Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORGHOLM RÄPPLINGE 16:6 - husnr 1, RÄPPLINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

RÄPPLINGE KYRKA (akt.)
Historik
Sockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin.



Kyrkan
Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 1100-talet och bestod då av långhus och kor
med absid. Under andra hälften av 1100-talet tillbyggdes ett torn i väster och i slutet av
samma århundrande byggdes kyrkan om till en klövsadelkyrka. Omkring 1240 lät man
uppföra ett kapell på kyrkans norra långsida, möjligen var detta ett gravkapell. Kvar av denna
finns nu västgavlen med ett smalt rundbågigt fönster. Kapellet lär vara yngre än det medeltida
långhusets profanvåning. Troligen stod ärkebiskopen Jöns Bengtssons Oxenstiernas kista i
kapellet. Han dog på Borgholms slott 1468, den fördes till Uppsala domkyrka 1472.
Västgaveln på kapellet är fortfarande bevarad. Ett vapenhus tillkom i mitten av 1200-talet och
sakristian omkring 1300. Närheten till Borgholms slott medförde stora påfrestningar på
kyrkan och dess inredning under krigstiderna på 1500- och 1600-talen. Vid
biskopsvisitationen 1732 beslutades att reparera kyrkan. År 1788 var kyrkan dock så förfallen
att församlingen beslutade sig för att uppföra en ny kyrka. Ombyggnaden av kyrkan
påbörjades 1802 och murmästare var Henrik Wermelin. Den nya kyrkan blev både längre och
bredare än den gamla. Man behöll dock sydportalen, materialhuset och vapenhuset. Det nya
kyrkorummet blev en god representant för sin tids kyrkoideal, en så kallad salskyrka där kor
och församlingsdel utgör ett enda rum. Kyrkan har reparerats och förändrats vid ett flertal
tillfällen, bland annat 1820 byggdes tornet om och 1897 revs vapenhuset. Under 1900-talet
skedde renoveringar 1929, 1958, 1966 och så den senaste renoveringen 1983-84.
Inne i kyrkan finns flera äldre gravhällar, bland annat finns det minst 10 hällar, i allmänhet
ristade med stavkors, som härstammar från medeltiden. Från medeltiden är också den
korsmärkta altarskivan i kapellet. Ett femtiotal gravhällar från 1600- och 1700-talen finns
också bevarade. Dopfunten är av Öländsk kalksten från 1642. Inne i sakristian hänger en del
av en profan bordduk, ett broderi med rött silke på naturfärgat linne, troligen danskt arbete
från 1600-talet. Ytterligare två delar av duken förvaras på Länsmuseet i Kalmar.
Att den kungliga sommarvillan Solliden ligger inom socknen märks också i kyrkan. Här finns
bl. a. ett antependium broderat av kung Gustaf V. Prinsessan Sibylla här skänkt länstolar och
ett par krucifix.

Källförteckning
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet.
KLM Kalmar läns museums arkiv.
En bok om Räpplinge, red. Karlsson Rune, Räpplinge hembygdsförening, Borgholm 1990.
Kyrkobyggnader 1760-1860 del 2 Småland och Öland. Riksantikvarieämbetet och kungl. Vitterhets- och Historieakademien, Stockholm 1993.
Lindahl Göran, Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt, Diakonistyrelsens bokförlag 1955.
Mörkfors Gunnel, Nyklassicistiska kyrkorum: utvecklingen i Östergötland 1760-1860, Ingår i volymen Kyrka i bruk red. Mörkfors, Olsson, Östergötlands länsmuseum 1996.
Nationalencyklopedin på nätet.
Öland landskapets kyrkor red. Ullén Maria. Universiteten i Stockholm, Umeå och Uppsala samt Riksantikvarieämbetet 2003.
Räpplinge kyrka en kyrkobeskrivning utarbetad av kyrkvärden Siv Petersson och komminister Bernt Fransson
Räpplinge kyrka en kyrkofolder