Stäng fönster BENGTSFORS TISSELSKOGS STOM 1:10 - husnr 1, TISSELSKOGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TISSELSKOGS KYRKA (akt.) | |
| 1992-03-08 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan av trä har ett långhus från 1877 med rak östgavel och ett västtorn från en tidigare kyrka, uppförd 1724-27. I nordost finns en utbyggnad, ursprungligen sakristia, med handikappentré som inrymmer personalutrymmen och toalett. I tornets nedervåning finns vapenhus. En sakristia är inrymd i långhusets östra del, bakom koret. Kyrkans exteriör karakteriseras av enkel nygotik. Kyrkan antas vara den tredje i Tisselskog. En trolig medeltida träkyrka ersattes av en ny träkyrka med torn, uppförd på den nuvarande platsen 1724-27. Om en äldre kyrkplats, ungefär en kilometer söderut, finns en muntlig tradition. När det nuvarande långhuset byggdes 1877 behölls tornet och delar av västväggen från den befintliga kyrkan. Kyrkan ritades i enkel nygotik av ingenjör Emil Olsson. Vid en renovering 1915-16 kläddes väggar och tak med pärlspontpanel. Samtidigt förändrades altararrangemanget genom att ett färgat korfönster sattes igen och ett altarkors ersattes med altaruppsatsen från 1725, vilken fanns i den gamla kyrkan. Även den gamla medeltida dopfunten återinsattes. Under 1960- och 70-talet diskuterades en rivning av det då omkring 100 år gamla långhuset. Kyrkobyggnaden ansågs ha ett begränsat värde genom ett oproportionerligt förhållande mellan långhuset och det relativt låga tornet. Samtidigt var kyrkans underhåll eftersatt. Istället för rivning genomfördes 1977 en omfattande ombyggnad och renovering efter ritningar av arkitekterna Uno Asplund och Janne Feldt, Karlstad. För att förbättra byggnadens proportioner valmades långhustaket mot öster och i även på sidorna av tornet. Takfoten inkläddes med ett profilerat listverk för att sänka långhusets vägghöjd. Andra exteriöra arbeten var omläggning av skiffertaket, nya fönster och ommålning av fasaden. Interiört förändrades kyrkans planlösning då koret flyttades västerut och en ny sakristia inreddes bakom korväggen. Söder om koret och sakristian tillskapades ett förrådsutrymme och på norrsidan en hall med förbindelse mellan kyrkorummet, sakristian och den om- och tillbyggda gamla sakristian. Stora delar av kyrkans nuvarande inredning tillkom också vid samma tillfälle. Väggarna förändrades, golvet lades om, bänkarna ombyggdes och utrymmet under läktaren med de vikbara gallerskärmarna tillkom mm. Allt i en sammanhållen tidstypisk prägel av ljus träinredning och en färgsättning dominerad av rosa, röda och blå kulörer. Samtidigt fick kyrkan en ny orgel och altaruppsatsen konserverades av konservator Christer Wildenstam, Vänersborg. I vapenhuset liksom på kyrkorummets västvägg togs träpanel bort och timmerväggarna frilades tillsammans med väggmålningar på dessa. För att visa ett vision om ett förmodat tidigare öppet samband mellan kyrkorummet och vapenhuset insattes ett glasat med galler av utsnidade brädor mellan de båda rummen. I vapenhuset gjordes också ett kassettak av tillvaratagna brädor från kyrkans trossbotten. Dessa är bemålade och antas vara från 1700-talskyrkan, vilken var stofferad av målaren Zetterström. |
