Stäng fönster VÄSTERVIK GLADHAMMARS KLOCKARBOL 1:1 - husnr 1, GLADHAMMARS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GLADHAMMARS KYRKA (akt.) | |
| 1992-03-08 |
| Historik |
|---|
|
ÄLDRE KYRKA - Gladhammars gamla kyrka var en träkyrkan. Utseendet är känt genom flera avbildningar. Byggnaden som sannolikt var från medeltiden utgjordes av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Kyrkan hade också sakristia av sten i norr och ett vapenhus av trä i väster, av okänd ålder. Kyrkans väggar var invändigt vitlimmade medan taken i såväl långhus som kor pryddes av rikt utformade målningar, troligen från 1700-talet. Kyrkan revs 1889, på kyrkans plats uppfördes 1938 ett begravningskapell. NUVARANDE KYRKA - År 1873 beslutade församlingen att en ny kyrka skulle uppföras. Initiativtagare var Emil Key på Sundsholm. Key förespråkade speciellt centralkyrkotanken och hade haft kontakt med E. Langlet, arkitekt till bl a Örsjö kyrka. Marken till kyrkans nya plats skänktes av bönderna i Lunds by. Arkitekt till den nya kyrkan blev Ernst Abraham Jacobsson vid Överintendents-ämbetet. Jacobsson, som också var intendent vid Stockholms slott, kom att rita fem liknande kyrkor med åttkantig plan och västtorn, bl a Jokkmokks kyrka. Gladhammar kyrka uppfördes i tegel 1883-86 och invigdes 31 oktober 1886. Byggmästare var Th. Rosvall från Hässleholm och kontrollant var arkitekt Hugo Hammarskjöld, Tuna. Kyrkan är orienterad i det närmaste i nord-sydlig riktning. Den har korsformig struktur med oktagonal korsmitt, ett rakslutet korparti i norr med bakomliggande sakristia samt torn i söder. Stilmässigt blandas nyromanska och nygotiska inslag. Arkitekten förordade bruket av lokalt producerade byggnadsmaterial och ett öppet redovisande av materialen. Pelarna med zinkkapitäl i kyrkorummet är gjutna vid Ankarsrums bruk, liksom tornspiran. Fyra kaminer från Ankarsrums bruk sattes in för uppvärmning av kyrkorummet. Uppgiften finns att teglet togs från Totebo tegelbruk. I kyrkorummet uppställdes nygotiska bänkar och i koret en kopia av Torvaldsens Kristus utförd av Johannes Mölgaard. Predikstolen i åttkantigt utförande fick en fristående placering i nära anslutning till koret. Mitt i kyrkorummet hängdes en storslagen ljuskrona av förgyllt gjutjärn. Väggarna fältindelades och dekorationsmåleri utfördes på rundbågar och på väggarna i lanterninen. Vid rivningen av den gamla kyrkan hade man sålt många av inventarierna såsom orgelverk och ljuskronor. Predikstolen deponerades till Kalmar läns museum. Dopfunten av kalksten, som enligt inskriptionen skänkts av Måns Persson och Magdalena Herbst 1677, togs i bruk i nya kyrkan. Övriga inventarier förvarades under en tid i en lokal nära kyrkan. År 1927 konserverades altartavlan, ett epitafium, en medeltida skulptur, nådastolen, samt 16 mindre vapensköldar och en större. Samtliga föremål installerades i kyrkorummet, utom altartavlan som kom att få en ny plats i kapellet som uppfördes ca 10 år senare. På 1940-talet lades ett radikalt förslag om ombyggnad av kyrkan av Cyrillus Johanssson. Enligt förslaget skulle tornet behållas, samt vissa delar av murverket, för att skapa en salskyrka med långhus och markerat kor. Centralkyrkotanken var vid denna tid inte populär. Ingen del av förslaget förverkligades. I stället genomfördes en omfattande renovering 1949-50 under ledning av stadsarkitekten i Västervik, Arre Essén. Renoveringen berörde interiören som genomgick stora förändringar. Innertakets pärlspont kläddes in med träfiberskivor, liksom läktarbarriärer och spegeldörrar. Några dörrar sattes också igen och ett mindre antal bänkar togs bort. Dekorationsmåleriet övermålades och väggarna fick en enhetligt ljus färgton. Koret målades i en ljus gul kulör och bakgrunden till Kristusfiguren målades i blått. Samtliga snickerier målades, till övervägande del i en gråvit färgskala. Bänkarna målades och laserades i en grönbrun kulör och pelarna marmoreringsmålades i ljust grått, liksom läktarbarriären. Predikstolen flyttades något västerut och fick en ny svängd trappa. Dekorationerna i predikstolens fyllningar förändrades och den stora gjutjärnskronan monterades ner. Vid dopplatsen öster om koret uppsattes ett målat glasfönster utfört av Yngve Lundström. Kyrkan återinvigdes 1950 av biskop Ysander. Tio åt senare inköptes en ny orgel till från A. Mårtenssons Orgelfabrik, Lund. Omkring 1971 tillkom en altarprydnad i form av ett glaskors utfört av Erik Elwén, Västervik. Under 1960- och 70-talen utfördes en del mindre arbeten exteriört, exempelvis gällande taken. I arkivmaterialet finns uppgifter om att tornet lades om med kopparplåt både 1968 och 1971. Om det verkligen stämmer har inte kunnat fastställas. Övriga tak lades med aluminiumplåt. I vapenhuset tillkom toalett och städutrymme i början av 1970-talet. Under slutet av 1990-talet genomfördes omfattande renoveringsarbeten både exteriört och interiört under ledning av Lennart Arfwidsson, Västervik. Ambitionen var att i stort återsälla kyrkan i ursprunglig prakt. I en första etapp utfördes arbeten exteriört. Lanterninens takkonstruktion och fönster hade rötskador vilka åtgärdades. System för luftning anordnades på taket. Samtliga tak lades om med ny kopparplåt och stuprör och vattenkupor byttes ut mot nya i koppar. Kors och spiror av gjutjärn målades och solbänksplåtar till lanterninens fönster tillverkades. Fasaderna sågs över med tätning och lagning av murverk. Åren 1999 till 2000 genomfördes ytterligare arbeten. Då renoverades samtliga fönster (utom lanterninens) och ytterligare lagning av murverk utfördes. Putsade blinderingar och tornets putsband avfärgades i tegelröd kulör. Fönster, dörrar och luckor målades också i roströd ton. Invändigt utfördes än mer omfattande arbeten 1999-2000. 1950 års igensättning av dörrar och övertäckning av tak, dörrar och läktarbarriär togs bort. Originalvirket som togs fram visade sig överlag vara i gott skick. Efter undersökning av färglager målades kyrkorum och snickerier om i en sammanhållen grå, gråvit, gulbeige och brun färgskala. Mycket av den ursprungliga dekorationsmålningen kunde tvättas fram och endast retuscheras, medan väggfälten på de nedre ytterväggarna återskapades. Gammal förgyllning omförgylldes, exempelvis på läktarbarriärernas listverk. Väggfältet bakom Kristusskulpturen målades i dunkel röd nyans. Även predikstol och orgelfasad målades. Den storslagna gjutjärnskronan som legat nedmonterad i nära 50 år återfanns och fick åter en placering i kyrkans mitt. På läktaren togs den första bänkraden bort och järnräcke monterades för att höja läktarbarriären. Nya elinstallationer utfördes och ny ljudanläggning installerades. Även sakristian målades i kyrkorummets färgskala och ny textilförvaring tillkom. I vapenhuset renoverades toaletten. Återinvigning förrättades av kontraktsprost Thorell. Historik inlagd av i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. |
