Stäng fönster VÄNERSBORG BRÅLANDA STOM 2:1 - husnr 1, BRÅLANDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BRÅLANDA KYRKA (akt.) | |
| 1994-09-20 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventeringen 2004: Kyrkans långa och skiftande byggnadshistoria innefattar flera både yttre och inre förändringar som i stort följer ett allmänt och tidstypiskt mönster. Kyrkan antas liksom flera andra Dalsländska små stenkyrkor vara byggd på 1200-talet med delar av det medeltida murverket bevarat i långhuset. Kyrkan har också förblivit tornlös med en fristående klockstapel. 1689 skedde en för sin tid vanlig förlängning mot öster med ett tresidigt avslutat kor. Samtidigt upptogs en ingång från söder (igensatt 1876) till det nya koret. Under 1700-talet fick kyrkan en likaså tidstypisk inredning i provinsiell barockstil. Ett nytt plant tak målades 1746 tillsammans med predikstolen och läktarbröstningen av den i många kyrkor verksamme mästaren H G Schüffner. Även den kände bildhuggaren Isac Schullström bidrog till inredningen i Brålanda genom en predikstol och altaruppsats 1777. Under 1700-talet byttes också kyrkans taktäckning från spån till tegel (1746) för att 1838 bytas till det nuvarande materialet skiffer. Under 1800-talet skedde flera omfattande förändringar, främst åren 1874-76. I tidens strävan efter ett ljusare och "renare kyrkorum" togs 1700-tals inredningen bort. Schüffners målade plana tak ersattes med det höga ljusa tunnvalvet och de stora spetsbågiga fönsteröppningarna i gotisk stil togs upp. Schullströms predikstol ersattes med en ny, också i gotisk stil och en ny altarordning med ett sammanbyggt sakristieskrank tillkom. Schüffners apostlamålningar på läktarbröstningen vändes inåt. och nya öppna bänkar sattes in. I en strävan till symmetri fick kyrkan en tresidig förlängning mot väster 1876 då också ingången mitt på sydsidan upptogs. Koringången mot söder igensattes och ett vapenhus på västgaveln revs. 1899 fick kyrkan sin första uppvärmingsanordning, en järnkamin och 1919 installerades elektrisk belysning. Efter de omfattande förändringarna 1874-76 skedde 1926 åter en större renovering med "återställarkaraktär", d v s med tillbakablickar till tiden före det som ansågs vara alltför hårdhänta ingrepp i kyrkorummet under 1800-talet. Renoveringen leddes av arkitekterna Sten Branzell och Gerdt Stendahl, Göteborg. Schüffners apostlabilder på läktarbröstningen togs åter fram och den nuvarande altarordning sattes in med målningar av S Lundberg och bildhuggeriarbeten, delvis i en slags barockstil, av Axel Andersson, Göteborg. Även den nuvarande bänkinredningen tillkom och predikstolen byggdes om och försågs med en baldakin. Öster om koret tillbyggdes den speciella oktagonala sakristian med associationer till ett gravkapell från 16- eller 1700-talet. Sedan renoveringen 1926 har i princip inga större åtgärder gjorts med undantag av tillbyggnaden mot väster samt underhållsarbeten. Tillbyggnaden, från 1990, är ritad av arkitekt Jerk Alton, Kumla. Den är i två våningar och rymmer på nedervåningen en rymlig hall med kapprum och på övervåningen samlingslokal med pentry. Bland övriga åtgärder efter 1926 märks bl a installation av elektrisk uppvärmning omkring 1965 och en interiör ommålning ungefär samtidigt, dock utan någon större förändring av färgsättningen. |
