Stäng fönster VETLANDA RAMKVILLA 3:1 - husnr 1, RAMKVILLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RAMKVILLA KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Nuvarande kyrka är uppförd på platsen för en stavkyrka, av vilken åtminstone en ekplanka är bevarad. Även tre ekbrädor med drakslingor kan stamma från denna. Sannolikt omkring 1300 uppfördes en stenkyrka som tycks ha haft ett fullbrett, rakslutet kor, kännetecknande för landskyrkorna under gotisk tid. Kyrkan hade ett plant innertak med målningar som utförts av en mästare av samma skola som verkat i Dädesjö och Björsäters kyrkor under 1300-talet. 15 bräder finns bevarade från detta tak. 1669 omnämns uppförandet av en ny läktare i norr för kvinnorna, medan en befintlig i väster var för männen. 1691 tillverkades en predikstol som uppsattes på södra sidan. Under 1600-talet tillkom även den slutna bänkinredningen. 1707-08 tillbyggdes kyrkan åt öster och fick då nuvarande kor. Bänkinredningen utökades. 1710 uppfördes en sakristia norr om detta. 1717 förfärdigade bildhuggaren Sven Segerwall, Växjö, en altaruppsats. 1765 byggdes ett vapenhus av trä i väster. Man hade sannolikt redan då murat igen sydporten. Vid grävarbetena påträffades över 200 ”bracteati” av silver. 1785 finns en uppgift om spåntäckning av kyrkan. 1787 dekorerades taket med en rokokoslinga av mäster Wadsten, Vetlanda. Platsbrist föranledde 1791 ett utökande av läktaren i väster och bygget av en ny läktare över denna. För detta arbete stod byggmästare Wiberg. 1793 förfärdigades ny altaruppsats och predikstol av fabrikör Nicklas Falckengren, Jönköping, efter ritningar av arkitekt Thure G Wennberg, Överintendentsämbetet. 1795 ersattes vapen- huset av ett nytt i sten. Någon gång innan 1829 års inventering revs nordläktaren. Nämnda inventering omnämner att brädvalvet var vitmålat, läktare och bänkar blåmålade medan altare, altaruppsats och predikstol var pärlgrå. Eftersom klockstapeln länge hade varit i ett dåligt skick beslutades 1832 att istället uppföra ett torn. Arkitekt Axel Almfelt, Överintendentsämbetet, utarbetade en ritning för arbetet, vilket verkställdes 1832-34 under ledning av byggmästare Jonas Berglund, Järeda. Samtidigt förstorades fönstren och kyrkan fi ck en empiremässig exteriör. 1883 övermålades innertakets rokokodekor. Sannolikt vid detta tillfälle vitmålades bänkinredningen samt altaruppsats och predikstol. 1889 beslutades att installera uppvärmning med kamin i kyrkan. 1913 ersattes altartavlan och altarkorset med en ny duk i ramen, en kopia av Kvinnorna vid graven, utförd av den lokale konstnären Anton Isaksson. 1921 samlades medel för att omtäcka taken med tegel, vilket också skedde. 1930-31 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Kaminerna ersattes av centralvärme med pannrum under sakristian. Det delvis rötskadade plankgolvet utbyttes mot brädgolv i hela kyrkan. Korgolvet höjdes därvid något. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet genom breddning av sitsar och nya lutande ryggar. Radavståndet ökades genom pålimning av gavlarna och därvid tycks 1700-talets släta bänkdörrar ha avlägsnats. Korbänk slopades för att ge mer plats, i vilket syfte även korgolvet utökades. Konservator Sven Sundbaum, Linköping, tog fram och återställde bänkarnas ursprungliga behandling i brun lasyr och svart. Han tog även fram och retuscherade takets rokokofris samt läktarbröstets figurmåleri. Altaruppsatsens ram och preikstolen, vilka blivit övermålad i vitt och guld återfi ck sin ursprungliga pärlgrå ton. Ett senmedeltida triumfkrucifix hämtades ned från vinden och konserverades. Detta avsåg arkitekten hänga upp på södra korväggen, mitt emot predikstolen. Istället kom det att ersätta den gustavianska altaruppsatsen, som förpassades till sydväggen i stympat skick. Därmed rycktes altaruppsatsen ur sitt sammanhang, eftersom den var komponerad för just altarväggen och dess fönster. Korets gustavianska karaktär försvagades avsevärt. Faktum är att den nya inredning som tillkom, hade ritats i anslutning till den gustavianska stilen: altarring och vindfång med nya portar. Arkitekt för dessa var Th ure Bergentz, länsarkitekt i Växjö. Ytterligare två föremål på vinden kom att återbördas till kyrkorummet: ett epitafi um och en Sankt Olofsbild. Övriga arbeten som genomfördes var upptagandet av en separat ingång till sakristian, insättandet av nya innerfönster, i koret med patinerat antikglas. Kyrkorummet försågs med sin första piporgel, ett pneumatiskt verk om 11 stämmor, byggt av Mårtensson med klassiserande fasad, ritad av Boberg. Innan detta så hade den övre läktaren rivits. 1949 försågs även det södra korfönstret med patinerat antikglas. 1950 drogs elektricitet in för belysning i enlighet med program av arkitekt E G Erlandsson, Växjö. 1955 skedde vissa målningsarbeten under ledning av länsarkitekt Hans Lindén, Växjö, och Bröderna Ekholms Målerifi rma, Malmslätt. Väggarna var sotiga och smutsade samt hade fl era sprickor. Väggarna omkalkades, taket tvättades och golven fernissades. Bänkarna ommålades invändigt i befi ntlig kulör. Bänkfasaderna rengjordes endast. Predikstolen målades i befi ntlig färgskala och omförgylldes. Väggarnas sprickbildningar kunde förklaras med den klena och dåligt fästade takstolen. Detta åtgärdades med omfattande förstärkningar i densamma. 1965-66 svarade civilingenjör Frank ringsby, Byggnadsbyrån, Vetlanda, för en omfattande yttre renovering. Hela takstolskonstruktionen byttes mot en ny, varvid även ett par medeltida gaveltakstolar tycks ha gått förlorade. Däremot lösgjordes 15 bemålade takbrädor från medeltidskyrkan och tre ornerade brädor, vilka på 1700-talet hade återanvänts som yttertak. Brädorna konserverades på Statens Historiska Museum och deponerades sedan på Jönköpings läns museum. Innertaket isolerades. Tegeltaket rengjordes och kompletterades. Nya hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. Tegeltäckningen på torntaket ersattes av kopparplåt. Fasaderna målades med KEIM-färg. Rötat virke i lanterninen utbyttes och den ommålades med linoljefärg. Det krönande träkorset förgylldes. 1973 gjordes förändringar i koret efter program av arkitekterna Löfstedt och Moeschlin. Ett nytt murat altare uppfördes av lokal sten. Vid rivandet av gamla altaret påträff ades i den sannolikt medeltida altarskivan av skiff er vad som tolkades som en relikgömma. I koret borttogs ytterligare de båda främre bänkarna, istället tillkom en kyrkvärdsbänk i sydost. Samma år ersattes orgeln med ett nytt verk av Nils Olof Berg, Nye Orgelbyggeri. Även fasaden byttes ut mot en ny i barockstil. 1980 deponerades tre av de medeltida brädorna i kyrkan efter en långdragen diskussion om montrarnas utformning. 1983 höjdes läktarbröstet. 1993 renoverades exteriören av Byggnadsbyrån, Vetlanda. Putsen renoverades och avfärgades med kalkfärg. Tornkorset förgylldes och snörasskydd uppsattes på torntakets västra fall. Ljudluckorna tjärades. 1997 togs det bakre bänkparet bort för att ge plats åt kapphängare och psalmböcker. 2005 avlägsnades kyrkvärdsbänken i koret för att ge mer plats för bl.a. körverksamhet. |
