Stäng fönster HÖGANÄS VÄSBY 32:1 - husnr 1, VÄSBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Väsby kyrka (akt.), VÄSBY KYRKA (akt.) | |
| 2014-03 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkan i Väsby är helgad åt Aposteln Andreas, fiskarnas skyddshelgon. Den består av ett romanskt långhus och västtorn, korsarmar mot norr och söder och ett kor med samma bredd som långhuset. Vid korets östra sida finns en lägre och smalare sakristia. Kyrkans äldsta delar har tidigare daterats till 1200-talet vilket motsägs av dendrokronologiska prover på kyrkans taklag samt även murbrukets karaktär och kyrkans stenhuggeriarbeten. Väsby kyrka tillhör sannolikt en av de äldsta i Luggude kontrakt. Vid renoveringar av taket 2009 påträffades en snedsträva i taklaget vilken dendrokronologiskt kunde dateras till 1140. Vid denna tid byggdes ett långhus med smalare kor och eventuellt en absid. Kyrkans äldsta murverk är uppbyggt av fältsten med sandstensomfattade portaler, fönsteröppningar och listverk. Murverket var ursprungligen oputsat med brett utstrukna fogar. Tornet har tolkats som sekundärt men kan ha tillkommit under 1100-talet relativt nära inpå de äldsta delarna. Dess murverk är uppbyggt av ohuggen gråsten med sandstenskvadrar i norra hörnkedjan och delvis i den södra. Tornet har karaktär av en västförlängning med samma bredd som långhuset i bottenvåningen, vilken i andra våningsplan smalnar av till ett mittkvadratiskt torn som ”rider på” västförlängningens tak. Planformen brukar beskrivas som rektangulärt – mittkvadratiskt torn. Invändigt är tornets två nedre våningar täckta av tunnvalv av sandsten. En bred, rundbågig valvöppning finns mellan tornets andra våningsplan och långhuset, vilken kan ha fungerat som emporöppning. Uppgång till tornvåningarna skedde ursprungligen genom en trappa i södra muren med ingång från tornets bottenvåning. Från andra våningsplan fortsatte trappan till tredje våningen i den norra muren. Den invändiga ingången till trappan har vid något tillfälle murats igen och ersatts av en ny ingång från tornets södra sida. Under romansk tid eller tidig gotisk tid dekorerades kyrkan invändigt vid två tillfällen med kalkmålningar (ca 1200 och omkring 1250-1300). Fragment av dessa målningsskikt finns bevarade på långhusets murar ovan valven. Redan i början av 1300-talet revs koret och ett nytt kor med samma bredd som långhuset uppfördes av tegel i munkförband. Koret byggdes i gotisk stil med utvändiga strävpelare och spetsbågiga fönsteröppningar samt en ingång i söder. Koret var sannolikt valvslaget redan från början. Under 1430-talet slogs stjärnvalv i långhuset och dessa dekorerades med en enkel kalkmålningsdekor. Samtidigt sattes kyrkans ursprungliga syd- och nordportaler igen och en ny dörröppning togs upp längre västerut i södra fasaden. Strax därefter eller möjligen omkring 1500 tillkom ett vapenhus utanför den nya dörröppningen. Vid 1400-talets slut dekorerades valven med nya kalkmålningar. Målningarnas upphovsman kan ha varit den så kallade Helsingborgsmästaren, som också dekorerade Brunnby kyrka och Sankta Maria kyrka i Helsingborg vid 1400-talets slut. Under sen medeltid tillkommer också ett glaserat tegelgolv med mönstrade tegelplattor i kyrkan. På 1560-talet uppfördes ett gravkor vid långhusets norra sida för Tågalycke gård. Samtidigt förlängdes koret mot öster och nya valv slogs i koret och gravkoret vilka dekorerades med kalkmålningar. En gammal tornspira på tornet togs ned 1694 och år 1705 tillkom en ny spira täckt med ekspån. En mindre takryttare fanns på koret vid denna tid vilken togs ned tre år senare. Under 1819 revs vapenhuset i söder och ett tvärskepp uppfördes på långhusetsödra sida. En sakristia byggdes 1833 vid korets östra sida och kyrkan erhöll därigenom sin befintliga utsträckning. År 1862 gjordes tornets trappuppgång om. Tunnvalven genombröts och nya trappor av trä byggdes. En genomgripande renovering gjordes år 1895 under ledning av arkitekt Erik Zetterström. Kyrkans kaminer ersattes av en kaloriferanläggning, nya öppna bänkar tillverkades, golv av viktoriaplattor lades, nytt altare och altarring tillkom samt vindfång, väggpaneler, läktarskrank med flera snickerier. Kyrkans befintliga järnfönster med masverk är också från denna tid. Under 1946 tillverkades nya fönsterbågar med glasmålningar för några av kyrkans fönster. Glasmålningarnas motiv komponerades av konstnär Ralph Bergholtz. En ny färgsättning till kyrkans bänkinredning togs fram i början av 1950-talet av arkitekt Eiler Graebe. I samband med att kyrkan fick en ny orgel 1968 gjordes en del ändringar framför allt i norra korsarmen efter ritningar av Torsten Leon Nilsson. Textilinredning och vindfång tillkom också i sakristian. En omfattande yttre renovering av fasader och tak utfördes 1987. Äldre sandstensdetaljer upptäcktes och frilades i fasaderna. I samband med renoveringen gjordes en murverksdokumentation. Kyrkans yttertak har renoverats i omgångar under 2000-talet. Viss förändring av kyrkans interiör skedde under 2012 då ett antal kyrkbänkar flyttades från södra korsarmen för att få plats med visningsskåp, bord och stolar. |
