Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄSTERVIK RÖRSBERG 5:1 - husnr 1, BLACKSTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BLACKSTADS KYRKA (akt.)
1992-11-02
Historik
RUINEN- Några hundra meter sydost om nuvarande kyrkplats, på Klockaregårdens ägor, finns ruinen över Blackstad gamla kyrkan. Denna hade i sin tur föregåtts av en medeltida träkyrka som brann 1618 varefter en ny uppfördes i trä och sten. Denna brann på 1780-talet och står numera som en delvis övervuxen ruin.

NUVARANDE KYRKA -Blackstad kyrka uppfördes 1788-90 efter Överintendentämbetets ritning från 1785 av stiftsbyggmästaren Casper Seurling från Linköping. År 1793 invigdes den nya kyrkan av biskop Jacob Lindblom under namnet Gustaf Adolfs kyrka. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i syd, torn med huvudingång i norr samt sakristia med separat ingång mitt på östra långhusväggen. En ingång förlades också till västra långhusfasadens mitt. Fasaderna var avfärgade i ljus kulör och långhustaket lagt med spån. Interiört var kyrkan möblerad med slutna bänkar i fyra kvarter, samt sannolikt korbänkar. I altaruppsatsen stod ett enkelt kors behängt av lagerkrans. I östra långhusväggen fanns herrskapsläktaren med uppgång från sakristian. År 1814 tillkom orgeln med fasad ritad av Per Schiörlin i empirens anda. Tjugofem år senare, 1839, uppsattes en altartavla i befintlig altaruppsats och det ursprungliga korset togs ner. Altartavlan var målad av Sven Gustaf Lindblom. Vid 1800-talets mitt lades långhusets tak om med tegel i stället för spån.
År 1909 utfördes den första större renoveringen av kyrkan. Exteriört putsades fasaderna om och kalkades och snickerierna målades. Interiört byttes den gamla slutna bänkinredningen ut mot öppna bänkar med gotiserande gavlar. Sannolikt ekfärgsmålades bänkarna. En bänk målad i ekfärg finns bevarad i sockenmagasinet. Troligen försvann även korbänkarna vid denna renovering. Ny altarring byggdes och samtliga snickerier målades. Överintendents-ämbetet, som vid denna tid beslutade om förändringar i kyrkor, opponerade sig efter utförda arbeten, bl a för att bänkarna blivit annorlunda utförda än överenskommet. År 1928 återinsattes några gamla inventarier i kyrkan, bl a ett medeltida triumfkrucifix. Drivande var kantorn P.A. Nilsson.
På 1950-talet utfördes nästa stora renovering, denna gång under ledning av arkitekten Nils Carlgren, Kalmar. Inför renoveringen utfördes en beskrivning av kyrkorummet. Denna berättar att väggarna var kalkade, med en nedre bröstpanel målad med oljefärg. Färgskikt i koret talar för att kulören på bröstningen antingen var brunbeige eller ljust gul. I övrigt beskrivs att snickerierna är målade i vitt och guld.
Vid 1950-talets renovering byggdes den gotiserande bänkinredningen om och kompletterades för att åter skapa en sluten bänkinredning. Golvdraget i kyrkan hade tidigare varit svårt, vilket nu åtgärdades. Det gamla trägolvet i långhuset lades tillbaka medan korets trägolv byttes ut mot grått kalkstensgolv. Samtidigt utjämnades en tidigare större nivåskillnad mellan långhus och kor, till ett steg. En röd kalkstensplatta lades under dopfunten i koret som en markering för dennes plats. I kyrkorummet målades taket i blått, väggarna i vitt med en bröstning i ljust grå-vitt. Bänkarna täckmålades invändigt i ljust grått. Utvändigt målades och laserades i ljust grått, beige och rosa. Målningsskiktet är det som finns bevarat i kyrkan idag. Altarringen, som byggts om, målades i ljust blått vilket sannolikt även gällde läktarbarriären. Förgyllningsarbeten utfördes på altaruppställning och predikstol. Till koret tillverkades nya nummertavlor och på läktaren togs bänkar bort. Två nya ljuskronor inköptes till kyrkorummet samt lampetter till läktaren. Vid samma renovering installerades ny värmeanläggning och elcentral förlades till vindfånget i sakristian. I sakristian lades nytt trägolv och nya skåp för textilförvaring byggdes. Väggen och dörrpartiet mellan kyrkorummet och vapenhuset flyttades ett par meter norrut, vilket gav ett rymligare vapenhus. I vapenhuset lades nytt golv av kalksten.
År 1961 utfördes exteriör renovering. Då ersattes tornets spåntak av kopparplåt. Lanterninens tak var redan lagt med kopparplåt. Långhusets tegeltak och system för takavvattning sågs över. Snickerier målades och fasaderna avfärgades. Två decennier senare var det tid för nästa exteriöra renovering. Förutom avfärgning av fasader och målning av snickerier lades hela tegeltaket om med nytt enkupigt lertegel. År 1987 byggdes en trappa mellan kyrkorum och läktare i den nordvästliga delen av kyrkorummet. Trappan skulle komplettera den branta trappan mellan vapenhuset och läktaren som tidigare varit den ända förbindelsepunkten. Samtidigt förändrades utrymmet bakom orgelhuset något och öppningen mellan vapenhuset och läktaren byggdes igen. De vid 1950-talets renovering uppställda korbänkarna har under senare decennier monterats ner, den östra på 1990-talet. Korbänkarnas tidigare placering markeras av den tidigare bänkens skärm, som tillsammans med en överliggare fungerar som en smal hylla.

Byggnadshistorik kompletterad vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift.