Stäng fönster HÖGANÄS JONSTORP 40:1 - husnr 1, JONSTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Jonstorps kyrka (akt.), JONSTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2015-02 |
| Historik |
|---|
|
Jonstorps kyrka består av långhus, lägre och smalare kor och absid samt ett kvadratiskt torn i väster med samma bredd som långhuset. Under medeltiden var Jonstorps kyrka den största sockenkyrkan i Luggude Härad. Kyrkans äldsta delar i form av långhus, kor och absid uppfördes troligen under 1100-1200-talet. Vanligen brukar en relativt sen datering föreslås för kyrkan vilket baseras på stilhistoriska jämförelser. Kyrkans murar är tjocka, omkring 1.30 meter breda uppbyggda av fältsten med omfattningar av huggen sandsten. Murarnas tjocklek pekar på att kyrkan tillkommit under 1200-talet snarare än 1100-talet. Å andra sidan antyder inslagen av sandsten på att kyrkan ändå är äldre än vad som tidigare föreslagits. Sandsten används framför allt som byggnadsmaterial under 1100-talet. Tillgången till sandsten kan kanske också förklaras genom att detta material har funnits lokalt i trakten. En jämförelse kan också göras med Väsby kyrka daterad till 1100-talets första hälft. Liksom Jonstorps kyrka saknar Väsby kyrka sockel och är uppförd med relativt tjocka murar. Dessa egenheter skulle också kunna tyda på att kyrkan utförts tidigt innan ett mer regelbundet system för kyrkobyggande upprättats i trakten. Storleken på Jonstorps kyrka utgör också en avvikelse från det normala måttsystemet. Kyrkan hade ursprungligen ett par rundbågsavtäckta fönster till långhuset, ett i norra och ett i södra fasaden. Det södra satt ungefär mitt på fasaden medan det norra var förskjutet mot öster. Två ingångar fanns enligt medeltida mönster i långhusets västra del. Sydportalen var bredare än nordportalen och troligen kyrkans huvudingång. Kyrkans fasader var redan från början putsade, men inte vitkalkade som idag, utan gulmålade. Kyrkans västtorn tros ha tillkommit under 1400-talet. Murverket till tornet består av stora kluvna fältstenar som är rikligt fogade med mindre sten. Ett utanpåliggande trapptorn fanns tidigare på tornets norra sida. Under 1400-talet slogs också tegelvalv inne i kyrkan. För att få plats med valven förhöjdes murarna med en gesims, dvs. ett listverk av tegel. Detta målades i en röd nyans. Därefter byggdes ett vapenhus utanför nordportalen. Vapenhuset fanns kvar ännu på 1840-talet då det revs och en ny ingång till kyrkan gjordes i tornets västra sida. Under 1857 renoverades kyrkans fasader och torntak och förstärkningar av tornets murverk och bjälklag utfördes. Arbetena utfördes av smedmästare Drejer i Lund efter domkyrkoarkitekt C G Brunius anvisningar. Nästa större renovering utfördes 1889-90 då bland annat fönsteröppningarna förstorades och kyrkans tak täcktes om med sinuskorrugerad plåt. Under 1946 byttes plåten ut till röda tegelpannor på torn, långhus och kor. Oljeeldad värmeledning tillkom 1950-51 och ett pannrum byggdes, med nedgång utanför korets norra sida. Arkitekt vid detta tillfälle var dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Samtidigt ersattes gjutjärnsfönstren med de nuvarande träfönstren. 1982 utfördes lagningar av tornets sydvästra hörn efter arbetshandlingar av Forsberg och Wikerstål arkitekter. Samtliga sidor av tornet lutade utåt och ytterligare lagningar av västra torngaveln och förstärkningar med dragjärn utfördes 2009-2010 efter arbetshandlingar av Wikerstål Arkitekter AB. |
