Stäng fönster JÖNKÖPING ÖDESTUGU 4:16 - husnr 2, ÖDESTUGU KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ödestugu kyrka (akt.), ÖDESTUGU KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans planform med fullbrett, rakslutet kor talar för en datering till gotisk tid, d.v.s. efter ca 1250. Den romanskt utformade korporten gör dock att vi får anta 1200-talets mitt som byggnadstid. Sakristian är medeltida, men det är oklart om den är uppförd samtidigt som kyrkan eller senare. Det har antagits att det dekorerade hammarbandet suttit i kyrkans takstol, vilken ursprungligen bör ha varit synlig nedifrån kyrkorummet. I ett inventarium från 1690- talet omnämns ett torn och att koret har valv. Detta tyder på att koret var avskilt med en triumfbåge, vilket är ovanligt i en salkyrka (d.v.s. med fullbrett kor). En byggnadsarkeologisk undersökning skulle kunna ge svar på sådana oklarheter. Ca 1600 dekorerades innerväggarna med muralmåleri av Johannes Petri. 1611 härjade danskarna bygden och skall ha beskjutit kyrkporten. 1706 utförde Torbjörn Röding ”predikstol samt ett kruxsefi x mitt i östra fönstret och tjänligt lövverk omkring på sidorna samt ett par bilder”. 1750-58 genomgick kyrkan en omfattande om- och tillbyggnad eftersom den var för liten. Kyrkan förlängdes åt väster, sydporten murades igen och en ny ingång togs upp i väster. Vapenhus restes framför den nya porten och ett framför korporten. I samband med dessa arbeten revs sannolikt det omnämnda tornet. Likaså revs eventuellt korvalv och triumfbåge. Ett nytt plant innertak lades in, vilket dekorerades 1758 av Olof Rosenblad, Gränna, med skildringar av Kristus inför Pilatus, Korsfästelsen, Uppståndelsen och Yttersta domen. Rosenblad försåg även läktarbröstet med målningar av apostlarna och utförde draperingar kring de nya stora fönsteröppningarna. Altaruppsatsen renoverades. Vid samma tillfälle putsades tidigare muralmåleri över. I 1829 års inventering omnämns ytterligare en läktare, bekostad av överstelöjtnant C J von Holltausen. Troligen tillkom en sluten bänkinredning vid denna tid. 1815 omdanades kyrkorummet i nyklassicistisk riktning. Altaruppsatsen avlägsnades såsom ”hinderligt för ljuset”. Predikstolen tycks ha vitmålats under 1800-talet. Yttertaken försågs med tegel under samma sekel. 1870 genomfördes en större renovering. Vid detta år skall en 12-stämmig orgel, tillverkad av E A Setterquist, Örebro, ha införskaff ats. Detta föranledde en utvidgning av läktaren och en förhöjning av taket ovan orgeln. Övriga innertaket planhyvlades och vitlimmades. De båda vapenhusen revs och det västra ersattes av ett nytt i två våningar, där övervåningen fungerade som en utökning av läktaren. Läktaren i koret revs. Samma år tycks fasaderna ha putsats om. Jordbävningen 1904 orsakade två sprickor i korets båda hörn. 1905 svarade stadsarkitekten i Jönköping, August Atterström, för en ny renovering. Nya fönster med katedral- och konstglas insattes. Innertaket kläddes med pärlspont och uppdelades i fält. Interiören ommålades helt och dekorerades ”i värdig och tilltalande stil” enligt en artikel. Väggarnas nya slätputs hade försetts med kvaderimitation och kring korfönstret pilastrar och ett språkband, allt utfört i oljefärg. Predikstol, läktare, dörrar och orgel ekådrades. Troligen tillkom en ny öppen bänkinredning, likaså ekådrad. Altarringen målades i marmor, vitt och guld, samt kläddes med röd schagg. Nya nummertavlor i barockimitation upphängdes. I korfönstret insattes en glasmålning i jugend med ett tomt kors, tillverkad av Stockholms glasmästeri. Kyrkorummet försågs för första gången med uppvärmning i form av en järnkamin från Ebbes bruk. Även kyrkans yttre sågs över vid renoveringen. Entreprenör var kyrkomålaren C J Rolander, Klevshult. 1936 ersattes den sotande kaminen av centralvärme med lågtrycksånga. Pannrummet inrymdes i en nyuppförd byggnad väster om kyrkan. För projekteringen stod Joh. Runesten, Nässjö. 1943 återinvigdes den restaurerade romanska dopfunten, vars stycken länge legat som grundsten på en gård och nu hade kompletterats på Riksantikvarieämbetets konserveringsanstalt. Arbetena var ganska omfattande. 1946 upprättade arkitekt Johannes Dahl, Tranås, ett restaureringsförslag för kyrkan, vilket tillstyrktes av Byggnadsstyrelsen. Det kom dock att dröja till 1955-56 innan restaureringen kunde verkställas. Då hade Dahl avlidit och hans kompanjon, ingenjör Erik Persson, övertog arbetet. Restaureringen avlägsnade större delen av 1870 och 1905 års förändringar. En återgång skedde till sluten bänkinredning. Nytt golv inlades i långhuset. Långhusporten i väster försågs med nya dörrblad och korporten fi ck nytt ytterblad. De ogenomskinliga fönsterglasen ersattes med antikglas, varvid även korfönstrets ”skrikiga” glasmålning avlägsnades och fi ck en plats i församlingshemmet. Ett nytt altare murades av tegel, som putsades och avtäcktes med en kalkstensskiva. Altarringen fl yttades fram och dess grindar igensattes. Läktaren ombyggdes varvid den ursprungligen raka bröstningen rekonstruerades. I denna infattades Rosenblads apostlamålningar, varav fl ertalet aldrig övermålats. För konserveringsarbetena svarade Sven Wahlgren. Han avlägsnade övermålningarna på predikstolen och fi ck fram den ursprungliga färgsättningen som med hjälp av omfattande retuscheringar kunde återställas. Några borttagna ornament återplacerades. Av stor betydelse för utgången av restaureringen fi ck fyndet av fönsterdraperingarna och renässansmålningen under den sentida putsen. Den medeltida sydporten markerades med en rits. Förhoppningarna om att fi nna takmåleri under 1905 års pärlspontstak gick ej i uppfyllelse. De gamla bräderna försågs med en tunn lasyr. Hålet över orgeln i samband med att verket utbyttes och en ny fasad ritades. För det nya 13-stämmiga verket stod Troels Krohn och för fasaden ingenjör Persson. I vapenhuset ombyggdes trappan. I sakristian påträff ades ett medeltida sakramentskåp. Ett nytt skåp inbyggdes i norra väggen och ett stort fönster därstädes minskades till ett ro- settfönster med hugget glas av konstnären Lundkvist, Huskvarna. Kyrkan elektrifi erades och fasaderna genomgick en ommålning, sannolikt utfördes lagningar med cement. Avfärgningen avsågs ske med hälsingborgskalk, lätt bruten och med inslag av silikat i sista strykningen. Vapenhuset ommålades med oljefärg. Den invändiga nya färgsättningen hölls i diskreta färger i anslutning till predikstolen, delvis i lasyr. Murarna ströks med kalkfärg, enligt programmet skulle sista strykningen ske med silikatrik lasering i ljus, varm putston. Olof Ståhl, Ödestugu, var målarmästare och Nils Andersson, Fredriksdal, byggmästare. 1966 ersattes yttertakens tegeltäckning med tjärade spån, vilket torde ha varit det ursprungliga materialet. 1968 renoverades vapenhuset. Porten breddades för att underlätta passage med kista och fi ck nya dörrblad. Nya fönster insattes i likhet med kyrkans övriga med antikglas. Fasaden som då var vitmålad avfärgades med röd slamfärg, vilket man menade skulle vara en återgång till det ursprungliga tillståndet. AB Byggfasad, Huskvarna, ledde arbetena. 1983 renoverades fasaderna. Cementlagningarna ersattes av hydrauliskt kalkbruk och avfärgning skedde med restaureringskalk. Taken tjärades och fönstren ommålades i befi ntlig kulör. Entreprenör var Flinks Bygg. Den senaste stora förändringen skedde 1992 med Per Rudenstam som arkitekt och S-O Andersson Bygg AB, Malmbäck, som entreprenör. Handikapptoalett och städskrubb inreddes i vapenhuset som även fi ck en ramp till långhuset. Vapenhusets övre våning avskildes för textilförvaring och alla läktarbänkar slopades. I kyrkorummet slipades golven och skurades med lut. Ett nytt fristående altare ersatte det befi ntliga. Korfönstret försågs med en glasmålning av Ann Wolff , Transjö, bekostat genom donation. Kyrkorummet ommålades i sin helhet och fi ck en ny färgsättning. Nytt värmesystem med elradiatorer installerades, vilket skulle ge möjlighet till att reglera temperaturen. I sakristian igenmurades nordfönstret och nytt bönealtare tillverkades. Nya dörrblad insattes i vapenhusets ytterport och långhusport. Den torra luften hade föranlett fl era konservatorsarbeten, vilka utfördes av Leif Berg och David Edvardsson på Jönköping läns museum. Draperingar, krucifi x och predikstol genomgick färgfästning och rengöring, läktarfyllningar endast sistnämnda. Utvändigt reparerades och ommålades vapenhuset. Exteriöra snickerier på kyrkan i övrigt målades med linoljefärg. 1998 tjärades yttertaken. 2001 handikappanpassades ytterporten genom ett svagt sluttande plan av gatsten. 2006 utbyttes och kompletterades ljudanläggningen. |
