Stäng fönster ALINGSÅS DRUVAN 1 - husnr 1, CHRISTINAE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| CHRISTINAE KYRKA (akt.) | |
| 1995-05-11 |
| Historik |
|---|
|
I samband med att Alingsås fick stadsrättigheter 1619 väcktes tanken på en stadskyrka. Tio år senare lades grundstenen. Bygget kom dock ej igång förrän 1642 och färdigställdes först 1651. Det var en tornlös kyrka med fullbrett kor och tidstypiskt tresidig altarvägg. Taket var spåntäckt. Huvudkyrka i pastoratet var ännu Landskyrkan. 1652 begärde borgarna att få behålla gudstjänsten i sin nybyggda kyrka, efter stadsmanér, vilket beviljades. 1658 färdigställdes en altaruppsats i form av sex tavlor. 100 år senare var kyrkan i så dåligt skick att ett nybygge diskuterades. Insamling av pengar och en stor donation från fabrikören Sven Lehndal möjliggjorde en stor ombyggnad under åren 1788-93. Arkitekt Olof E Areander anlitades tillsammans med sin byggmästare Dolek. Vid västgaveln restes ett torn med urverk och i öster en sakristia. Från sakristian ordnades en trappuppgång till en ny predikstol, vilken placerades på altarväggen. På altaret uppställdes ett mantelkors. 1658 års altartavla flyttades undan med undantag för centralstycket som hängdes upp på ena långsidan, mitt emot ett epitafium över den nyligen avlidne Lehndal. Hela inredningen nytillverkades, däribland en läktare i väster för ett orgelverk, byggt av Lars Strömblad. Detta arrangemang tycks ha ritats av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkans murar höjdes och innertaket fick valvform. Fönstren förstorades så att interiören blev ljus. 1600-talskyrkan hade därmed fått en gustaviansk karaktär. 1863 ansåg den nye organisten Landahl att orgeln var i uselt skick. Den utdömdes vid besiktning av orgelbyggaren Johan Niklas Söderling. Uppdraget att bygga en ny orgel om 13 stämmor gick dock till C J Fogelberg, vilken färdigställde densamma 1865. Orgelns fasad ritades av arkitekt Albert Törnqvist. Den gamla orgeln såldes till Hemsjö församling. Vid samma tillfälle renoverades kyrkan av byggmästare A Hellström. Ett vapenhus i sten från 1714 revs framför sydporten. Redan 1888 befann kyrkoherde V Norén orgeln vara "underhaltig". Under de två följande åren byggdes en ny av P L Åkerman & Lund, Stockholm. Denna hade 15 stämmor och var utpräglat romantisk. Orgeln försågs med en fasad i nyrenässans, ritad av arkitekt Axel Lindegren. Den gamla orgeln såldes till Långareds församling. 1906-08 renoverades interiören efter ritningar av arkitekt Eugen Thorburn. Byggmästare var Nilsson, Alingsås. Predikstolen flyttades till korets nordvägg samt försågs med fot och trappa, varvid en del av de norra korbänkarna slopades. Bakom altaret byggdes en skärm med dörrar för passage till sakristian på gavlarna. Mot kyrkorummet utgjordes skärmen av en klassicerande arkitektur, vilken bildade bakgrund till det nya korset på altaret. Det höga mittstycket kröntes av en tempelgavel med Gudsöga. Framför sidostyckena stod skulpturer av "Tron" och "Segern", snidade av H Holm. Altarringen nytillverkades liksom en öppen bänkinredning. Altarskärmens gavlar, altarringen och bänkskärmarna mot koret hade ett enhetligt utförande med spjälverk i form av ovaler. En ny dopfunt ritades av arkitekt Charles Lindholm. Uppvärmningen med två stora järnkaminer ersattes av centralvärme med pannrum under koret, en varmluftsanläggning. Predikstol och orgelfasad fick ny färgsättning. Interiören och inredningen var hållna i ljusa färger, väggarna med limfärgsmålade fält. Vid samma tid installerades gasbelysning. 1930 undergick kyrkan en genomgripande restaurering efter program av arkitekt Axel Forssén. Bl.a. ville församlingen fler platser för kyrkobesökare. Forssén sammanfattade i sitt program grunddragen av ambitionerna: "Kyrkorummet som har goda proportioner är nu på grund av alla de stora fönstren med enkelt opatinerat glas väl ljus och har genom sena 1800-talsåtgärder, nya bänkar och en banal målning, samt de schablonartade kronorna och altaruppsatsen förlorat mycket av sin stämning och värdighet. Restaureringsförslaget avser att med tillvaratagande av rummets möjligheter och med användande av alla de gamla värdefulla inredningsföremålen, återge kyrkan dess forna stämning och värdighet." Ansvarig för arbetena var byggmästare Daniel Nilsson och målarmästare Georg Karlborg. Exteriören omputsades och de gamla lappade ytterportarna ersattes av nya. Taken reparerades. Vapenhuset försågs med ny trappa med skrubb, avskild genom slätspont på reglar. Gravhällar upptogs ur golvet och sattes på väggarna. En trappa upp i tornet gjordes två nya dörröppningar till läktaren. Detta med anledning av att orgelverket utvidgades till 33 stämmor av A Magnusson, Göteborg. Verket kom således att sträcka sig in i tornet. Till tornets tredje våning byggdes en ny trappa. I kyrkorummet byggdes en ny bänkinredning med raka gavlar och bekvämare sittmått. Antalet sittplatser utökades. Skärmarna mot koret sparades. Innertaket kläddes med masonit och innanfönster med blyinfattat antikglas insattes. Elektrisk belysning installerades och nya ljuskronor ersatte de gamla gasarmaturerna. Befintliga korbänkar slopades och en ny byggdes i söder. Nytt förhöjt korgolv av parkett inlades. Korfönstren igenmurades på insidan. 1905 års altarskärm revs. Korset flyttades liksom det föregående upp i tornet och de två figurerna ställdes ovan sydportens vindfång. På altaret placerades en altartavla av konstnär Holger Hjort, vilken färdigställdes 1931 och donerades till kyrkan. Altartavlan utgjordes av en korpus med två flyglar som ett skåp. Korpus skildrade Uppståndelsen och flyglarna scener ur Kristi liv. Figurerna var "framställda i mörka, lysande färger mot dämpat guld" och formspråket tidstypiskt stramt. Altarringens grindar slopades och dess baksida kläddes med plywood. Tygklädseln ersattes av skinn. Den gamla altartavlan från 1658 konserverades av konservator Erik Sköld och uppsattes på korets södra vägg. Nya nummertavlor med tempelgavlar uppsattes på östväggen. En dopfunt av tenn, ritad av Ahrbom och Helge Zimdahl, donerades till kyrkan 1931. Läktaren försågs med nytt golv och nya bänkar. Bröstningen fick en extra utkragning. I sakristian byggdes ny skåpsinredning. Hela interiören försågs med ny färgsättning. Taket laserades i gråblågrön färg. Väggarna rengjordes från limfärg och vitkalkades. Läktarbröst, läktarkolonner, predikstol, altarring, altare, nummertavlor och orgelfasad laserades och marmorerades. Gavlar, skärmar och listverk på bänkarna marmorerades likaså. Gavlarna försågs även med målade emblem. Redan 1942 plockades Hjorts altartavla bort. På prov uppsattes istället 1658 års tavla. Korpus från Hjorts tavla uppsattes sedermera i Stadskyrkogårdens gravkapell, vilket brandhärjades 1988 och därefter revs. 1945 målades en ny altartavla av konstnären Bo Beskow, även denna gång en triptyk, vilken gjordes tillräckligt bred för att dölja sakristidörren och dess draperi. Korpus skildrade Kristi bergspredikan, flankerat av Kristi intåg i Jerusalem och Getsemane. Beskow ritade även en ny och rymlig altarring i samma stil som altartavlans ramverk. Den gamla altarringen var liten och saknade enligt domkapitlet "sakral lyftning". Riksantikvarien var skeptisk till dess avlägsnande emedan den korresponderade med bänkskärmarna, men gav ändå sitt tillstånd. 1658 års altartavla plockades ned och dess tavlor hängdes var för sig på långsidorna. Interiören ommålades delvis, varvid den mörka taklisten målades i samma ljusgrå färg som väggarna. Korgolvet slipades och fernissades medan övriga golvet målades grått. 1948 installerades elektrisk uppvärmning i enlighet med ett program upprättat av ASEA. Varmluftsanläggningen hade fungerat otillfredställande och sotat. Fortsättning på historik under församlingshemmets historik! |
