Stäng fönster MÖRBYLÅNGA HULTERSTADS KYRKA 1:1 - husnr 1, HULTERSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HULTERSTADS KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING) En sammanställning av viktiga historiska händelser i Hulterstads kyrkas historia ges nedan 1000-tal En stavkyrka, byggd i slutet av 1000-talet räknas som den första egentliga kyrkan i Hulterstad. Ragnhild Boström har funnit lämningar, ”väldiga ekplankor och andra rester”, som har återanvänts i den stenkyrka som uppfördes under kommande sekel. Mycket tyder på att Hulterstad är en av Ölands mer betydelsefulla kultplatser. 1100-tal I början av 1100-talet byggdes en stor treskeppig kyrka med ett brett västtorn och två tornspiror. I bottenvåningen fanns en förhall, som öppnade sig mot mittskeppet genom två rundbågar. 1100- talskyrkan hade tre skepp med individuella vattentak. Mittskeppet med dess klerestoriefönster sköt upp över sidoskeppen. Kyrkan var en basilika och hade troligtvis inga valv annat än i absiderna. Två fönster i vad som återstår av klerestoriemuren finns ännu kvar i tornets andra våning. 1200-tal Kyrkan byggdes om i försvarets tjänst någon gång mellan 1170 och 1230. Det breda tornet revs och mittskeppets västra del användes som underdel till ett nytt försvarstorn – det som fortfarande finns kvar idag. Södra murtrappans nederdel med en kasttrumma i taket vittnar om tornets försvarsfunktion, likaså gör den västra ingången (idag igenmurad) som fanns 8 meter upp på fasaden. I södra muren ovanför trappan finns en tunnvälvd cell. 1585 Kyrkoherden Erasmus Christierni erhöll av kronotiondet fyra tunnor spannmål till att upprätta Hulterstads kyrkotorn som var illa förfallet. 1600-tal Rhezelius avbildade Hulterstads kyrka. Bilden visar kyrkans sydfasad med två större och ett mindre rundbågigt fönster i långhuset och ett mindre i koret. 1677 Hulterstads kyrka med försvarstorn överfölls av holländare, men folket slapp brand och mord genom att erlägga brandskatt. 1700 Laverad teckning daterad till maj år 1700. Anteckningar förmodligen gjorda av Löfgren på 1800-talet. Bilden visar hur södra fasadens fönster hade ändrats. (jfr. bild 4) 1753 Petrus Frigelius avbildade Hulterstads kyrka. Bilden visar kyrkans södra och norra fasader. Öster om koret och absiden stod en klockstapel. (se bild 5) 1802 Förslagsritningar inför ombyggnation och nybyggnation upprättades av Henrik Wermelin (1731-1807), vilket blev Wermelins sista projekt före sin död. Förslaget omarbetades av Gustaf af Sillén vid Överintendentämbetet. 1803 Ombyggnad enligt ritningar av Gustaf af Sillén. Ombyggnaden utfördes av Wermelins medhjälpare Johan Söderström. Hulterstads kyrka är första kyrkan på Öland där det medeltida långhuset revs total. Det nya långhuset och sakristian byggdes på rivningsmassorna efter det medeltida långhuset, vilket förklarar nivåskillnaden mellan vapenhusets och långhusets golv. Tornkrönet byggdes om. Torntak och lanternin byggdes. Lanterninens blindur bör även ha tillkommit. Fast inredning bör ha nytillverkats, då inga uppgifter finns om att annat än lösa inventarier skall ha återanvänts från den medeltida kyrkan. Altarpredikstolen tillverkades av spegelmakaren Anders Högström i Kalmar. Altarpredikstolen ritades av arkitekten af Sillén. 1830-tal Uppgifter finns om att kyrkan skall ha genomgått vissa renoveringsarbeten. Lanternintaket uppgavs ha tak av ekspån. Innertaket var vitstruket. Läktaren och bänkarna var blåmålade. Altarpredikstolens speglar var ljusblå med förgyllt listverk. 1868 Orgeln tillverkades av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Orgeln tillverkades med åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur. 1876 Kyrkans interiör målades om. 1880-tal Takstolarna förstärktes. Ovanpåliggande sparrar dymlades fast på befintlig konstruktion. Samtidigt bör takstolarna ha förstärkts ytterligare med saxsparrar. 1800-talets andra hälft Första generationens värmesystem installerades. Två kaminer stod på var sin sida i koret. Stora rör från kaminerna gick samman i ett gemensamt rör som gick ut genom taket. 1921 Cuppan och foten till dopfunten dokumenterades av S. Brandel. Pjäserna av kalksten härrör från medeltiden. Foten stod vid brunnen strax nordväst om kyrkan. Cuppan fanns vid prästgården. Båda var skadade och flyttades därför in i vapenhuset för att skyddas mot ytterligare slitage. 1923 Församlingen framför till Kungliga byggnadsstyrelsen sitt önskemål att få täcka kyrktaket med galvaniserad plåt, då man hade återkommande problem med att tegelpannorna inte låg på plats vid blåsväder. Önskemålet avslogs. Torntaket lades dock med plåt något senare, 1924, vilket klotter i torn- och lanterninvåningen skvallrar om. 1923-1925 Utvändiga renoveringsarbeten: Långhustaket lades om. På södra takfallet återanvändes gammalt tegel. På norra takfallet lades nytt enkupigt tegel på tät svall och spån. Samtliga pannor spikades. Nockpannorna lades i kalkbruk och spikades. Torntaket täcktes med galvaniserad plåt. Tornets trävirke och lister reparerades och oljemålades vitt. Vindskivor, stormskivor och svallkanter målades vita. All gammal puts avlägsnades. Därefter utfördes omputsning och avfärgning. Murarnas nederdel avfärgades mörkare för att markera sockel som tidigare. Invändiga renoveringsarbeten: Innertaken reparerades. I sakristian och koret reparerades golven. I långhuset lades nytt golv ovanpå det gamla. Bänkarna, även de på läktarna, reparerades. Nya ektrösklar tillverkades för norra och södra portarna. Enligt instruktionen ströks trösklarna med trätjära. Murytorna kalkades i vitgul kulör och stöplades i sista strykningen. Taket i kyrkan och sakristian slipgrundades, ytkittades och ströks i matt blågrå kulör. Taket indelades i enkla fält och kring ljuskronorna gjordes enkla omfattningar. Dörrar, bänkar, orgelfasad, läktarbarriär och pelare ävensom trappuppgångarna till orgelläktaren och predikstolen samt skåpen i sakristian målades i blågrå kulör. Allt trävirke i sakristian och vapenhuset målades såsom i kyrkorummet. Fönsterbågar och fönsterkarmar befriades från all gammal lös färg och målades både in- och utvändigt med linolja och blyvitt. Portarna skrapades och ommålades invändigt med blågrå färg och utvändigt med ekfärg. 1935 Vid brunnsgrävning hittades ett runstensfragment av grå kalksten. 1948-1951 Invändig renovering: Nya bänkar i kyrkan, förvaringsskåp i sakristian samt innerfönster, vindfång och dörrar. Nya bänkar utfördes enligt ritning och sido-gångar öppnades utmed långväggarna. Knäfall i de främsta fem raderna. Befintliga bänkgavlar och listverk återanvändes. Sakristian inreddes för konfirmationsundervisning med väggfast bänk samt skåp för textilier. Ny dörröppning med vindfång gjordes i norra väggpartiet. Alla befintliga fönster i kyrkskeppet försågs med innerbågar som gjordes inåtgående. Fönstren i sakristian gjordes öppningsbara utåt och försågs med innerbågar som skruvades direkt på de befintliga bågarna. Fönstren försågs med antikglas på utsidan. De stora entrédörrarna till kyrkskeppet, som var inåtgående, gjordes utåtgående. På insidan byggdes vindfång med svängdörrar. Vapenhusets ytterdörr justerades och ny dörr tillverkades mellan vapenhuset och tornvåningarna samt mellan läktaren och andra tornvåningen. Dörröppning togs upp i muren mellan läktaren och tornet. I samband med nyinredningen lades golven om i långhuset, sakristian och koret samt på läktaren. I långhuset lades slipade kvadratiska kalkstensplattor från Sandviken på norra Öland. Övriga golv lades med spåntat granvirke som brunbetsades och klarlackades. Golvnivån i vapenhuset sänktes avsevärt. Under golvbeläggningen från 1925 fanns ytterligare två golvnivåer. I höjd med den understa golvbeläggningen grävde man fram en huggen sockelplatta som murpelaren mellan valven vilar på. Vid omläggning av golvet i vapenhuset påträffades även ett runstensfragment av avsevärd storlek. Elektrisk uppvärmning och belysning installerades efter anvisningar från LBF:s (Lantbruksförbundets byggnadsförening) elektroniska avdelning i Lund. Elinstallationerna utfördes av Erik Dahlbergs i Kalmar. I samband med det nya uppvärmnings-systemet isolerades innertaket i kyrkrummet och sakristian med 30 mm glasullsmatta mellan takstolarna. I samband med renoveringen byggdes ett dopaltare som inrättades i korets norra del tillsammans med den medeltida dopfunten. Lunettfönstret i östra väggen sattes igen. Manuell klockringnings-anordning installerades. Reparationsarbeten: Om- och nyläggning av tegeltaket varvid norra sidan av taket lades om. Uppsättning av nya hängrännor och stuprör. Justering av plåttäckningen på tornpartiet. Ny puts på socklarna utvändigt varvid spritputsen togs bort. Förstärkningsarbeten av valv och bjälklag i tornpartiet. Snickeri- och murningsarbeten utfördes av Gösta Andersson i Gårdby. Målningsarbeten: Bänkarna målades i gulbrun färg. Bänkdörrarna målades ljusgröna och speglarna i en mörkare kulör. Altarpredikstolen återfick sin ursprungliga bruna färgsättning. Byggnadsarkeologiska upptäckter: I samband med renoveringen gjordes utgrävningar av de medeltida murresterna väster och norr om tornet. Ragnhild Boström medverkade vid utgrävningarna och resultatet inkorporerades i hennes historieskrivning över kyrkan. Vid de invändiga renoveringsarbetena upptäcktes ett målat konsecrationskors och diverse fogar i långhusets västra vägg, samt väggdekorationer i form av bladslingor i dubbelvalven mellan vapenhus och långhus. Målningarna konserverades av Sven Wahlgren i Kalmar. 1953 Nyinstallation för belysning utomhus samt åskledare. 1953 Kalkduken (av atlassiden med silverbroderier från slutet av 1700-talet) genomgick en konservering bestående av rengöring och montering på undertyg fästat vid rulle. Texten rekonstruerades och skyddades med ett stycke genomskinlig silkeslöja. 1957 Enligt uppgift skall dåvarande kyrkoherden Hugo Håkansson ha fått kyrkans nya tornur med urverk och urtavlor i opakglas som uppvaktningspresent på sin 50-årsdag. Fram till 1957 satt målade träurtavlor, s k ”blindur”, med målade visare i lanterninen (förvaras idag i kyrkomuseet. 1957 Ved- och redskapsboden norr om kyrkan byggdes om till bårhus. Innerväggarna kalkputsades och kalkavfärgades. Golvet lades med släta kalkstensplattor från Ölands Sandviks AB. 1950-tal Församlingen lät restaurera den medeltida dopfunten. 1967 Utvändig renovering: Sandblästring av spritputsen, slamning och avfärgning med Silix silikatfärg kulör 1 vit. Sockeln avfärgades i grått, som tidigare. Ny färgsättning av fönster och ytterdörrar. I ATA finns färgprover från underliggande färgskikt på lanternin, fönster och portar. Färgproverna kommer ur Hesselgrens Färgatlas och har här översatts till närmsta NCS-motsvarighet. Lanterninens kulör: NCS S 3010 G50Y (grågrön). Ytterdörrarnas och fönstrens kulör: NCS S 5040 Y80R (brunröd). Tornluckor: svarta. Karmar till tornluckorna: svarta (tjärstrukna). Siffror, visare mm i urtavlor: svarta. Kopparplåtar över utskjutande delar på tornet i södra och norra väggarna, samt hängrännor och stuprör på tornet: svarta. Gångjärn och övrigt smide: svart. 1969 Nedmontering av bänkar och gradänglutning på läktarens norra sida. En bänk behölls. Nytt trägolv tillverkades av spåntat virke lika befintligt. 1971 Invändiga åtgärder: Sprickor och flagande färg i långhustaket åtgärdades. Skarvarna spacklades om och taket målades i samma kulör som tidigare. Kalkavfärgning av långhusets innerväggar utfördes av Wideqvists Måleri AB i Degerhamn. 1972 Utgrävning (s k sållning av kulturlager) av en tunnvälvd cell i tornets södra murvägg samt nedre och övre torntrapporna. Följande hittades: ett silvermynt daterat 1672, ett bokspänne med läderfragment, glasskärvor, textilfragment, träfragment mm. 1977 Vid grävning för ny gravplats ca 20 meter norr om kyrkan påträffades en hällkista. 1979 Sanering mot träskadeinsekter (strimmig trädgnagare) i tornets träkonstruktion. 1983-84 Renovering i huvudsak omfattande invändiga arbeten i långhus, sakristia och vapenhus.I sakristian målades fönster, dörrar, radiatorer, kassaskåpet, textilförvaringen och taket. Väggarna kalkfärgades. Golvet och trappan till altarpredikstolen klarlackades. Arbetena utfördes av målarmästare Kurt Berg i Södra Möckleby. För den antikvariska kontrollen stod Torbjörn Sjögren vid Kalmar läns museum. Bänkinredningen i långhuset och på läktaren målades om. Bänkarna täckmålades i ljusgrön kulör. Bänkinredningens gavlar och dörrar laserades i en gulgrön nyans. Bänkdörrarnas speglar laserades i en rödbrun nyans. Speglarnas omfattning täckmålades i bruten vit kulör. Överliggarens profilerade list laserades i samma röda nyans som dörrspeglarna. Läktarbarriären målades i samma färgsättning som orgelfasaderna: ljust gulgrönt, ljusrött, benvitt och guld. Fönsterkarmar och fönsterbågar täckmålades i ljusgrå kulör. Väggarna kalkavfärgades och innertaket målades. Äldre putsskikt och kalkavfärgning samt målerier i tornvalven rengjordes med raderduk. Altarringen och knäfallet fick nytt sammetstyg i brunröd kulör. Orgelrenovering utförd av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund. Vid besiktning fanns vissa skador och brister, bl a läckage i slejfarna och ett mindre läckage i bälgen. Det konstaterades även pågående insektsangrepp av strimmig trädgnagare. Under renoveringsarbetet konstaterades och åtgärdades också sprickor i spontarna bakom ventilerna. I övrigt utfördes allmän översyn och renovering. Innan renoveringen var orgeln bevarad i orört skick. 1994 Omfattande renovering i huvudsak omfattande utvändiga arbeten: Putslagning och avfärgning av fasaderna utfördes med KC-baserade produkter. Torntaket och lanterninens plåtar hade rostat sönder med rötskador i undertak och takkonstruktion som följd. Bristerna åtgärdades. Ny ytbelagd, förzinkad takplåt lades (skivtäckning med dubbelfalsar). Nytt svall lades och rötskadade delar i taksparrar byttes ut i torntaket. Lanterninfasadernas plåtinklädnad byttes. Ny takavvattning med hängrännor och stuprör från torntaket med utkastare som utmynnar i uppsamlingsrännor på långhustaket. Fuktskador i västra delen av långhustaket åtgärdades både ut- och invändigt. Fönsterkarmar och fönsterbågar hade omfattande rötskador. Skadade delar byttes ut och Boracolimpregerades innan målningen. Fönster, dörrar och portar målades med linoljefärg i grön nyans som anges nedan. I övrigt gjordes översyn och reparation av ståldetaljer. Ny skåpsinredning för textilförvaring platsbyggdes i sakristian. Grunden runt långhus och sakristia dränerades. Arbetena projekterades av ingenjör Hans Wigselius vid Byggkonsult BA Bengtsson AB i Kalmar. Hantverket utfördes av Hycklinge fasad & måleri AB i Vimmerby. För den antikvariska kontrollen stod Torbjörn Sjögren vid Kalmar läns museum. 1997 Sanering mot träskadeinsekter (strimmig trädgnagare) i långhusvindens takkonstruktion 1998 Ny infart togs upp i södra kyrkogårdsmuren väster om bårhuset. Den tidigare öppningen väster om minneslunden murades igen. 2000 Lindarna i den senare tillbyggda delen av kyrkogården hamlades. 2002 Konservator, Anna Billing-Wetterlundh, vid Jönköpings läns museum inventerade och upprättade åtgärdsförslag för kyrkans bemålade fasta (och lösa) inventarier. 2003 Långhusvinden isolerades med lösull. 2004 Schaktning för inledning av vatten på kyrkogården från den kommunala ledningen på parkeringen söder om kyrkogården. Grävningen övervakades av arkeolog Cecilia Ring vid Kalmar läns museum. 2005 Elrevision genomfördes av firman Ahlqvist Ingenjörsbyrå HB, Kalmar. De akuta bristerna (ojordade uttag) åtgärdades av firman Elajo Elinstallationer AB i Mörbylånga. 2006 Fastighetssyn genomfördes. Nockpannor saknade brukstätning på några ställen. Plåtavtäckning ej tät mot vägg över sakristian. Fönster och dörrar i behov av ommålning. Tornfasaden smutsig. Dörr till sakristian skadad nertill. Runt fönster dåligt på sakristia. Tak- och nockpannor har lossnat mot torn. Trasig glasruta mot sydväst. Algpåväxt på torn. Fönster i gavelspetsar dåliga. Invändigt fanns fuktskador i tak och på väggar i sakristian. Skador på takpanel mot torn i långhustaket. Elradiatorerna dåliga. 2006 Handikapp-WC byggdes invid uthuslängan sydväst om kyrkogården. Uthuslängan renoverades samtidigt och huskroppen kortades drygt två meter på grund av sättningsskador i murverket. 2006 Takläckage åtgärdades vid anslutningen mellan långhusets östra gavel och sakristians tak. Sakristians vindskivor bör ha målats vid detta tillfälle. Arbetet utfördes av firma Nybyggarna. 2008 Textilkonservator, Lena Hassel vid Kalmar läns museum, utförde konservering och konsolidering av två mässhakar. För beskrivningen av kyrkobyggnadens historia har delvis använts Ragnhild Boströms (BR) småskrifter och artiklar om Hulterstads kyrka. Boström var under många år verksam inom projektet ”Sveriges Kyrkor”. Övriga referenser och arkivmaterial är hämtat bland annat från Antikvarisk topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums arkiv (KLM). |
