Stäng fönster ARVIKA ÄLGÅ STOM 1:2 - husnr 1, ÄLGÅ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÄLGÅ KYRKA (akt.) | |
| 1995-04-21 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2003: Enligt traditionen låg Älgå medeltida kyrka på en kulle kallad "Rabo", något sydväst om den nuvarande. Vid platsen restes år 1942 en minnessten. Relativt nyligen påträffades dock en karta över Åsebol med Stommen som visar ett annat läge för kyrkan, strax norr om Älgån. Älgå medeltida kyrka var enligt uppgift helgad åt "Sankt Olof" efter den norske konungen Olav Haraldsson som införde kristendomen i Norge och som efter sin död år 1030 blev helgonförklarad. Älgå kyrka ska enligt handlingar ägt en Olofsbild, vilken fanns kvar i medeltidskyrkan ännu år 1700. Den medeltida kyrkan omnämns år 1692 som "träkyrckia, något gammal med ett torn, blifwit sedemera något utbygd". Efter anläggandet av Älgå järnbruk år 1695 ökade befolkningen kraftigt och behovet av en större kyrka blev alltmer påtagligt. Man utsåg en ny kyrkoplats på mark tillhörande Nedre Älgå gård. Då grundförhållandena var dåliga lades "en flotte av starka massiva timmerstockar" direkt på leran på vilken den nya stenkyrkan började muras upp. Timmerbädden har senare sjunkit något varvid sprickor uppkommit i kyrkomuren och medfört att koret nu ligger 52 cm lägre än vapenhusets entrégolv. Älgå stenkyrka stod klar för invigning år 1726. Från den äldre medeltidskyrkan flyttades en rad inventarier över, bland annat dopfunt och altartavla. Till det nya kyrkorummet tillverkade Olof Brattstén från Filipstad en predikstol år 1742 och år 1758 skänkte dåvarande brukspatronen Johan Kolthopp på Älgå bruk en altaruppsats tillverkad av bildhuggaren Isac Schullström. Älgå kyrka framstår idag som en av Värmlands bäst bevarade barockkyrkor. Trots detta har ändå en hel del ombyggnadsarbeten utförts. Under 1790-talet får dagens fönster sin form. Under 1810- och 1820-talen sker arbeten med kyrkgolvet, altaruppsatsen höjs, nya bänkar och västläktaren tillkommer. Dessutom får långhustaket en ny yttäckning av skiffer. 1841 läggs ett trägolv i koret och några år därefter målas läktare och bänkar i en pärlgrå kulör. Under åren 1921-22 sker en renovering under ledning av arkitekt Bror Almquist. Då läggs ett nytt trägolv i långhus och sakristia pga röta. Även bänkarna var angripna av röta och de byggs om så att sitsarnas bredd utökas. Väggar, tak och bänkar ommålas och trappor till torn inkläs med tvärvägg av panel. Ytterväggen och skiffertak renoveras. Under 1950-talets mitt sker på nytt en invändig renovering, nu efter ett förslag av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkans innerväggar omputsas och kalkas, en ny bänkinredning, ett nytt värmesystem och belysning tillkommer. Målningsarbeten och konservatorsarbeten på predikstol och altaruppsats utförs av konservator Sven Dahlén. År 2000 sker en fasadrenovering med omputsning samt helrenovering av skiffertaket. Kyrkan avfärgas vit, snickerier målas och tornspiran tjärstryks. Vidare ommålas kyrkorummets innertak och väggarna rengörs samt ommålas. Därefter, 2003, har en handikapptoalett inrättas genom en avskärmning av vapenhusets norra parti. |
