Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG BJÖRLANDA 15:1 - husnr 2, BJÖRLANDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BJÖRLANDA KYRKA (akt.)
1992-02-02
Historik
Björlanda kyrka är en romansk sockenkyrka som troligen är uppförd under 1100-talet. I biskop Eysteins jordebok från 1388 anges att kyrkan var helgad åt Maria. Ursprungligen hade kyrkan sannolikt ett långhus med slätputsade väggar och en öppen takstol samt ett smalt kor med rakt avslut. Väggmålningarna på långhusets norra vägg dateras till 1200-talet. Kyrkans dopfunt har tillskrivits mästaren Thorkillus. Han verkade omkring 1250 och framhålls även som mästaren bakom dopfuntarna i Torslanda och Säve kyrkor.

Under 1620-talet byts taktäckning från spån till tegel och två (eller möjligtvis fyra) fönster tas upp i fasaden. Predikstolen köptes 1669 och den nuvarande altartavlan skänktes till kyrkan år 1687. Tidigare hade kyrkan ett altarskåp från 1400-talets slut eller 1500-talets början. Mittsektionen finns idag hos Göteborgs Stadsmuseum (GM:175).

År 1722 antas de tre fönsteröppningarna i söderväggen ha vidgats. Det ursprungliga koret och triumfbågsmuren revs 1734 i samband med att kyrkan förlängdes och fick det kor vi ser idag, fullbrett och tresidigt. Eventuellt lät man även förhöja yttertaket och bredda långhusets väggar mot norr och söder. Ett par år senare tillkom långhusets fönsteröppningar mot norr samt korets dörröppningar mot norr och söder. Under 1740-talet bemålades läktarens 13 spegelfält samt ett (troligtvis nytt) tunnvälvt innertak av mäster Lars Holm.

Kyrkans orgel härstammar från 1852, orgelfasaden ritades några år tidigare. Långhusets innertak byttes ut omkring 1870.

År 1914 genomfördes en större renovering samt tillbyggnad av sakristia vid korets norrsida och vapenhus i väster. Sakristian byggdes med en värmepanna i källaren. Renoveringen omfattade bl.a. ny bänkinredning, nytt trägolv i långhusets bänkkvarter, kalkstensgolv i mittgång och kor, nya kordörrar samt lagning av puts, fönster och innertak. Hela interiören målades om. (Äldre bänkar förvaras i klockstapeln och en läktarbänk står i vapenhuset.) Elektrisk belysning installeras 1929. Tegeltaket lades om 1933.

Ytterligare en större renovering genomfördes 1936. Nu byggdes bänkarna om, långhusets mittgång breddades ca 15 cm mot norr och bänkraden närmast koret togs bort. Altarringen byggdes också om. Det välvda innertaket kläddes med masonit och under läktaren kläddes taket med slät spontad panel. Interiören målades om och ursprunglig färgsättning på dekormålade inventarier togs fram och konserverades, liksom en draperimålning på den östra korväggen. De medeltida kalkmålningarna upptäcktes på långhusets norrvägg. De konserverades och kompletterades. De tolv snidade apostlabilderna från ett medeltida altarskåp flyttades från predikstolen till ett nytillverkat väggskåp. Under tidigt fyrtiotal ersattes skorstenen på det norra takfallet.

Kyrkorummets innertak målades 1954 av konstnären Kristian Lundstedt. Orgeln byggdes om 1977 men orgelfronten bevarades. Ytterligare två stämmor har tillkommit senare.

Under 1989 genomfördes en ny ombyggnad och renovering. Vapenhuset revs och man uppförde ett nytt i två våningar med en passage ut på orgelläktaren. Bänkkvarteren i långhuset fick ett nytt, lägre trägolv. Bänkarna byggdes om och placerades glesare. Sakristian fick nytt trägolv och skåpsinredning samt ett pentry. Ej dekormålade väggytor ommålades och fönster renoverades. Äldre träinventarier behandlades av konservator. Utvändig renovering med putslagning och omfärgning av väggar samt ommålning av övriga byggnadsdetaljer genomfördes 1999.