Stäng fönster GISLAVED HESTRA 4:1 - husnr 1, SÖDRA HESTRA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖDRA HESTRA KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Det finns litet känt om den tidigkristna tiden i bygden, en präst vid namn Andreas skall ha varit verksam på platsen under 1200-talet och det fanns då en träkyrka här. Det finns inga källor som berättar om hur denna träkyrka såg ut men den stenkyrka som uppfördes efter den torde varit färdigställd någon gång i mitten av 1200-talet. Denna slutsats dras av de myntfynd som gjordes vid rivningen av kyrkan, dessa daterades till 1200-talets senare halva. Handlingar från 1700-talets mitt berättar att kyrkan då byggdes till med omkring 9,5 meter på längden till att bli cirka 24 meter lång, bredden gjordes inget åt utan var fortsättningsvis 6 meter bred. Detta gör att den ursprungliga kyrkan torde varit strax under 15 meter lång och 6 meter bred, det vapenhus som fanns antas ha uppförts under 1400-talet. 1806 beslutades vid en sockenstämma att kyrkan skulle byggas till och under de kommande stämmorna bestämdes om utstämpling av byggnadsmaterial till ombyggnadsarbetena. Ombyggnaden lät dock dröja på sig och under sockenstämman 1826 bestämdes istället att en helt ny kyrkobyggnad skulle uppföras och församlingen vänder sig till Överintendentsämbetet i Stockholm för att få ett ritningsförslag på en ny kyrka. Ritningsförslaget upprättades av arkitekt Johan Abraham Wilelius vid Överintendentsämbetet i Stockholm och kyrkan uppfördes av byggmästaren Pehr Andersson från Västra Tåå i Sanviks socken. Det tog tre år att bygga den nya kyrkan och den placerades alldeles norr om vart den medeltida stenkyrkan stått. Det gjordes en del ändringar jämfört med de ritningar som Wilelius upprättat. 1830 var kyrkan färdigställd och de utvändiga arbetena avslutades med att spåntäckningen och tornlanterninen målades av Anders Eriksson i Åhs. Ett år senare målades kyrkan invändigt i en bruten vit färg i blågrå nyans. För det invändiga måleriet stod målaren Lars Linneroth från Jönköping och för förgyllningsarbetena på läktarbröstning, altare, dörrar och bänkgavlar stod G Kahnberg. Kahnberg förgyllde även 73 stjärnor som sattes upp i kyrkorummets tak. Redan 1832, året efter att kyrkan målades invändigt, gjordes en ändring i koret då korväggen bakom altarkorset bemålades med skenperspektiviskt arkitekturmåleri. Efter att kyrkans måleri färdigställts sker inga förändringar förrän i mitten av 1840-talet då kyrkan lät bygga sin orgel. Den byggdes av orgelfirman J N Söderling i Göteborg. 1875 gjordes ändringar av måleriet i koret då ett draperimåleri tillkom. Vid samma tid ersattes spåntaket med en taktäckning av hyvlade stickor, detta gjordes i samband med att förstärkningsarbeten gjordes på kyrkans takstolar. I slutet av 1800-talet installerades järnkaminer i kyrkan och spåntäckningen ersattes med järnplåt. 1927 påbörjades en omfattande restaurering efter program av arkitekt Axel Forsséns från Göteborg. Arbetena utfördes av byggmästaren C J Rolander från Klevshult och omfattade både invändiga och utvändiga arbeten. Utvändigt så omputsades fasaderna och tornet. Två korfönster murades igen. Invändigt lades ett nytt golv i långhuset ovanpå det gamla golvet. Ett nytt värmesystem installerades och för att spara på värmen monterades nya innerbågar på alla kvarvarande fönster. innertaket lagades och kyrkorummet rengjordes och ommålades. Det utfördes konserveringsåtgärder på korets måleri och predikstolens äldre målning plockades fram under den vita färg som stolen målades med när predikstolen monterades i den nya kyrkan. Efter den stora restaureringen skedde inga större ingrepp i kyrkan och det dröjde fram till i mitten av 1900-talet då kyrktaket lades om med kopparplåt. Inne i kyrkan tillkom en ny orgel som byggdes av Hammarbergs orgelbyggeri samt utfördes ett nytt ljudtakt till predikstolen, det nya ljudtaket utfördes efter ritningar av arkitekt P A Wetterqvist från Halmstad. 1955 genomfördes ytterligare en större restaurering efter program av arkitekt Manne Carlman från Halmstad. Vid restaureringen gjordes reparations och förstärkningsarbeten på tornet som då var rötskadat vidare putslagades kyrkan och avfärgades vit. Invändigt knackades putsen ner från väggarna utom i koret där kormålningarna övermålades under inseende av konservator. Efter att väggarna omputsats avfärgades kyrkorummet på nytt och i vapenhuset tillkom ett nytt innertak som målades i en blå ton. I koret sattes en ny altarmålning upp, denna utfördes av konstnären Erik Abrahamsson. Den gamla altarprydnaden, korset med svepeduken, sattes upp i ett igenmurat fönster. 1968-70 gjordes en total omputsning där den gamla putsen knackades ned innan kyrkan putsades på nytt, det utvändiga snickeriet ommålades. 1984-85 gjordes den senaste stora invändiga renoveringen och restaureringen av kyrkan. Efter de tidigare gjorda restaureringarna som utförts genomdrevs i mitten av 1980-talet omfattande arbeten som omfattade både exteriöra och interiöra åtgärder. Arbetena genomfördes efter program av arkitekt Jerk Alton från Kumla. Utvändigt gjordes putslagningar och kyrkan avfärgades på nytt, entré tillgänglighetsanpassades. Invändigt togs putsen ned och ett nytt bruk applicerades på väggarna innan kyrkan på nytt avfärgades. Bänkarna under läktaren plockades bort och en läktarunderbyggnad tillkom, utrymmena inreddes som väntrum, toalett samt tillkom en ny rymligare sakristia. De främre bänkarna togs bort och kring predikstolen skapade gångutrymme. Bänkinredningen målades invändigt med en röd kulör vilken fortfarande präglar bänkarna och kyrkorummet. Golvet slipades och altarringen byggdes om för att bli mer bekväm. Det gjordes även en hel del konservatorsarbeten i kyrkan. Arbetena från 1980-talet följdes 1997-2000 av en restaurering där fasaderna putslagades och avfärgades med kalkfärg, snickerierna målades med linoljefärg. Tornlanterningen reparerades och målades med linoljefärg. Inne i kyrkan slipades golven och oljades, några år senare målades det så kallade Mariarummet under läktaren om. |
