Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORÅS TÄMTA 5:2 - husnr 1

 Byggnad - Beskrivning

1992-03-08
Historik
Tämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accepterade dock inte församlingen utan 1849 fick Tämtas invånare tillåtelse att uppföra en egen kyrka. Då var den gamla fallfärdig och 1865 revs den.
Platsen rensades upp och en gammal ek frilystes då landsvägen var färdigbyggd vid 1930-talets slut. Idag finns endast stubben kvar. Stenmurar med en enkel smidesgrind av smedmästare Oskar Magnusson i S. Björke uppfördes. Grundmurarna rekonstruerades och en minnessten restes 1942. Vid korets norra sida hittades ett stenfragment av porfyritisk diabas från ett medeltida resealtare (eller relikgömma). Endast fyra ytterligare sådana var kända 1968, varav ett finns i Hedareds stavkyrka i trakten.
Platsen vid den gamla kyrkan var sank och till ny plats utsågs efter många diskussioner Kihls hed, mitt emellan Tämta by och Hestra gård. Ritningar gjordes 1861 av Thor Medelplan och efter att den först anställde byggmästaren avlidit och en ny utsetts kom grundläggningen igång 9 maj 1865. Kyrkan uppfördes av sten i kalkbruk och med tegeltäckta tak med samma gestalt som nu. 10 oktober var den såpass klar att gudstjänst kunde hållas, men officiell invigning skedde inte förrän 1875, då målning invändigt slutligen kunnat bekostas och utförts. Från den gamla kyrkan medtogs bland annat den medeltida dopfunten, en madonna från 1200-talet (nu i Borås museum), kyrkklockorna (den mindre hade varit korklocka), en järnbeslagen träkista, glaskronor och predikstolen, som dock först kom att användas i två olika missionshus.
Den nya, polygonala predikstolen med ljudtak, nummertavla och bänkar fick ekimitation. Taket var blått. Över triumfbågen stod ett bibelord. Som altaruppsättning fanns ett gyllene kors framför ett skrank i nygotik. Altaret var av trä och målat vitt med brun marmorering samt spegelindelning på disken. Bakom altaret var sakristian med egen ingång. Bänkarna sträckte sig längs i det närmaste hela långsidorna. Vapenhuset bestod av två delar, dels ett yttre i tornets bottenvåning och dels ett inre längs långsidans bredd. I det inre fanns trappor till läktaren och i det yttre trappor till tornet.
När en mur längs sydöstsidan gjordes 1882 av gamla kyrkans stenar uppges att även portar, grindar alltså, anskaffades. 1885 putsades kyrkan, så troligen hade den varit oputsad tills dess. Kamin installerades i början av 1890-talet, men någon orgel fanns inte förrän 1913, då en tramporgel anskaffades. Innanfönster sattes in 1931. Vidare bedömdes det yttre då vara i gott skick. Interiören hade man sedan 10 år velat omdana, vilken var helt i original. I arkitektens renoveringsprogram från 1938 ansågs färgsättningen vara ointressant och altaruppställningen sades vara "till ytterlighet konstlös och skärmanordningarna mot sakristian mycket litet tilltalande". Invånarna var så få att alla lätteligen rymdes på läktaren, där det var varmast. Målsättningen var en varm, ommålad, ljusare kyrka med färre sittplatser samt elvärme och -belysning. Renoveringen utfördes 1949.
Utöver dessa ändringar skedde också större ombyggnader. Sakristian bakom altaret flyttades till vapenhusets norra del, vars ingång ändå inte användes. Dörren gjordes om till fönster och utrymme under läktaren togs i anspråk. Huvudentrén var i söder. Tre korfönster murades igen och försågs med al seccomålningar av Einar Forseth. Han var en mångsidig konstnär som gjort såväl den konstnärliga utsmyckningen av Gyllene salen i Stockholms Stadshus som golvmosaiken i samma stads konserthus. Ett internationellt uppdrag var att utsmycka den återuppbyggda katedralen i Coventry, England. Vid tiden för kyrkorenoveringen i Tämta var han i Borås för att utsmycka aulan i Bäckängsskolan och kunde alltså anlitas även för uppgiften i Tämta. Målningen visar Korsen på Golgata. Genom altarets flyttning till östväggen och skrankens avlägsnande gavs bättre plats för katafalken vid jordfästning. Sittplatsernas antal minskades från 450 till 320 genom att korta av bänkarna så att sidogångar bildades och mittgången breddades, bänkar på och under läktaren togs bort. Alla gjordes sittvänligare med bredare sits och lutande rygg. Nya golv lades och isolerades med sågspån överallt utom på läktaren. Vapenhusens trappor byggdes om så att endast en trappa ledde upp till ett förrum till läktaren i tornet. Eftersom golvet höjdes gjordes små trappor åt söder och väster. Under läktaren i söder anordnades en elcentral med dörr till vapenhuset.
Predikstolen från den gamla kyrkan hade lyfts in i vapenhuset 1935 och ersatte efter konservering 1949 kyrkans ursprungliga predikstol. Originalmålningarna hade på den äldre blivit partiellt övermålade av Detleff Ross omkring 1760. Guldbronset avlägsnades och marmoreringen justerades. Hans karaktäristiska blommor sparades. På de nya delarna (ljudtak, trappa, fot, korgsida mot väggen) angavs årtalet för renoveringen. 1860-talspredikstolen med ljudtak är bevarad liksom den samtida nummertavlan.
Kyrkan fick sin första piporgel 1972. I övrigt har inte mycket ändrats efter 1950. Brandförsvaret krävde 1994 att sakristians fönster åter blev dörr av utrymningsskäl. 1998 hade tornets takstol fått rötskador, vilka åtgärdades och taken samt lanterninen lades och kläddes om. Omkring år 2000 målades hela interiören om i ny färgsättning.