Stäng fönster SVALÖV KONGA 19:1 - husnr 1, KONGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Konga kyrka (akt.), KONGA KYRKA (akt.) | |
| 2015-03 |
| Historik |
|---|
|
Konga kyrka härstammar från 1100- eller 1200-talet. Den äldsta kyrkan utformades som en romansk absidkyrka med tvåkvadratiskt långhus och ett smalare, enkvadratiskt kor. Kanske helgades byggnaden åt St:a Barbara, ett romerskt skyddshelgon. Murarna uppfördes av tuktad gråsten med sandsten i hörnkedjor och omfattningar. Byggnaden fick portaler i söder och norr och flera fönster, placerade åtminstone på långhusets norra och södra sidor och i absidens östra vägg. Kyrkorummet avslutades troligen av ett plant innertak. Utrymmet ovan innertaket användes för förvaring. Under 1400-talet rivs innertaket och kyrkorummet täcks med kryssvalv. Korvalvet slås förmodligen först, mellan ca 1450-1475, långhusvalven något senare. Valven täcks med kalkmålningar i två perioder, först geometriska motiv från 1450-1500 och därefter mer figurativt måleri från 1500-1525. Upphovsmannen till detta tros vara Kongamästaren. Konga kyrkas äldre byggnadshistoria är relativt okänd, till viss del beroende på att mycket av det äldsta arkivmaterialet går förlorat vid en brand i prästgården 1820. Vid något tillfälle byggs det södra vapenhuset, troligen under senmedeltiden. Långhuset förlängs åt väster med en valvtravé, senast 1794 samtidigt med tornet, och tidigast under 1500-talet. Förlängningens västgavel är nämligen murad i renässansförband, som förekommer först under detta århundrade. Utrymmet får ett plant innertak och därovan skapas en vind, som skiljs från de romanska delarna med en brädvägg. I början av 1700-talet sätts den nuvarande predikstolen och altaruppsatsen in, och någon gång dessförinnan byggs en läktare i långhusets tillbyggda del. Läktarbarriärens utformning, liksom källmaterial från 1699 där en läktare i dåligt skick omtalas, pekar mot att den uppförs före 1700-talets slut. Tornet börjar byggas 1794, vilket är belagt genom en notis i ett protokoll från prostvisitationen 1795, och avslutas 1796. 1829 tas en dörr och ett fönster upp i absidväggen, och 1833 ett fönster i norra korväggen. Den utvändiga torntrappan sätts igen 1830. 1855-1857 görs en renovering under murare Ohlsson och snickare Lundbergs ledning. Vapenhusets södra gavel och absidens hjälmvalv, som destabiliserats då absiddörren satts in, ommuras. Golven byts mot tegel i gångar och brädgolv i bänkkvarteren. Fönsteröppningarna utvidgas och får dagens utseende. Ett fönster sätts in i tornets västfasad, och det södra vapenhuset får sin nuvarande portal. Under 1850-1870- talen underhålls taken, som består av både bly, spån, koppar och tegelpannor, i flera omgångar. Under ett besök 1877 konstaterar biskop Flensburg att de många takmaterialen stör intrycket och att både altardekorationerna och predikstolen borde bytas ut. Under 1880-talet införskaffas därför ett nytt altarskrank, predikstolen renoveras, interiören ommålas och blytaket täcks om med kopparplåt. 1898 byggs en ny större orgelläktare efter ritningar av Alfred Arwidius. Samtidigt görs tornfönstret om till den dörröppning som idag är kyrkans huvudentré. 1909-1910 görs en restaurering under ledning av arkitekt Theodor Wåhlin. Fönstren repareras och koppartaket byts mot järnplåt. Interiört ersätts långhusets tegelgolv av kalksten och bänkkvarteren får nya, öppna bänkar. Västförlängningens innertak rivs, och istället slås ett tegelvalv som efterbildar de romanska valven i öster. På vinden tar man bort den avdelande brädväggen. De förputsade kalkmålningarna tas fram och kompletteras med dekormålningar. Tornets bottenvåning görs om till vapenhus och avbalkas mot långhuset med en putsad vägg. En ny trappa byggs till läktaren, som förkortas samtidigt som orgeln byts ut. För att få plats med denna tvingas man höja klockvåningen, som får ett nytt bjälklag. Södra vapenhuset får ett nytt innertak. 1933 läggs yttertaket på södra vapenhuset om med dagens plåt. 1935 avdelas utrymmet med en vägg till bårhus och sakristia. Plåten på torn, långhus, kor och absid läggs 1938. 1936 anses Wåhlins läktare alltför trång, och man väljer att förstora den på nytt. Som barriär återmonteras 1600-talsbröstningen, som sedan 1896 förvarats i vapenhuset. 1947 monteras den nuvarande pendeldörren mellan vapenhus och långhus. 1960 flyttas läktarbarriären fram 90 cm, så att läktaren som vi ser den idag bildas. 1966 restaureras kyrkans kalkmålningar av Albert Eriksson. De äldre motiven från 1400- och 1500-talen tas fram och fixeras medan dekorerna från 1910-talet överkalkas. 1977 görs en exteriör renovering efter Ingvar Mårtenssons handlingar. Plåttaket målas om, fasaderna omputsas partiellt med kc-bruk och vitkalkas. Absiddörren sätts igen. 1981 renoveras kyrkans blyfönster. Nya reparationer görs 1985 efter Torsten Leon- Nilssons instruktioner, och 1999 efter Ernsfors/ Jacobssons arkitekters handlingar. Vid båda tillfällena ommålas plåttaken, putslagas fasaderna med hydraulisk kalk och ommålas de utvändiga snickerierna. 2004 görs en iståndsättning efter arkitekt Michael Forsbergs anvisningar. En handikapptoalett med utvändig entré inreds i det tidigare bårrummet. I långhuset tas de två främsta bänkraderna bort för att ge plats åt dop, kör m.m. Kalkstensgolvet lagas och befrias från mattor. Yttertaket ommålas och lösa takplåtar fästas. |
