Stäng fönster GÖTEBORG INOM VALLGRAVEN 3:7 - husnr 1, GÖTEBORGS SYNAGOGA
Byggnad - Beskrivning
| GÖTEBORGS SYNAGOGA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
1855 uppfördes den nuvarande synagogan efter ritningar av arkitekten August Krüger. Den byggdes på jungfrulig mark intill vallgraven tillsammans med de båda grannfastigheterna, vilka utformades för att såväl stå i samklang med som framhäva synagogan. Många av byggnaderna längs Stora Nygatan kom att bebos av kända medlemmar ur Judiska församlingen. Synagogan är uppförd i det karaktäristiska gula göteborgsteglet och har en arkitektur som blandar klassiserande och orientaliska former. De fyra hörntornen avslutas med åttkantiga tornhuvar, alla krönta med en Davidsstjärna. Interiören i gudstjänstrummet är storslagen med mycket välbevarade vägg- och takmålningar. Färgsättningen består huvudsakligen av brunt, blått, rött och guld. Ornamentiken är hämtad från Orienten, men också från det fornnordiska formspråket - något som är helt unikt för en synagoga. Här finns väggfasta bänkar för männen och dubbla läktare rymmer bänkar för kvinnorna. Synagogan har inte genomgått några större förändringar sedan uppförandet. Huvudentréerna, sidoentréerna och trapphusen har målats och till viss del byggts om, men gudstjänstrummet har i huvudsak fått behålla sitt ursprungliga utseende. På 1870-talet utfördes målningsarbeten i gudstjänstrummet, men det är osäkert om dessa innebar ett förbättringsarbete eller en ommålning. Synagogans fasad och interiör är sällsynt välbevarade. Dess fornnordiskt inspirerande formspråk är unikt för en synagoga. Tillsammans med den övriga bebyggelsen längs Stora Nygatan bildar synagogan en arkitektonisk helhet som är mycket viktig för förståelsen av judarnas roll i Göteborgs historia. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 1999-07-02, Dnr 221-13-98. |
