Stäng fönster LYSEKIL BRO PRÄSTGÅRD 1:2 - husnr 1, BRO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BRO KYRKA (akt.) | |
| 1992-02-02 |
| Historik |
|---|
|
Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: BRO KYRKA har ett medeltida ursprung, sannolikt uppförd på 1100-talet eftersom den hade en romansk planlösning med absid i koret, vilket var smalare än det rektangulära långhuset. Ingångar har funnits i norr och söder. Kyrkan har också varit försedd med kryssvalv i sten, något som var ovanligt i Bohuslän. Valven var kanske inte ursprungliga utan tillkomna senare under medeltiden, men någon närmare datering av dem finns inte. Kyrkan var vigd åt S:a Maria och S:t Olof. Framför den södra ingången byggdes någon gång före 1600-talets början ett vapenhus i sten. Under åren 1692-1696 skedde en mycket kraftig ombyggnad, då kyrkan gjordes större och fick en utpräglad barockkaraktär. Den breddades åt söder så att södra långväggen byggdes i samma läge som vapenhusets sydgavel, medan det smala medeltida koret revs och ersattes med ett nytt brett och femsidigt kor. Den nya kyrkorummet fick ett välvt innertak, och nya stora fönster togs upp. (Den medeltida norra långväggen och västgaveln ingår alltså i den nuvarande kyrkan, liksom vapenhusets sydgavel. och det medeltida stenmaterialet från övriga väggar användes som byggmaterial och vid senare reparationer har inmurade kapitälstenar och valvbågar kunnat iakttas) Ombyggnaden av kyrkan är ett led i de insatser i kyrkan som inleddes redan på 1660-talet, då bl a en ny altaruppsats av Göteborgsbildhuggaren Hans Swant införskaffades (1667). Denna altartavla ersattes redan 1696 av en ny uppsats av Marcus Jäger. Inredandet av kyrkan fortsatte under tiden närmast efter ombyggnaden, med bl a en ny predikstol 1722 och framförallt Christian von Schönfeldts uttrycksfulla takmålning från 1709. Schönfedlt återkom under de efterföljande åren och målade flera andra delar av inredningen. Kyrkan har haft en för Bohuslän mindre vanlig nära koppling till en näraliggande storgård, Vese. Innehavaren Olof Strömstierna donerade bl a den nya altartavlan 1696, och bekostade eller stöttade förmodligen flera av de övriga arbetena vid denna tid. Han lät också anordna en bänk i koret för sig och sin familj 1728, den s k Vese-bänken. Bänken hade en överbyggnad som gav den en sluten karaktär, en överbyggnad som dock avlägsnades 1859. Kyrkan har haft torn av trä åtminstone sedan 1600-talets början. Det tornet revs vid arbetena 1692-1697 och ersattes av ett nytt trätorn. Detta byggdes helt om 1734, var då rödfärgat. Tornet förändrades på 1870-talet, men revs på 1930-talet då det ersattes av det nuvarande, byggt 1937 av sten. Tornets form är inspirerat av en lantmäterikarta från 1698. Under 1800-talet skedde mest underhållsarbeten, men också vissa nytillskott, bl a byggdes kyrkans orgel 1856. 1937-1938 skedde en större renovering i kyrkan. Förutom det tidigare nämnda nya tornet byggdes också en sakristia på norrsidan. Kyrkorummet fick ett nytt golv, där korgolvet höjdes ett steg och gravhällar togs ur golvet, och nya bänkar. Kyrkan elektrifierades också. Arbetena skedde efter ritningar av arkitekterna Axel Forssén och Gustaf Ljungman. Senare arbeten har inte inneburit några egentliga förändringar av kyrkan. |
