Stäng fönster EKSJÖ EVIGHETEN 2 - husnr 1, HÄSSLEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÄSSLEBY KYRKA (akt.) | |
| 1992-11-02 |
| Historik |
|---|
|
Hässlebys kyrka började uppföras 1857 och invigdes 1861. Kyrkan ersatte en äldre stenkyrka av medeltida ursprung, som i sin tur föregåtts av en träkyrka. Träkyrkan hade status av biskopssäte, brann ner och av offerpengar till S:t Laurentius som troligen var kyrkans skyddshelgon uppförde man en ny stenkyrka. Denna lär ha stått direkt öster om den nuvarande kyrkan men rester från den har aldrig påträffats vid grävningar. Den tidigare stenkyrkan saknade torn och istället en klockstapel som troligen stod norr om kyrkan. 1820 gjordes ritningar för ett torn som dock aldrig utfördes. Istället uppfördes en ny klockstapel 1829. Vid en biskopsvisitation 1839 påpekades att kyrkan dels var för liten för den 1200 personer stora församlingen och dels inte värdig tidens krav, men samtidigt att den visserligen var i gott skick. 1849 ansöker man om att få bygga en ny kyrka, främst på grund av att kyrkan ansågs omodern och 1855 låg ritningar från Överintendentsämbetet klara. Ritningar gjordes av F. W. Scholander. Grunden lades 1856 samtidigt som de gamla kyrkan läts stå kvar. Under arbetets gång gjordes en del ändringar, främst tornet så att det fick dubbla gavelpar och ovanpå det en reslig tornspira. Vid samma tillfälle gjorde man även två fönsteröppningar i östra korväggen och två runda fönsteröppningar i västra gaveln vid läktaren. Den gamla kyrkan revs definitivt 1858. Julen 1858 kunde man börja fira gudstjänst i den nya kyrkan, även om den inte var färdig. 1859 uppfördes tornet och på hösten 1860 avsynades kyrkan av byggmästare Granqvist från Eksjö och ett år senare invigdes kyrkan av kontraktsprosten Moberger i Södra Vi. Redan 1864 hölls en ny avsyning av kyrkan som redan hade fått renoveringsbehov. 1870 renoverades tornet och taket lades om med kopparplåt. Orgel fick kyrkan 1878, utförd av bröderna Nordström i Eksjö. 1888 slog blixten ned i tornspiran och 1891 slog den ner igen, två gånger på samma dag. Tornet byggdes nu om, i enlighet med Scholanders ursprungliga ritningar med ett enkelt sadeltak utan tornspira så som det idag ser ut. Samtidigt ersattes det putsade innertaket av en takpanel och kyrkan försågs med två värmekaminer. 1925 inleddes första stora renoveringen, mycket beroende på grund av kaminernas nedsotning av interiören. Värmekaminerna ersattes av värmeledningar med lågtrycksånga, men mest påtagliga förändring blev att den ursprungliga altaruppsatsen ändrades. Den i medeltidsstil historiserande altaruppsatsen ersattes av en mer klassiskt uppbyggd uppsats med kolonner, ritad av professor Wennerstedt som ledde renoveringen och med figurer skurna av bildhuggaren J. Björck i Göteborg. Bortsett från figurerna som idag står i tornkammaren, målningarna i fälten och färgsättningen är altaruppsatsen oförändrad. Takpanelen putsades även över vid detta tillfälle och väggar vitkalkas. Nästa stora renovering ägde rum 1961, och främsta förändring gällde även då altaruppsatsen. Altartavlan i mitten från 1898 togs bort och hängdes upp på norra långsidans vägg, och ersattes av tre nya målningar av Waldemar Lorentzon. Interiören färgsattes också på nytt och anpassades efter målningarna i altaruppsatsen. I sakristian delar man upp rummet i två våningar och inredde den nytillkomna övervåningen till skrudkammare. Efter denna renovering har kyrkan främst varit föremål för olika vård- och underhållsåtgärder. Undantag är den nya klockan i kyrktornet som installerades 1965, och läktarunderbyggnaderna som tillkom vid 1994 års renovering. Vid denna renovering tog man bland annat fram de överspikade marmoreringarna på läktarbröstningen, målade om bänkinredning och gjorde putslagningar på tornet. |
