Stäng fönster HEDEMORA VILAN 1:3 - husnr 5, STJÄRNSUNDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STJÄRNSUNDS KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-21 |
| Historik |
|---|
|
Redan på 1400-talet fanns en hytta vid platsen, som då benämndes Sund. Runt om i bygden grundades under följande sekler en rad hyttor och hammarsmedjor. I början av 1700-talet an-lade Gabriel Stiernkrona och Christopher Polhammar ett manufakturverk på platsen, och namnet ändrades till Stjernsund. Under Polhems tid höll man gudstjänst två gånger i månaden i ett litet provisoriskt kapell; intill byggnaden uppfördes 1729 en klockstapel. Tio år senare kunde Stjärnsunds första kyrka invigas, två år efter den stora branden som ödelade bruket. Den nya brukskyrkan, en mindre korsbyggnad av trä med rappad utsida, var uppförd på nuvarande Stallbacken. Under år 1774 flyttades kyrkan till den plats där lilla herrgården nu ligger. Den nya placeringen av kyrkan ingick i försöket att inordna herrgårdsanläggningen i en nord-sydlig axel. Ringningen övertogs av brukskontorets vällingklocka och gamla klockstapeln revs. Längst ut på Grabbudden anlades 1795 en kyrkogård. Tidigare hade man varit tvungen att begrava de döda vid Husby kyrka. Den lilla brukskyrkan blev så småningom för liten, och ansågs 1881 vara så utsliten att uppförandet av en ny kyrkobyggnad aktualiserades. Ny placering valdes nordväst om gamla kyrkplatsen på Grabbudden, väster om den lilla viken. Tomten hade överlåtits av Klosters AB. Efter två års byggande invigdes den nuvarande kyrkan i augusti 1887, några år senare revs den gamla kyrkan. Nuvarande kyrka är ritad 1883 av arkitekt H.F. Holmgren, som många av hans verk i utpräglad nygotisk stil. Byggnaden är även i flera avseenden ett verk av bygdens järnbruk. Den är byggd av slaggsten framställd huvudsakligen vid Långshyttan och är utvändigt gulputsad. Taket täcktes ursprungligen med galvaniserad plåt tillverkad av Kloster medan fönstren i gjut-järn tillverkades vid Långhyttans gjuteri. Byggnadens utformning och utsmyckning återspeglar den gotiska arkitekturens traditionella formelement och är ett representativt exempel för den nygotiska kyrkoarkitekturen som blomstrade under perioden. I mitten av 1950-talet genomgick kyrkan invändigt en stor restaurering under ledning av arkitekt Martin Westerberg, även ett stort antal konstnärer medverkade. Det är dessa åtgärder som ännu präglar kyrkans interiör. Ytterligare en restaurering genomfördes i mitten av 1990-talet. Kyrkogården i anslutning till kyrkan vittnar i många avseenden om brukets personhistoria och familjerna som inverkat på Stjärnsunds utveckling. Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Berggren, Hugo. 1934. Sveriges kyrkobyggnader. Västerås stift. Berglund, Chatarina. 1987. Brukets kyrkor Manell, Olof M. 1955. Stjärnsunds kyrka. Julbok för Västerås stift. Årg. 50. Prästgårdsinventering i Kopparbergs län, 1976. Dalarnas museum Prästgårdar med skyddsbestämmelser i Kopparbergs län. 1993. Länsstyrelsen i Dalarna Qvarnström, Elin. 1943. Gammal och nytt i Stjärnsund. I Julboken för Västerås stift. Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift. Söderberg, Miles. 1973. Husby kyrka, Stjernsund kyrkor, Långshyttans kyrka. I Husby socken i Dalarna. Söderberg., Miles. 1948. De gamla brukskyrkorna i Stjernsund. I Husby socken i Dalarna. Stjärnsund. 1948:61. Julbok för Västerås stift. Årg. 43. |
