Stäng fönster NORRKÖPING ÖSTRA STENBY KYRKA 1:1 - husnr 1, ÖSTRA STENBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖSTRA STENBY KYRKA (akt.) | |
| 2007-04-26 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes de äldsta delarna under 1100-talet. Kyrkan bestod då av ett kort rektangulärt långhus med smalare kor med oklar avslutning mot öster. Samtidigt eller kort därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Från denna äldsta period kvarstår sannolikt ett murparti i norr. Under 1200-talet tillbyggdes långhuset med korsarmar i söder och norr. Den norra korsarmen är bevarad intakt, medan den södra bl a har förlängts åt söder. Den första domkyrkan i Linköping, Askeby klosterkyrka och Vreta klosters kyrka uppfördes med en korsformad plan under 1100-talet. Under 1200-talet tillbyggdes några kyrkor med korsarmar, däribland i Rogslösa, Örtomta och Landeryd. Tillkomsten av korsarmar under medeltiden brukar ofta tolkas som en utvidgning av den liturgiska funktionen med plats för sidoaltare. Korsarmar under den här perioden är mycket ovanligt i landet i övrigt. Som på många andra håll i Östergötland valvslogs även Östra Stenby kyrka under 1400-talet. Enligt en målad inskription som ska ha funnits i kyrkan före 1751 skulle valvslagningen ha utförts 1441; Anno milleno CDXL m:o primo, Tunc fuit ornata domus haec testudine grata, vilket översatt lyder År 1441 pryddes detta hus med ett vackert tak. Långhuset utvidgades samtidigt åt söder och kyrkan blev tvåskeppig. Valven försågs sannolikt även med kalkmålningar, vilka 1987 rekonstruerades i norra korsarmen. Under 1600-talet bekostade ägaren till socknens stora gård Ållonö, riksrådet friherre Gustaf Kurck, en omfattande ombyggnad av kyrkan. Det medeltida korpartiet och valven revs och ersattes av ett nytt tresidigt kor med underliggande gravvalv för familjen Kurck. Den södra muren höjdes och fem nya valv slogs över kyrkorummets bredd och fönsteröppningarna förstorades. Eventuellt härrör dragjärnen som går igenom kyrkorummet redan från denna tid. Uppdrogs högra södra sidomuren, befästades murens styrka med järnstänger skriver Anton Ridderstad om 1600-talets ombyggnad i sin beskrivning över Östergötland 1877. En annan uppgift antyder dock att de tillkom först 1871. Kurck skänkte även inventarier och inredning till det nya kyrkorummet, bl a en predikstol med familjens vapenbild. I mitten av 1700-talet revs klockstapeln som burit klockorna och byggmästare Petter Frimodig fick i uppdrag att uppföra en ny tornöverbyggnad som kunde bära klockorna. Tornöverbyggnaden fick en för Frimodig typisk utformning med en hög spira i flera avsatser. Frimodig, d 1766, var byggmästare från Linköping och ofta anlitad i samband med kyrkobyggen. Karakteristiskt för hans kyrkor är de höga tornspirorna, som t ex på Horns kyrka. Kyrkan var kraftigt förfallen i mitten av 1800-talet och arkitekt Johan Fredrik Åbom fick i uppdrag att uppgöra ett renoveringsförslag. Johan Fredrik Åbom (1817-1900) var en av 1800-talets mer framträdande arkitekter. Han var dessutom en av de mest produktiva och mångsidiga arkitekterna vid den här tiden. Han uppförde bl a ett 40-tal nybyggnadsritningar till kyrkor under perioden 1840-1880. Åbom gjorde även noggranna uppmätningsritningar av Östra Stenby kyrkas utseende. Tack vare dessa kan man få en god uppfattning om kyrkans utformning före renoveringen. De medeltida tornmurarna är mycket kraftiga med murtrappor i söder och väster. Tornet stöttas på nordvästra hörnet av en kraftig strävpelare. Långhuset, som kvarstår från den första stenkyrkan, är lägre än koret. Uppmätningsritningarna visar även att långhuset och korsarmarna har bevarade romanska takstolar. Åboms första förslag var mycket varsamt och utgick från att det medeltida tornet skulle bevaras. År 1853 hade byggmästare J Granqvist åtagit sig att renovera kyrkan, men han vågade inte ansvara för tornets hållfasthet. Det fanns även önskemål från församlingen att kyrkobyggnaden skulle rätas upp och att ett nytt torn skulle placeras symmetriskt i förhållande till mittgången. Det medeltida tornet hade genom långhusets utvidgning mot söder fått en asymmetrisk placering mot norr. När tornet revs påträffades ett flertal runstenar, vilka inmurades i den södra korsarmens innervägg så att texten var synlig från rummet. Den omfattande renoveringen var avslutad 1860 och då hade kyrkan fått en helt ny gestaltning med symmetriska korsarmar, nytt torn i väster, spritputsade fasader med dekorativa medeltidsinfluerade lister, gjutjärnsbågar och skiffertak. Den gamla sakristian, som sannolikt var medeltida och belägen på norra sidan öster om korsarmen, revs och en ny sakristia inreddes i den norra korsarmen. Den södra korsarmen förlängdes åt söder med en ny sydingång. Kyrkorummet försågs med nya bänkar, altarring och altare med ett tidstypiskt kors flankerad av två stora kandelabrar. Kyrkan försågs också med en ny orgel byggd av orgelbyggaren Sven Nordström i Flisby. Nästa större renovering utfördes 1912-1913 under ledning av arkitekt Fredrik Falkenberg. Falkenberg (1865-1924) har ritat ett flertal kyrkor och kyrkoombyggnader samt profan bebyggelse i den runt sekelskiftet 1900 så populära jugendstilen. Renoveringen av kyrkan blev mindre omfattande än vad handlingarna föreskrev. Den äldre slutna bänkinredningen byggdes enligt tidens ideal om till en öppen bänkinredning med de gamla bänkluckorna som gavlar. En del av kyrkans äldre föremål, som vid den senaste renoveringen placerats på tornvinden konserverades och återplacerades i kyrkorummet. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee ansvarade för nästa större förändring, som utfördes 1939. Den södra korsarmen ombyggdes då till gravkapell. Runstenarna som hade murats in vid ombyggnaden 1858-1859 togs ur och placerade på kyrkogården. Vid grävningarna för kistförvaring under korsarmen påträffades skelettdelar. Det konstaterades också att innerkanten av gravkällaren stötte mot slutstenarna i medeltidskyrkan. Den södra korsarmen ombyggdes åter 1983, då gravkapellet förändrades till en gudstjänstlokal som skulle användas vintertid. År 1991 försågs korsarmen med nytt wc och kompaktkök. Kyrkorummets nuvarande färgsättning härrör från en ommålning 1987, då de tidigare gråmålade bänkarna målades med altarets färgsättning som förebild. Exteriören renoverades 1991 med bl a putslagningar och översyn av skiffertaket. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1199 Nybyggnad kyrka av sten med rektangulärt långhus och smalare kor. (BR) 1100-1199 Nybyggnad Torn av sten. (BR) 1200-1299 Nybyggnad Korsarmar i norr och söder. (BR) 1400- Ändring ombyggnad, kyrkan vidgades och förlängdes. (BR) 1441 Valvslagning kyrkan valvslogs enligt en redan före 1751 borttagen inskrift. (ÅN) 1512 -1522 Specifika inventarier lillklocka gjuten av klockgjutaren Ulf Sunasson, Skänninge, omgjuten 1758. (ATA, ÅN) 1633 Specifika inventarier altaruppsats med oljemålning sannolikt från Mörby slott i Uppland, skänktes till kyrkan 1726 av Christina Kurck på Ållonö, änka efter generalmajoren greve Gustaf Oxenstierna. (ÅN) 1647 Fast inredning orgelverk byggt av orgelbyggaren Greger i Norrköping, ersattes av ett nytt 1695. (ÅN) 1668 Specifika inventarier storklockan skänktes av Gustaf Kurck till Ållonö. (NT 1913-11-27) 1682-1684 Ändring ombyggnad det medeltida korpartiet ersattes av ett nytt tresidigt kor med underliggande gravvalv för donatorn Kurck och hans efterkommande. Valvpelarna revs och nya valv, 5 kupor, uppfördes, som spände över hela kyrkorummet. Södra muren höjdes och dragjärn tillkom. Bekostades av Gustaf Kurck till Ållonö. (ÖD 1929-07-10, ÅN) 1685 Fast inredning predikstol, målades 1738. Skänkt av riksrådet Gustaf Kurck. (BR, NT 1913-11-29) 1695 Fast inredning orgelverk inköptes från slottskyrkan på Stegeborg, skänktes av friherre Bleckert Wachtmeister på Rotenberg. (ÅN) 1700 Specifika inventarier dopfunt av mässing, tillverkad av M Daniel Wulff, Norrköping. (ATA) 1726 Specifika inventarier altartavla framställande Kristi födelse omgiven av två skulpturer Petrus och Paulus från 1600-talet, sannolikt från Mörby slott i Uppland, skänktes till kyrkan 1726 av Christina Kurck på Ållonö, änka efter generalmajoren greve Gustaf Oxenstierna. Altartavlan ersattes av ett kors 1858-1865, placerades åter på altaret 1912-1913. (ÅN) 1738 Ändring fast inredning. Predikstolen från 1685 målades av målargesällen Daniel Meijer, Norrköping. (ÅN) 1742 Ändring specifika inventarier ett medeltida altarskåp skänktes till Rönö kyrka. (ÅN) 1751 Rivning klockstapel av trä. Petter Frimodig. Klockorna flyttades över till tornet. (ÖLM, ÖD 1929-07-10) 1751 Ändring ombyggnad, ny tornöverbyggnad av trä, 36 alnar hög. Byggmästare Petter Frimodig, målare Jöns Pilo. (ÅN, ÖLM) 1751 Ändring ombyggnad, Hugger han ingången til Kyrkohwalfwet större uti muran, at man med Beqwämlighet kan koma therin, samt gör en trappa till samma ingång. Byggmästare Petter Frimodig. (ÖLM) 1758 Specifika inventarier lillklockan omgöts. (ATA) 1827 Ritning till ombyggnad av kyrkan med bl a nytt torn m m, J F Oppman, Norrköping. Ej utfört. (ATA) 1847 Renovering, en pelare blev ommurad, valvet undersökt och kilat, rappningen förnyades. Ållonögraven reparerades. Byggmästare Olof Wärngren. (SS) 1848 Nils Månsson Mandelgren besökte kyrkan, begärde bl a att en ålderdomlig textil skulle skänkas till Kongl Witterhets, Historie, och Antiqvitets Akademien i Stockholm. Textilen har tolkats som en brudpäll från 1300-talet och en kopia har tillverkats under 1990-talet och är upphängd i sakristian. Mandelgren avbildade också en spegel i läktarbröstet föreställande Jonas Petri Klint med bok och vapensköld, daterad 1588. (ATA, MS) 1851 Uppmätningsritning. Arkitekt Johan Fredrik Åbom, Stockholm. (ATA) 1858-1860 Runstenar påträffades vid kyrktornets ombyggnad. De flesta murades in i vapenhuset i södra korsarmen så att texten var läsbar inifrån, där de togs ut 1939. (ATA) 1858 Rivning det medeltida tornet revs samt en sakristia av okänd ålder på norra sidan. (BR) 1858-1859 Nybyggnad nytt torn i väster. Arkitekt Johan Fredrik Åbom, Stockholm. (BR) 1858-1859 Ändring ombyggnad, långhuset vidgades i väster och den södra korsarmen byggdes delvis om och förlängdes åt söder. Den norra korsarmen, som före ombyggnaden varit gravkor för släkten Rothkirch inreddes till sakristia, försågs med en kraftig mellanvägg i vilken två utrymmen inmurades. Taken försågs med skiffer. Arkitekt Johan Fredrik Åbom, Stockholm. (ÅN. ATA) 1858-1860 Ändring ombyggnad, interiör, interiören omgjordes med nya golv, nya ytskikt, orgelläktare och bänkar. Arkitekt Johan Fredrik Åbom, Stockholm. (ÅN) 1859-1865 Fast inredning altare, kors, kandelabrar. Arkitekt G ander. (ATA, Fa) 1860 Fast inredning orgel byggd av Sven Nordström, med fasad med en ifrån Orten insänd och fastställd Ritning, ombyggd 1920. (BR, ATA) 1871 Ändring 3 st dragjärn drogs genom kyrkans främre valv. Byggmästare G Ph Olander. (Fa) 1875-1899 Teknisk installation kamin på södra och norra sidan. (ATA) 1899 Ändring ombyggnad, tornspiran kläddes med kopparplåt. (ÖD 1956-04-10) 1901 Vård/underhåll, exteriör, brister i listverket framför allt på tornet lagades och fasaderna avfärgades. Byggmästare Oskar Eklund, Norrköping. (NT 1901-05-04) 1905 Det Kurckska gravkoret överläts till församlingen. (ATA) 1910 Uppmätningsritningar. Arkitekt K Flodin. (ATA) 1912-1913 Ändring ombyggnad, exteriör, sockeln och yttertrapporna reparerades, nödvändiga gluggar för luftväxling upptogs i grundmurarna. Skiffertaket omlades delvis, nya fotplåtar med rännor samt 6 nya stuprör. Fönstrens solbänkar av järnplåt skrapades och oljemålades. Arkitekt Fredrik Falkenberg. (ATA) 1912-1913 Ändring ombyggnad, interiör, golvet upptogs, nytt golv under bänkkvarteren ett steg högre än i gångarna av furuplank. I gångarna återanvändes de bäst bevarade äldre golvbrädorna. Det yttre putslagret bortknackades, lagning och kalkavfärgning, valv och väggar avfärgades vita, nya sittbänkar med återanvändning av de gamla bänkluckorna som ombyggdes till gavlar. Bänkarna målades i grått, den äldre altaruppsatsen placerades på altaret. Nedgången till gravvalvet minskades något. Golvet omlades eventuellt på orgelläktaren och eventuellt tillbakaflyttades orgeln, nya eller ombyggda läktarbänkar med enkla raka släta gavlar på gradänger. Det mittersta korfönstret med blått glas igenmurades. Altaret sänktes genom att översta steget togs bort. Den ursprungliga predikstolsportalen restaurerades och återuppsattes. Dörrarna mellan vapenhus och långhus ändrades till slagdörrar. Nya lås och trycken på dörrar där så behövdes. Altarringen målades i vitt, blått och guld. Sannolikt försågs nu korväggen med texten ÄRA VARE GUD I HÖJDEN. Arkitekt Fredrik Falkenberg. Snickerifirman Olsson & Andersson, Norrköping. Målarmästare Carlsten. (ATA) 1913 Restaurering specifika inventarier, Den äldre altartavlan restaurerades och placerades på altaret av Carl Stenberg. (NT 1913-11-27) 1913 Ändring fast inredning orgelverket ombyggdes av Åkerman & Lund, Sundbyberg. (ATA) 1913 Teknisk installation kamin, eventuellt från Ankarsrums bruk . (NT 1913-11-27) 1920 Ändring fast inredning orgelverket från 1860 ombyggdes av Åkerman, renoverat 1975. (ATA) 1938 Teknisk installation elektrisk klockringningsanläggning. (Fa) 1939 Renovering, exteriör, taket omlades, lös och trasig puts bortknackades, vattrivning, ilagning med kalkbruk, och avfärgning. All gammal plåt ersattes av galvaniserad plåt, kopparplåtslister runt tornet och över huvudingången samt på solbänkar. Skiffertaket med underlag av näver och brädor var bristfälligt och omlades, på näverbitar fanns årtalet 1858, nävern utbyttes mot icopalpapp. Efter murverkets rengörande kunde flera släta hällar iakttagas som eventuellt kunde vara runristade. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ATA, ÖD 1939-12-20) 1939 Ändring ombyggnad, altarringen, korgolvet och sakristiegolvet ommålades i gråblå färg. Den södra korsarmen som utnyttjades som förvaringsrum för bränsle etc. ombyggdes till gravkapell med i södra delen ett schakt med gjutna väggar för nedsänkning av kistan. Vid utgrävningen av källaren hittades massor av skelettdelar, som lades i en särskild grav på kyrkogården. Ev avdelning för transformatorsrum. Golvet belades med kalkstensplattor från Borghamn. Dörren till kyrkorummet igensattes. Innanfönster med antikglas. Takets underpanel borttogs. Gravkoret inreddes med äldre bänkar. Fem inmurade runstenar i södra korsarmens innerväggar samt en runsten i två delar i långhusets södra sockel frilades. Sakristian omdanades, ett undertak från 1850-talet borttogs. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ATA) 1939 Arkitekturbunden utsmyckning under ett senare insatt tak i sakristian påträffades spår av äldre dekor, vilka konserverades. Konservator Sven Sundbaum, Linköping. (ATA) 1939 Konservering Altaruppsats och kalkytor i kyrkorummet rengjordes. Vapensköldar mm konserverades. Konservator Sven Sundbaum. (ATA) 1939 Teknisk installation elektrisk värme och belysning, el-central i utrymme i vapenhuset under södra trappan. (ATA, Fa) 1956 Vård/underhåll, exteriör, putslagning och avfärgning med kalkfärg, rötskadade bjälkar i tornspiran ersattes av nya, korset och globen förgylldes, dörrar och fönster målades. Målaremästare Bengt Nyström. (ÖD 1956-04-10, Fa) 1958 Vård/underhåll, vissa arbeten i Kurckska gravkoret. De identifierade kistorna tillhör släkterna Lilliehök, Oxenstierna, von Yhlen, Kurck och Banér (ÖLM) 1967 Vård/underhåll, det Kurckska gravkoret reparerades, förmultnade kistor justerades och lösa plåtar och ornament tillvaratogs. (ÖLM) 1975 Teknisk installation kyrkvinden avskiljdes från tornet med en brandtekniskt klassad dörr. (ÖLM) 1975 Ändring fast inredning, orgelverket renoverades av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg. (ATA) 1980 Byggnadsteknisk undersökning av sprickbildningar i kyrkans murar. Bjerking Ingenjörsbyrå AB, Uppsala. (ATA) 1983 Ändring ombyggnad, interiör, gravkapellet i södra korsarmen omgjordes till gudstjänstlokal under vintern. Södra delen togs i anspråk till kapprum och toalett. K Holm. (ÖLM) 1987 Vård/underhåll, interiör, omkalkning av väggar, de tidigare grå bänkarna ommålades med färgerna på altaret som förebild. Bänkarna och gradängerna på läktarens södra sida borttogs. Ingenjör Ture Jangvik, Lennart Kjellberg, målaremästare Ivan Ek. (ÖLM, NT 1987-11-10, Fa) 1987 Rekonstruktion arkitekturbunden utsmyckning, rekonstruktion av den medeltida dekoren på valvribborna i sakristian. Konservator Jörgen Bengtsson, Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 1987 Teknisk installation utbyte av den elektriska installationen. (ÖLM) 1991 Arkeologisk undersökning med anledning av ledningsdragningar. Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 1991 Vård/underhåll, exteriör, fasadrenovering, putsskador lagades upp med hydrauliskt kalkbruk och fasaden avfärgades med färdigblandad kalkfärg. Översyn och ev nedknackning av cementsockel. Fönstren målades svarta, ny takfotsplåt, ståndrännor, stuprör mm av fabrikslackerad plåt, fasadgaller till gravvalvet ersattes av nytt koppargaller. Arkitekt Owe Axelsson, Norrköping. (ÖLM, NT 1990-12-17) 1991 Ändring ombyggnad, toalett och kompaktkök i södra korsarmen. Arkitekt Owe Axelsson, Norrköping. (ÖLM) 1992 Specifika inventarier en skulptur föreställande St Göran och draken från tiden från omkring 1700-talet, som funnits på Ållonö slott, skänktes till kyrkan av familjen Wikström. (NT 1992-11-12) 2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Fa Manuskript till Vård- och underhållsplan för Dagsbergs kyrka. Utarbetat av Stefan Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping. MS Mandelgrenska samlingen. www.etnhum.etn.lu.se NT Norrköpings Tidningar SS Seklernas Stenby I ÖLM:s arkiv ÅN Nisbeth, Åke, Östra Stenby kyrka. Linköpings stifts kyrkor, uå. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Ömd Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet 2003. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Nisbeth, Åke, Östra Stenby kyrka. Linköpings stifts kyrkor, uå. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Östra Stenby Ekonomisk karta, 1947 och 1980, blad 8G 9h Östra Stenby Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i april 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. |
