Stäng fönster GRUMS VÄRMSKOGS PRÄSTBOL 1:37 - husnr 3, VÄRMSKOGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄRMSKOGS KYRKA (akt.) | |
| 1995-04-20 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: Kyrkan är i sten, uppförd 1802 på äldre murar, består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Byggnaden grundlades på 1760-talet efter att församlingen uppdragit åt den i stiftet kände murmästaren Christian Haller att lämna ritningar och kostnadsförslag till ny kyrka. Haller dog emellertid under byggtiden och hans maka Hedvig Haller övertog kontraktet och fullbordade kyrkobygget. Kyrkan invigdes 1763. År 1799, den 27 juli eldhärjades kyrkan. Gnistor från en hyggesbränning i närheten antände tornet. Branden gick inte att stoppa och kyrkan blev helt utbränd. En stor del av inventarierna kunde dock räddas. Ansvarig för hyggesbränningen var brukspatron Nils Hagberg på Prästbols gård. Han pliktades att återställa kyrkan i det skick hon hade före branden inom en tid av två år. Församlingsborna kom dock att bistå Hagberg med dagsverken. Kyrkan återuppfördes av byggmästare John Westman och tornet fick en ny överbyggnad efter ritning av byggmästare Sundberg. Kyrkans tak belades nu med skiffer, tidigare hade det varit täckt av spånor. Hagberg lät även uppföra ett gravkor för sin familj skulle vila. I den nya kyrkan återinsattes en del äldre kyrkoinventarier, bl a predikstolen. En ny altartavla beställdes dock från Stockholm. Den fick motivet Kristi förklaring och målades av hovmålaren Carl Wilhelm Swdman. År 1855 byggdes västläktaren och två år senare placerades där en orgel byggd av E A Setterqvist, Örebro. 1884 insattes nya fönster och 1890 en kamin. Mer omfattande arbeten skedde därefter år 1899, då man belade kyrkans stengolv med trä och innertaket kläddes med spåntad panel och kyrkorummet fick nya bänkar. Man byggde även ett nytt altare och en ny altarring. En äldre baldakin borttogs från predikstolen som sattes på en pelare och försågs med ny trappa. Den fasta inredningen målades i huvudsak vit med förgyllning och väggarna försågs med enkla schablondekorationer runt fönsternischerna. Nästa större renovering genomfördes 1958-59 under ledning av slottsarkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm i samarbete med konservator Olle Hellström, Skara. Exteriören omputsades och avfärgades och man monterarade hängrännor. Skorsten plockades bort och trapporna omlades. Tornhuven fick ett nytt avslut med tupp. Interiört fick vapenhuset nytt golv av skiffer och trappan till läktaren ombyggdes. Ett vindfång byggdes mellan vapenhus och kyrkorummet och i dess sidoutrymmen ordnades utrymmen för städ- och elutrustning. I kyrkorummet rengjordes och ommålades väggarna och gångarna fick nytt golv av skiffer. Nya innerdörrar tillkom, innertaket slätpanelades, läktarbarriären byggdes om och bänkarna omformades. I fönsternischerna inlades skiffer. Till predikstolen tillverkades ett nytt ljudtak och hela stolen ommålades. En modern dopfunt (1946) placerades i korets södra del. Därefter har endast arbeten av underhållskaraktär genomförts. Fasaderna avfärgades 1981, skiffertaket renoverades 1991. 1200-talskyrkan, 1600-talskyrkan och 1750-talskyrkan: 1947 företogs arkeologiska utgrävningar söder om kyrkan. Här påträffades den äldsta kyrkplatsen med grundlämningar efter två kyrkor varav den äldsta antas vara från 1200-talet och den senare från 1600-taley. 1200-tals kyrkan har en total längd av 18,7 m, långhusets längd 13,1 m samt bredd 9,1 m. Koret är kvadratiskt 5,6 x 5,6 m. Grundmurar av gråsten i sk kallmur. Kyrkan i övrigt var uppförd av trä. Kyrkan stod kvar till omkring 1650 då den "begynt ruttna och alldeles förfalla" och revs. Kyrkans inventarier har gått förlorade. 1600-talskyrkan uppfördes uppfördes i omedelbar anslutning till 1200-talskyrkan. Den nya kyrkan, även den av trä, blev något kortare än den föregående. Långhus och kor 16,7 m, bredd 10,7 m. Åt norr fanns en sakristia och i väster ett mindre vapenhus som var en senare tillbyggnad. Kyrkan hade ett tidsenligt tresidigt avslutat kor. I kyrkan fanns en altartavla daterad 1353, där fanns predikstol och en liten läktare. 1689 byggdes en klockstapel. Redan 1739 ansågs kyrkan vara för liten och dålig. 1756 fick församlingen medgivande att bygga en ny kyrka då den gamla, enligt syneprotokoll från detta år ansågs "så förfallen att den nödvändigt bör ånyo uppbyggas". Det virke som ansågs användbart skall ha fraktats till Strand för att där användas till "sal" i den mangårdsbyggad som uppfördes där. Den nya kyrkan byggdes i sten. 1762 Färdigställdes tornet och långhustaket belades med spån. Kyrkan vitlimmades och fönster insattes. Den 18 september samma år förättas invigning av prosten Andreas Lagerlöf. 1776 Läktare byggdes. 1785 målades kyrkan av målarmästaren Erik Jonaeus, Karlstad. |
