Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALKÖPING GÖTEVE KYRKA 1:1 - husnr 1, GÖTEVE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GÖTEVE KYRKA (akt.)
1995-09-19
Historik
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
GÖTEVE KYRKA - Den romanska absidkyrkan i sten uppfördes i sin östra del under 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Den dendrokronologiska dateringen, av en bjälke i absiden, till 1090-93 kan inte säkert knytas till den befintliga kyrkan. Kyrkans takstolar är sjutton till antalet. Enligt undersökningar är sju av dem sannolikt från 1700-talet. Takstolarna nummer 8-17 är äldre, kanske ursprungliga eller eventuellt återanvända, men har genomgått omfattande reparationer. Korets tunnvalv och igensatta absidfönster är sannolikt från byggnadstiden. Målningarna som pryder korets väggar och tak är från 1400-talet. Sakristian och det södra vapenhuset är möjligen tillbyggda under medeltiden men, enligt vissa uppgifter, på 1600-talet. Kyrkans små, medeltida fönster ersattes med något större fönsteröppningar under 1600-, eller 1700-talet. Nordportalen, mitt emot sydportalen, har satts igen. Enligt en inventering från 1583 kan kyrkan ha haft ett stentorn. Uppgifter finns om att det har rasat någon gång under 1700-talet.
1753 byggdes långhuset till med sex meter åt väster vilket syns på den västra och förlängda delen av norrläktaren. Västläktaren kan vara från tiden för tillbyggnaden medan den norra läktaren är något äldre. I samband med att altaruppsatsen sattes in i kyrkan under senare delen av 1600-talet murades det ursprungliga absidfönstret igen och en fyrkantig fönsteröppning togs upp i korets södra sida. Mattias Hasselberg renoverade kyrkan 1791 (1753-60) och utförde plafondmålningarna samt en fresk ovanför triumfbågen. Freskmålningen, som föreställde Jesu födelse, är nu borttagen till förmån för det underliggande 1400-talsmåleriet.
Kyrkan genomgick 1917-18 en in- och utvändig renovering som innebar större förändringar av kyrkorummet. Före renoveringen gick kyrkans ingångar direkt in från väster eller genom vapenhuset i söder. Kaminer fanns i mitten av kyrkorummets norra sida och inne i vapenhuset. Vapenhusets innerdörr sattes nu igen och vapenhuset kom att användas som värmecentral med skorsten på södra takfallet. Ett nytt, mindre vapenhus byggdes utanför västportalen. Den äldre, medeltida dörr som tidigare kan ha suttit i nordportalen och sedan förvarats på vinden, kom åter i bruk.
Vid 1917-18 års renovering sattes också in nya, bekvämare bänkar som liknade de tidigare, utan dörrar och bemålade på samma sätt. De tidigare bänkarna på sydsidan hade dock varit betydligt kortare än de på norr. Bänkarna ställdes på ett nylagt trägolv. Resterande golvytor grävdes upp och jämnades. Under golvet hittade man äldre stockar, en trappa till altaret, fragment av en medeltida altarprydnad, bitar av ett rökelsekar samt bitar av en glasmålning. Äldre gravstenar lades tillbaka i mittgången och korgolvet höjdes. Läktarna nåddes, före renoveringen, genom två stegliknande trappor invid den igensatta norrportalen. Dessa togs bort och ersattes av en trappa i rummets nordvästra hörn.I den övre delen av den igensatta norrportalen togs ett fönster upp. Samtliga fönster fick nya bågar av ek men med det äldre glaset i. Äldre måleri konserverades. Utvändigt lagades puts och gesims. Takstolarna kompletterades och nytt taktegel lades samt nytt spån på absiden.
1947 fick kyrkan elljus och elvärme och kaminen i det södra vapenhuset togs bort. 1965 renoverades kyrkan utvändigt och återanvänt tegel lades på kyrkans tak. 1982 togs de två västra bänkarna på den södra sidan bort för att ge rum åt kappupphängning. 1983 restaurerades kyrkan invändigt och den fasta inredningen samt kalkmålningarna konserverades. Kalkmåleri från 1400-talet hittades under en 1700-talsmålning på triumfbågens västsida.