Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HALLSBERG KLOCKARLYCKAN 1:1 - husnr 2, HALLSBERGS SOCKENKYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HALLSBERGS SOCKENKYRKA (akt.)
2007-09-07
Historik
Landsförsamlingens kyrka av sten är byggd på 1200-talet. Vid en ombyggnad 1819-24 försågs den med tresidigt kor och förlängdes betydligt i väster. Dessutom byggdes ett torn.

1100-1550-tal:
Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Av den medeltida kyrkan som troligtvis var tornlös utan valv med sakristia i norr och vapenhus i söder, återstår delar av såväl långhusets syd- som nordmur. Sakristian är troligtvis i sin helhet senmedeltida.

1800-tal:
1819-23 ombyggdes den medeltida kyrkan i nyklassicistisk stil, varvid den fick sin nuvarande längsmala form. Därvid förlängdes kyrkan dels åt öster med ett tresidigt avslutat kor, dels åt väster, där även ett torn med enkelt utformad huv uppfördes. Den senmedeltida sakristian med sin romanska öppning mot koret och sin ålderdomliga, järnbeslagna dörr bevarades. 1827 fick kyrkan sin nya predikstol och först 1829 var kyrkan färdig.

1854 försågs kyrkan med nytt tak av skiffer.

1893 utfördes en för sin tid typisk renovering. Kyrkan fick bland annat nya fönsterbågar av gjutjärn. Långhuset erhöll nytt trägolv och ny öppen bänkinredning. Kyrkorummets väggar och tak försågs med dekorationsmålningar.

1900-tal:
1924 försågs kyrkans torn med en ny tornhuv. Invändigt målades kyrkorummets inredning, väggar och tak om.

1944 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt E. Lundberg. Vid denna restaurering strävade man efter att utplåna renoveringen från 1893. I kyrkorummet höjdes bland annat golvet i koret, där det tillkom en ny sluten altarring. Långhuset försågs med ny fast bänkinredning och sakristian restaurerades.

1957 genomfördes en utvändig renovering. Vid fasadrenoveringen blottades murverket och man kunde konstatera att den medeltida kyrkan ingår i den nuvarande byggnaden. Kyrkans portar kopparbeslogs och den ursprungliga sydportalens gotiska omfattning frilades. Samma år uppförs ett nytt gravkapell och bisättningsrum på kyrkogården.

1970 genomgick kyrkan en omfattande restaurering under ledning av arkitekt J. Alton. Utvändigt omfärgades fasaderna med vit kalkfärg och takets skiffer byttes ut mot plastbehandlad galvaniserad plåt, endast sakristian behöll sitt skiffertak. Invändigt byggdes bland annat en läktarunderbyggnad i väster med utrymmen för wc, väntrum, kapprum samt förråd. Kyrkorummets inredning, väggar och tak målades om. Altartavlan flyttades och ersattes med en textiltriptyk och ett medeltida krucifix. Samtliga fönster försågs med klarglas och sakristians fasta inredning togs bort.

1995 genomfördes en renovering, även denna gång, under ledning av arkitekt J. Alton. Invändigt tog man bort bakersta bänken på var sida om mittgången och läktarunderbyggnaden byggdes om. Bänkarna målades och gavs en ny färgsättning. I koret placerades ett nytt flyttbart altare. Utvändigt utfördes putslagning och avfärgning av kyrkans fasader samt anordnades en handikappramp vid södra entrén. I samband med anläggandet av en handikapprampen påträffades invid kyrkans södra vägg 15 medeltida gravar med skelett från 31 individer, C 14-daterade till 1250-1440.

1999 utfördes invändiga åtgärder, då predikstolens ursprungliga färgsättning rekonstruerades. Den medeltida altarskivan gavs ett nytt underrede och flyttades fram för att ge möjligheten till att fira gudstjänsten versus populum.