Stäng fönster SÄFFLE ÖLSERUDS KYRKA 3:1 - husnr 1, ÖLSERUDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖLSERUDS KYRKA (akt.) | |
| 1995-04-24 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: Ölseruds nuvarande kyrka härrör från 1660-talet. Kyrkan har emellertid förändrats kraftigt sedan byggnadstiden. Ölseruds sockenbildning har medeltida ursprung, och åtminstone två tidigare kyrkor har funnits. Ölseruds första kyrka var troligtvis byggd av sten. Från Peder Magni Gyllenius anteckningar från besök den 9 oktober 1642 berättas "i Ölssrudh, vidh huilcken kyrckia ståår en gammal steenkyrckia mäst nedhfallen". Kyrkplatsen var vid den tiden Byn, som ligger ett par kilometer öster om den nuvarande kyrkomiljön. Texten berättar alltså om två kyrkor bredvid varandra, en förfallen av sten och en i bruk uppförd av trä. Enligt traditionen brann trädkyrkan ned efter ett åsknedslag. En ny kyrka uppfördes då med ekonomiskt stöd av staten och amiral Clas Uggla i närheten på herrgården Averstad, i Litsbol. Den nuvarande kyrkan började byggas 1663. 1668 fortsatte man med korets upptimrande. Kyrkan hade från början inget torn, en sakristia fanns utbyggd i vinkel mot norr från koret. Byggnaden hade från början spåntak och blev spånfodrad 1704. En omfattande reparation påbörjades 1762 och avslutades 1769 med byggandet av vapenhus och läktare. Kyrkorummet fick nu nya takmålningar av Hans Georg Schüffner. Tidigare var kyrkan målad invändigt av Lars Carlsson Märling, på en minnestavla i tornet ges upplysning om hans arbeten 1696. En altartava med bildhuggeriarbeten krönte koret med Kristus på korset, två kvinnofigurer där bredvid samt på sidorna Moses och Aron. En särskild uppgång från sakristian ledde till predikstolen, vilken var svartmålad och försedd med tak. Vidare fanns en basunblåsande ängel. Från år 1714 finns anteckningar om en klockstapel, den var då i dåligt skick och behövde renoveras. Den hade först enbart en klocka (1500-tal), ytterligare en klocka inköptes 1774. Kyrkan beskrivs i inventerinsprotokoll från 1830: längd 30 alnar, varvid 9 alnar vapenhus ej var medräknat, bredd i koret 12 alnar och 15 alnar nere i kyrkan, höjd 6 ½ alnar till flattaket. Dörr vid västra gaveln. 6 fönster. 16 bänkrader och 3 på läktaren. Under 1850-talet byttes takbeläggningen av spån ut mot skiffer. 1880-81 genomfördes en omfattande ombyggnad av kyrkan såväl ut- som invändigt, under ledning av byggmästare J Larsson från Varola i Västergötland. Det förut tillbyggda vapenhuset lades till kyrkorummet och ett nytt västtorn, 27 meter högt, uppfördes. Sakristian norr om koret togs bort och en ny sådan inrättades i kyrkan genom att ett skrank med ett enkelt kors uppsattes mot koret. Läktaren utvidgades och fick ett rakt bröste med 13 odekorerade fyllningar. Reparation av väggar, golv och tak. Innertaket med Schüffners målningar togs bort, de återfinns som nyttjade byggplank uppe i tornet. Takets resning höjdes och gavs en tresidig profil. Kyrkan bekläddes invändigt med pärlspont och målades i grått. Nya bänkar av pärlspontade bräder. Femsidigt bruten altarring. Fönstren förändrades och fick innanfönster. Kyrkan fick sin första orgel 1863. Denna utbyttes mot en ny i samband med ombyggnaden 1881. Sista större förändringen genomfördes 1953 under ledning av arkitekt E Fant. Då bytte man ut skranket mellan koret och sakristian mot hel vägg placerad längre ut i rummet. Installation av elektrisk värme, belysning och elektrisk ringning. I koret uppsattes en nya altartavla, "Emmausvandrarna" målad av Olle Hjortzberg. Väggarna kläddes med slätpanel och kyrkorummet fick en ny färgsättning i vetegult, grönt, beige och grått. Bänkarna byggdes om och en nya altarring tillkom. I sakristian inrymdes ett skåp för mässhakar. 1965 byttes orgeln på nytt ut. 1979 konserverades den ovan nämnda basunblåsande ängeln, Gabriel, och händes upp i södra delen av kortaket. |
