-talet upptogs fler fönsteröppningar och altare murades upp intill östra gavelväggen. Tornet förnyades 1649, då den kände Anders Tornresare byggde en hög, avsmalnande tornspira. Den och tornets mur skadades vid ett blixtnedslag 1693 men återuppbyggdes snart. Ett nytt orgelverk blev insatt 1737 och en begränsad inre renovering skedde 1768, men annars tycks detta ha varit en period av bristande underhåll och kyrkan började förfalla. Vid biskopsvisitation 1788 konstaterades att taket läckte och krävde en stor reparation. Biskop Benzelstierna uppmanade församlingen att samtidigt riva kyrkorummets låga, murade valv och bärande pelare, för att vinna utrymme och få plats för en läktare. Uppmaningen hörsammades genom den då nytillträdde prosten Georg Kallstenius, vilken enträget drev frågan om kyrkans förnyelse. Ritningar till en radikal ombyggnad upprättades 1797 av Carl Fredrik Sundvall. Förslaget mötte först motstånd från inflytelserika församlingsbor men kom till utförande efter beslut på en extra sockenstämma. Ett omfattande rivningsarbete inleddes den 5 maj 1800. Yttertaket nedtogs, liksom kyrkorummets valv och ”oformlige” pelare, samt murarna runt dåvarande sakristia och vapenhus. Ganska snabbt blev sedan de yttre väggarna påmurade. I kyrkorummet uppfördes sex regelbundet placerade, runda pelare, sannolikt av sten från de raserade murverken. Därpå restes yttertaket som spånslogs och första söndagen i advent kunde gudstjänst hållas i den nya, treskeppiga kyrkan. Under det följande året tillkom nya fönster och alla murverk putsades. Fasaderna blev då avfärgade i en gråvit nyans. Mittskeppet täcktes med ett högt tunnvalv och sidoskeppen med platta tak. I koret lades tegelgolv och i resten av kyrkan trägolv. År 1802 fullbordades kyrkans ombyggnad – snarare nybyggnad – då tornet fick en klockvåning, dit klockorna flyttades från klockstapeln som revs. Dessutom tillkom nuvarande lanternin, från början försedd med ett räcke. Invändigt byggdes västra sidans orgelläktare, fast orgeln från 1737 behölls, samt en sluten bänkinredning, vars gavlar och skärmar ådrades. Koret fick en tidstypisk altarpredikstol med förgyllda och marmorerade snickerier. Runt korfönstret målades draperier. Under 1860- och 70-talen blev yttertakets spåntäckning successivt ersatt med falsad plåt och nuvarande fönster insattes. Lanterninen plåtkläddes och dess träräcke togs bort. En större förnyelse skedde 1905-06 enligt program upprättat av hovintendent Gustav Lindgren. Fasadernas färgsättning ändrades då från vit till gul och hörnen pryddes med putsrustik. I kyrkorummet borttogs dåvarande bänkkvarter och golv, följt av urschaktning och delvis betonggjutning. I mittgångarna och på ömse sidor om altaret lades kvadratiska kalkstensplaner och på sidorna fernissade furugolv. Virket från de gamla bänkkvarteren återanvändes vid byggandet av nuvarande öppna bänkrader. Kolonnerna mellan mittskepp och sidoskeppen gjordes smäckrare genom avbilning nertill och ovanför putsades räfflor - kannelyrer. Väggarna jämnades genom bilning och fick sedan den målning som än idag sätter prägel på kyrkorummet. Mittskeppets tunnvalv och sidoskeppens platta tak pryddes med stuckaturer. Alla fönster kompletterades med innanfönster; fönstret bakom altaret höggs upp betydligt och fick sitt nuvarande fönster med blyinfattat, målat glas. Altarpredikstolens korg och ljudtak fick ny placering vid främre norra pelaren. Ett nytt altare och altarring tillkom, vars färgsättning knöts till den nybyggda bänkinredningen. Den tidigare vinkällaren under sakristian förstorades för att kunna rymma vedeldad centralvärme, kalorifer. 1915 installerades ett större orgelverk med bibehållande av 1700-talets orgelfasad. 1927 försågs kyrkan med elbelysning och året därpå blev fasaderna avfärgade i en gråvit nyans. Nästa mer genomgripande modernisering skedde 1955 under arkitekt Ragnar Jonssons ledning. Då renknackades ytterväggarna från befintlig fasadputs, så att murverken blev frilagda. Vid nyputsningen förenklades fasadernas uttryck genom att hörnen fick släta putslister, istället för 1905-06 års putsrustik. Avfärgningen gjordes med gul kalkfärg och omfattningarna avfärgades vita. Dörrar och fönster har sedan dess varit målade med grön oljefärg. Tornets utseende ändrades genom att dess stora ljudluckor ersattes med smalare i par och lanterninen kläddes med kopparplåt. Vid de samtidiga inre arbetena borttogs bänkar i den främre södra delen för att anordna en dopplats. Kaloriferen i sakristians källare avlägsnades och kyrkan fick istället eluppvärmning. Kyrkorummets väggar rengjordes från sot och ommålades likadant som 1905-06, fast med modernare färgtyp. Vid de senast gjorda yttre renoveringarna 1987/90 behölls kyrkans utseende oförändrat, liksom vid den senaste inre renoveringen 2002 som dock var ganska omfattande. Källor och litteratur Otryckta källor Kung Karls kyrkliga samfällighets arkiv (KKS): • O I a: 3 Beskrivning över restaureringsarbeten, av Gustav Lindgren den 8/8 1905. Rapport över befintliga förhållanden 1950, av Bernhard Schill. Arbetsbeskrivning av Bernhard Schill den 20/8-1954 Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA): • Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid till omkring 1900 Riksarkivet (RA): • Överintendentsämbetets huvudarkiv D II bb: 1, B92; Relationsritning över kyrkans plan och förslagsritning till ombyggnad, av C F Lundvall 1796. • Överintendentsämbetets huvudarkiv F II aaa; 16; Skrivelser 1797-1800 rörande planerad ombyggnad. Västmanlands läns museums arkiv (VLM): • Prästgårdsinventering 1976 • Rapport om kyrkans plåttak, av Anders Franzén 1990-03-19 Västerås stifts arkiv (VS): • Västerås domkapitel E IV b: 11; Visitationerna 1853, 1860, 1868, 1878 & 1928 • Västerås domkapitel F III a: 30; Visitationshandling 1788 • Västerås domkapitel F III a: 32; Visitationshandling 1817 • Västerås domkapitel F III a: 36; Visitationshandling 1887 Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Bentzer, Tage: Stiftskrönika/Julbok för Västerås stift 1946, s 204/ Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län – en inventering /Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/ Ekström: Västerås stifts herdaminne, del 1:2; Återstående församlingar – Västerås 1949 Grau, Olof: Beskrivning öfver Vestmanland, utgiven 1754, i ny upplaga utgiven av Västmanlands läns tidning 1904 Hammarskiöld, Rolf: Björskogs kyrka – byggnadshistoria i sammandrag och rapport om inre renovering 2003 - Västmanlands läns museum, kulturmiljöavdelningen rapport B 1 2003 Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift – En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952 Övriga tryckta källor • Arbogaposten 1927-08-12 • Bärgslagsbladet 1987-02-03 och 1988-02-04 |
