Stäng fönster HJO PRÄSTBOLET 2:1 - husnr 1, NORRA FÅGELÅS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORRA FÅGELÅS KYRKA (akt.) | |
| 1997-08-15 |
| Historik |
|---|
|
En kyrka omnämns i skrift 1225, men om det rör sig om den nuvarande eller ej är svårt att avgöra. Peringskiölds avbildning från omkring 1680 visar det äldre omarkerade och rakslutna koret som förefaller ha en spetsbågig trefönstergrupp i östgaveln. Denna planform talar tillsammans med det höga och spetsiga taket, den sannolika trefönstergruppen, tegelomfattningar och det västra gavelröstets blindering för att den stående kyrkan hör hemma i gotisk tid, troligen sent 1200-tal. Sakristian är mer svårdaterad, men är som yngst från senmedeltiden. Tillsammans med Ransberg, Mölltorp, Brevik och Grevbäck utgör kyrkan i Norra Fågelås en av landskapets få gotiska kyrkor som även har en koppling till klostren kring Vättern. Efter reformationen kom adelsmännen på Guldkrokens storgods att under 1600- och 1700-talen sätta sin prägel på kyrkan. 1649 tillkom den påkostade läktaren i senrenässans, vilken år 1651 fick en pendang i den av Carl Olofsson Hård på Hjällö bekostade bänkinredningen. Taket fick sannolikt den takryttare som Peringskiöld visar någon gång under 1600-talets första hälft. 1670 byggdes det nuvarande vapenhuset av Olof Bröstfeldt på Erlandstorp. I samband med detta påbörjade Johan Hård på Hjällö uppförandet av det Hårdska gravkoret som till exteriören stod klart med sin lökkupol vid Peringskiölds besök. Nämnde Hård hade redan 1667, tillsammans med sin maka Karin Stake, skänkt kyrkans predikstol. 1689 förärade han även "ett skönt positiv". Troligen 1693 fick kyrkan större fönster. År 1749 lät Wolter Reinhold Stackelberg på Almnäs uppföra ett gravkor åt sig och sin familj. År 1754 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad i och med den tidstypiskt tresidiga utvidgningen av koret och upptagandet av en västportal. Sannolikt är det nu takryttaren tags ned (p.g.a. rasrisk), innertakens valv och draperimålningarna tillkommer. 1775 var en ny orgel på plats. Den tillverkades av Lars Strömblad medan fasaden skars av bildhuggaren Brusell. När släkten Hård 1788 flyttade från socknen överlät de sitt gravkor till en ny sakristia. I valvet uppmurades en vägg med en dörr och det är troligen nu som dess tak byggdes om till en kopparklädd huv. 1810 insattes nya fönster. 1879 uppsattes en ny altartavla som ersatte ett krucifix. Vid denna tid tillkom även några nygotiska korbänkar med skärmar. 1882 skänktes en värmeugn till kyrkan och 1902 insattes innanfönster. 1912 byggdes den nuvarande orgeln av E A Setterquist & Son i Örebro. 1915-16 utökades också renässansläktaren. 1923 borttogs en läktare för ägarna till Almnäs. Denna satt på den södra långsidan, strax öster om sydportalen. År 1926-29 företogs en stor restaurering som syftade till att återställa kyrkan i dess barockdräkt. Arkitekt var Evert Milles, bror till skulptören Carl Milles. För konservering och måleri stod Yngve Lundström och Gustaf Johansson. Byggmästare var J E Wennergren. Fasadens puts lagades och fick en ny kalkning. Tak och grund reparerades. Hängrännor och stuprör borttogs. Under sakristian inrättades pannrum och skorsten för införande av centralvärme med lågtrycksånga i kyrkan. Sakristians ursprungliga fönster upptogs. Bänkarna fick nya ryggar, sitsar och golv. Dess gavlar breddades. Av överblivna dörrar tillverkades nya korbänkar. Även altarring nygjordes. Nya innan- och ytterfönster tillverkades, liksom portar till vapenhus och vindfång. Med bidrag från släkten Hård och ägarna av Almnäs restaurerades det Hårdska gravkoret. Den i valvet uppförda väggen revs ned och ersattes av ett träskrank till koret som nu iordningställdes som dopkapell. Kamin och skorsten revs bort. Yttertaket återgavs sin forna spåntäckta lökkupol. Den starkt förfallna kryptan ordnades med nya murade kistor, trappa, dörr och häll. Det Stackelbergska gravkoret omvandlades på släktens bekostnad till ett gravkapell och fick en mindre kal utformning med kassettak, pilastrar och bröstmålning. Kyrkans äldre inventarier konserverades och återfick sina ursprungliga färger. Predikstolstrappan fick en ny mer passande skärm. Väggarnas draperimålningar framtogs och sydportens omfattning framknackades. Det senmedeltida triumfkrucifixet blev ny altarprydnad. Elektriskt ljus installerades. 1950 infördes elvärme i kyrkan. 1974 genomfördes en renovering efter ritningar av arkitekt Ernst Lefvander, Skara. Ytterväggarnas puts lagades och fick en ny vitkalkning. Sockeln frilades. Taken tjärades och hängrännor och stuprör uppsattes. Dörrar och fönster målades. Under läktaren tillkom en mindre underbyggnad med toalett och städskrubb. Den södra läktartrappan borttogs. 1978 tilläggsisolerades valven och 1986 insattes högtalare. Åren 1994-1995 företogs omfattande repareringsarbeten. Taken tjärades och nya fönster tillverkades. Stackelbergska korets tak reparerades och rötskador i sakristians tak åtgärdades. Sättningsskador i Hårdska korets valv åtgärdades likaså. Invändigt så målades taket och väggarna fick en ny kalkning. Den gamla altartavlan, orgelfasaden, nummertavlor, skulptur och huvudbaner konserverades. Övriga baner, draperimålningar och predikstol rengjordes enbart. Omfattningen till sakristidörren togs fram. Manöverpulpet och strålkastare installerades. 1996 ordnades ny textilförvaring. |
