Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MELLERUD GUNNARSNÄS KYRKA 1:1 - husnr 1, GUNNARSNÄS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

GUNNARSNÄS KYRKA (akt.)
1994-09-26
Historik
Komplettering vid inventeringen 2002:

SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan antas vara uppförd under 1200-talet med delar av de ursprungliga gråstensmurarna bevarade i väster. Den anses ha varit gårdskyrka till den närbelägna herrgården Ekholmen. Sannolikt under 1600-talets första hälft förlängdes kyrkan åt öster och fick en tidstypisk tresidig koravslutning. 1882 fick kyrkan sin nuvarande form genom tillbyggnaderna av en sakristia i öster och ett vapenhus i väster. Samtidigt revs ett vapenhus av okänd ålder på sydsidan. Kyrkan saknar torn. Strax väster om kyrkan står den helt skiffertäckta klockstapeln av stolpkonstruktion, enligt uppgift uppförd 1811.

Kyrkans långa byggnadshistoria innefattar flera både exteriöra och interiöra förändringar. De ombyggnader och renoveringar som skett följer i allmänhet ett tidstypiskt mönster. Kyrkans exteriör är ett resultat av den på 1600-talet åt öster förlängda medeltidskyrkan, tillbyggnaderna av vapenhuset och sakristian på 1880-talet och 1800-talets stora rundvälvda fönsteröppningar. Enligt uppgift förstorades befintliga fönster och två nya togs upp 1821. Vid samma tidpunkt flyttades predikstolen och byggdes in bakom altaret samtidigt som överstycket till altaruppsatsen togs bort. Gravar inne i koret öppnades, kistorna grävdes ner på kyrkogården och stenarna förstördes. Även vapensköldar inne i kyrkan togs bort. Under 1800-talet (oklart vilket år) täcktes det bemålade taket med pärlspont. 1904 fick kyrkan nya bänkar. 1946 års renovering syftade till att återskapa det som förändrats under 1800-talet. Arkitekt ar Erik Fant, Stockholm och konservator var Olle Hellström, Skara. Predikstolen lagades och placerades på norra långsidan. Altaret med altaruppsatsen rekonstruerades och flyttades något österut för att skapa mer plats i koret. De öppna bänkarna med rundade gavlar byggdes om för att överensstämma med kyrkorummets 1700-talskaraktär. Bland annat förkortades ryggstöden och bänkarna försågs med dörrar. Det bemålade taket togs fram liksom skifferhällarna i gången och koret. Förslaget att förminska långhusets fönster kom aldrig till utförande men i vapenhuset sattes fönster mot norr och söder igen liksom ett norrfönster i sakristian. Ovan dörren till vapenhuset byttes ett rundbågigt fönster ut mot ett mindre runt fönster. Långhusets fönster försågs med antikglas och blyspröjs och korfönstren fick glasmålningar av konstnär Oskar Brandtberg. Nya inner- och ytterdörrar tillkom också 1946. Renoveringen från 1946 präglar fortfarande kyrkorummet. Den senaste större renoveringen, 1996-97 innebar omfattande underhålls- och konserveringsåtgärder såväl exteriört som interiört.