Stäng fönster MOTALA KLOCKRIKE 10:1 - husnr 1, KLOCKRIKE KYRKA (JOSEPHINE KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| KLOCKRIKE KYRKA (JOSEPHINE KYRKA) (akt.) | |
| 1993-03-15 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Klockrike socken var uppförd av sten under medeltiden. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Man vet dock att den hade blivit tillbyggd i norr och söder och hade på 1820-talet formen av en korskyrka. Kyrkan var tornlös och klockorna hängde i en klockstapel. Klockstapeln, som allmänt kallades Helge Björns torn, förstördes vid ett blixtnedslag 1818. Detta bidrog till att sätta fart på beslutet att bygga en ny gemensam kyrka för Klockrike och Brunneby församlingar. Den nya kyrkan uppfördes på Gislorps ägor en knapp kilometer norr om den medeltida kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes mellan åren 1821-1830 efter ritningar utförda av arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Enander (1788-1843) ritade ett stort antal kyrkor i en enkel och saklig stil som genom Överintendentsämbetet spreds över hela landet. Kyrkan, som fick namnet Josephina efter landets kronprinsessa, fick ett stramt nyklassicistiskt formspråk med rena vitputsade fasader, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett relativt flackt sadeltak. Planformen är rektangulär och i den östra delen avdelades utrymmen för bl a sakristior och herrskapsläktare. Kyrkan hade ursprungligen två sakristior för både komminister och kyrkoherde. På den ursprungliga ritningen från 1821 har Enander ritat in en altarpredikstol. Altarpredikstolen var ett uttryck för en strävan att koncentrera prästens hela insats till koret och hade sin storhetsperiod runt skelskiftet 1800. Redan på 1830-talet avråddes dock församlingarna från att uppföra altarpredikstolar. Korabsiden försågs istället med en stor muralmålning föreställande Jesus uppståndelse ur graven. Altaret var försett med ett förgyllt kors med svepning. Kyrkan hade även herrskapsläktare, vilka ovanligt nog placerades i öster med öppningar över sakristiedörrarna. Öppningarna försågs med rullgardiner, som var målade av Bengt Frökenberg. Målaren Bengt Frökenberg (1776-1845) var bosatt i Vadstena och Linköping och var inspirerad av Pehr Hörbergs måleri och efterbildade ofta dennes målningar. Sannolikt har han även utfört korabsidens målning samt övrig dekormålning. Kyrkan försågs med en ny orgel byggd 1842 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm. Strand (1797-1844) var en ofta anlitad orgelbyggare som har byggt ett 70-tal orglar till kyrkor runt om i landet. I mitten av 1800-talet bekostade en privatperson en ny altartavla. Den är målad av Fredrik Westin (1772-1862), som bl a var professor vid Konstakademien i Stockholm. Altaruppsatsen ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Under 1800-talet övermålades en del av korväggens målningar och fönsteröppningarna försågs med gjutjärnsfönster. En större renovering utfördes 1939-1940 under ledning av arkitekt Karl Martin Westerberg. En del av korväggens övermålade dekorationer togs åter fram, bänkarna moderniserades och interiören försågs med en ny färgsättning. Före renoveringen hade kyrkan 660 sittplatser samt 84 på läktaren. K M Westerberg (1892-1963) beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Under såväl 1960-, 1970- och 1980-talen var byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping ansvarig för en del förändring både exteriört och interiört, varav det mest genomgripande var att ersätta långhusets spåntak med kopparplåt 1967. Kyrkans nuvarande utformning och färgsättning härrör från den senaste renoveringen, som utfördes 1998 under ledning av arkitekt Magnus Ahrén. Kyrkorummet försågs då med läktarunderbyggnader och bl a bänkinredningen återfick en äldre färgsättning i en rödbrun marmorering. |
