Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄNERSBORG KYRKEBYN 3:1 - husnr 1, GESTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GESTADS KYRKA (akt.)
1994-09-25
Historik
Komplettering vid inventeringen 2005:

Den nuvarande kyrkans föregångare antas vara byggd på 1200-talet och tillhörde den speciella gruppen medeltida tegelkyrkor i Dalsland. I det medeltida Skarastiftet (landskapen Västergötland, Värmland och Dalsland) finns endast sju kända sockenkyrkor av tegel, vilka alla var belägna i Dalslands östligaste härader (närmast Vänern). Av dessa har endast kyrkorna i Ör och Grinstad samt Tösse gamla kyrka bestående murverk. I Gestad, ca en kilometer söder om kyrkan, finns också lämningarna vid Murängen, efter vad kan ha varit ytterligare en tegelkyrka från 1200-talet. Platsens och byggnadens historia är oklar liksom den förmodade kyrkans status som eventuell socken- eller gårdskyrka. Den nuvarande kyrkans mer kända föregångare låg ca 400 meter norrut, påfallande lågt belägen i landskapet i ett sankt område intill en liten å, Lillån. Särskilt med tanke på den omgivande kyrkogården ansågs platsen olämplig. Beslutet om ett nybygge föranleddes också av kyrkans dåliga skick samt otillräckliga storlek för den ökade befolkningen.

Den nya kyrkan uppfördes 1795-99 under ledning av murarmästare Lars Westman, Vänersborg och med mycket arbete i form av dagsverken och körslor av socknens folk. Den gamla kyrkan revs och en del tegel återanvändes bl a till dörr- och fönsteromfattningar. Som ritning användes ett förslag som murarmästare Sven Hertz, Karlstad ursprungligen gjort för utbyggnad av den gamla kyrkan och som delvis reviderats av överintendentämbetet. Första gudstjänsten hölls julen 1799. Intressanta paralleller finns till grannförsamlingen Frändefors. Där revs också en medeltida tegelkyrka, ersatt av ett nybygge 1797-1800 efter en ritning av Sven Hertz, vilket dock förkastades av Överintendentämbetet som istället gav uppdraget åt arkitekt Thure Wennberg, vars förslag i allt väsentligt genomfördes. Möjligen var murarmästaren Lars Westman också aktiv i Frändefors. Kyrkornas utseende och storlek (Frändefors är större) skiljer en del men båda är vitputsade stenkyrkor med likadan, bevarad, ursprunglig planform med torn i väster och höga utbyggd sakristior öster om de tresidiga koren. I båda kyrkorna förstorades också fönsteröppningarna under 1870-talet (Gestad 1876).

I Gestad utfördes de ursprungliga inredningsarbetena av byggmästare Magnus Zetterberg, Vänersborg. Fram till 1914 hade kyrkan en s k altarpredikstol med direkt förbindelse från sakristian vilket möjligen kan förklara dennas höjd och storlek. Det är oklart om någon altarpredikstol planerades i Frändefors men kom i så fall aldrig till stånd. Altarpredikstolen i Gestad var ritad av ryttmästare Aminoff på Lövås säteri och predikstolen var utformat som en ett halvrunt utsprång i en liten läktare över altaret. Känt från kyrkans ursprungliga inredning är också en sluten bänkinredning (ersattes i slutet av 1800-talet av öppen) och 12 apostlabilder på läktarbröstningen av mäster Olof Lindgren (övermålade, troligen i början av 1900-talet). Kyrkan tycks ursprungligen haft stenhällar i mittgången och jordgolv under bänkarna vilka 1875 ersattes med trägolv. 1893 tillkom den nuvarande klassiserande läktarorgeln.

Under 1900-talet har kyrkan genomgått flera olika renoveringar som präglar inredningen. 1913-14 ersattes altarpredikstolen med den nuvarande stora klassiserande altaruppsatsen samt predikstolen, båda ritade av arkitekt Hjalmar Tessing, Skara. Altartavlan, liksom interiör ommålning utfördes av Theodor Wallström, Lödöse. 1930 gjordes en renovering efter handlingar av arkitekt Yngve Kernell, Stockholm. Vid detta tillfälle fick bl a bänkarna sin nuvarande utformning och en ny ytterdörr togs upp på sakristians södra sida, vilken tillsammans med porten på södra långsidan kläddes med kopparplåt. I koret förhöjdes golvet och altaruppställningen och kyrkan försågs med elektrisk ljus. Den senaste större renoveringen utfördes 1977 efter handlingar av arkitekt Per Molnit, Vänersborg. Kyrkorummet fick då sin nuvarande färgsättning med rosa tak och i övrigt blå, gröna och beiga kulörer. Före 1977 var väggen mellan vapenhuset och kyrkorummet indragen en bit in i tornet och i början av 1900-talet sträckte sig bänkinredningen ända in mot denna vägg. Sedan 1977 finns väggen mellan vapenhuset och långhuset i liv med långhusets västvägg. Även exteriören genomgick en ommålning och skiffertaket omlades. I vapenhuset flyttades väggen mot kyrkorummet framåt för att hamna i liv med västra långhusväggen istället för att som tidigare gått ungefär mitt i vapenhuset. Före 1977 var väggen mellan vapenhuset och kyrkorummet indragen en bit in i tornet och i början av 1900-talet sträckte sig bänkinredningen ända in mot denna vägg. I vapenhuset inreddes också toalett, kapprum och städskrubb och väggarna fick en ny profilerad träpanel. I sakristian iordningställdes en entresolvåning med spiraltrappa. Här placerades sedan ett textilförvaringsskåp 2001. Samma år gjordes också en mindre ombyggnad av bänkarna för ett större sittdjup.