Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORÅS MÅLSRYD 1:125 - husnr 3, MÅLSRYDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

MÅLSRYDS KYRKA (akt.)
1992-02-02
Historik
Målsrydsborna fick fram till 1915, då kyrkan stod klar, ta sig åtta kilometer till Toarps kyrka i kyrkoärenden. När samhället hade växt till sig uppstod en önskan om en egen kyrka, eller kapell, och drivande i frågan var grosshandlaren M. Pettersson. Han och församlingsborna skänkte 2/3 av medlen till kyrkans byggande. För att kunna få en kyrkklocka samlades kopparkärl och skrot in, vilket räckte till en liten klocka som göts i Stockholm. Målsryds kyrka invigdes 3 oktober 1915 och rymde då 350 personer. Arkitekt var Lars Kellman. Byggmästare var Albin och Carl-Wilhelm Gustafsson från Sandhult, med kontor i Borås. Den lades nästan parallellt med vägen, som går i nord-sydlig riktning, med tornet åt norr och koret åt söder. Interiören gick först i bruna nyanser och hade målade dekorer på väggar och i koret. Vid koret fanns en dörr på var sida om tribunbågen, en vid en kamin åt väster och en vid predikstolen i öster. Bakom altarväggen i det femsidiga korutsprånget fanns ett eldningsrum åt väster, ett klosettrum samt sakristia i östra halvan. Storklockan göts 1924.
Kyrkotomten utformades kring 1940. Enligt en uppgjord ritning 1938 tänkte man sig cirka en meter höga, formklippta buxbomsbuskar och soffor längs huvudgången samt rosenrabatter längs västfasaden och buskage i hörnen vid vägen. Nya grindar skulle göras då de gamla ansågs som fula. Diskussioner fanns om att anlägga en egen kyrkogård, men dels lämpade sig inte jorden för det och dels ansågs att en gemensam kyrkogård i Toarp höll samman socknen.
Vid denna tid genomfördes även en stor renovering av kyrkan inför biskopsvisitationen 1940. Donatorn av medel hade synpunkter på hur interiören skulle utformas, såsom att bibelspråk över valvet, slingor runt fönstren och draperimålningarna på båda altarsidorna skulle ersättas med slät målning i "koncisare ton". Skisser utfördes för en fondmålning, men själva idén ifrågasattes av Byggnadsstyrelsen om det "överhuvudtaget är ett lämpligt sätt att förbättra det stämningslösa kapellrummet" och man förordade istället en oljemålning. En altartavla tillkom som ersatte ett krucifix och Thorvaldsens Kristusgestalt. Det förra flyttades till sakristian och den senare till församlingshemmet. Kordörrarna sattes igen och släta murväggar gjordes. Över altaret fanns ett "enkelt snickerifabriksarbete", vilket enligt ritningarna var gotiserande och korväggarna hade enligt samma källa en mycket stormönstrad ornamentmålning. Första bänkraderna avlägsnades. Läktarbröstningen ändrades och man målade om. Man ville flytta predikstolen och mura igen ett fönster, men fick avslag.
Nästa ommålning skedde 1962, då troligen isoleringsskivor sattes upp i taket. Exteriören renoverades två år senare, då också elringning installerades. 1987 skedde en omfattande renovering som var klar i augusti. Bänkarna byggdes om, glesades ut och bänkrader togs bort för läktarunderbyggnader (toalett och textilrum) samt utökning av korgolvet. En reservutgång krävdes 1983, men kravet att ta ett korfönster i anspråk ogillades av Länsmuseet och i stället kom en ramp att anordnas utanför den västra dörren och altarringen justerades för utrymning. Takskivorna avlägsnades och originaltaket blottlades och dess ursprungliga färg återställdes. De äldre dekormålningarna studerades och man övervägde att rekonstruera delar av dem. Bakom altartavlan bedömdes dock de stormönstrade målningarna störa tavlans motiv. Dock kom slutligen inga dekormålningar att utföras. Elinstallationerna byttes och den oljeeldade varmluftspannan byttes, men systemet med värme från golvgallren behölls. Torntakets ogalvaniserade järnplåt var rostig och byttes. Putsen var bra utom på tornet, där alger angripit ytskiktet. Orgeln hade byggts om 1950 och var i dåligt skick, men orgelverket reparerades och behölls.