Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HELSINGBORG OTTARP 10:1 - husnr 1, OTTARPS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Ottarps kyrka (akt.), OTTARPS KYRKA (akt.)
2015-04
Historik
Ottarps kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet. Den fick en romansk grundplan med långhus, lägre och smalare kor och en halvrund absid. Korväggarna och absidvalvet pryddes med kalkmålningar, som daterats till 1100-talets andra hälft.

Under senmedeltiden, förmodligen under mitten på 1400-talet, förlängs långhuset mot väster med en travé. Den södra muren görs av återvunna sandstenskvadrar, medan norrsidan muras av oregelbundet lagd marksten. Ett västtorn i liv med långhuset och med utanpåliggande trapptorn uppförs. Även ett vapenhus tillkommer framför den ursprungliga sydportalen, kanske vid samma tillfälle. Koret täcks av ett kryssvalv, och troligen något senare valvslås även långhus och tornets bottenvåning.

Kyrkans tillbyggnadshistoria mellan 1400- och 1800-talet är i flera delar oklar. Tornets övre delar förändras vid flera tillfällen, något fasadernas ankarslutar vittnar om. Vid något tillfälle byggs en sakristia, och under 1700-talet en gravkammare åt patronus Bennett på långhusets norra sida. Vapenhuset rivs, kanske då huvudentrén 1797 flyttas till tornets västra sida. På en ritning från runt denna tid, signerad av murmästare B. Lundgren, syns kyrkan med långhus, ett brett västtorn med entré och trapptorn och norrutbyggnader för gravkammare och sakristia. Fönstren har förstorats och försetts med rundbågiga träbågar. Koret är rakt utan absid, med en dörr mot sakristian i norr och med fönster i öster. Enligt andra uppgifter ska dock absiden rivits och korets östvägg omgestaltats först i samband med 1860-talets ombyggnader.

Under 1800-talets mitt börjar kyrkan bli för liten som en följd av Ottarps befolkningstillväxt. På patronatsgården Bälteberga följer generationsskiftena och försäljningarna av godset tätt, och under 1860-talet ägs det av greve Carlos Natividad Adlercreutz. På hans initiativ beslutas om en stor utbyggnad av kyrkan efter Johan Fredrik Åboms ritningar. 1867 rivs långhusets tre östligaste travéer och Bennetts gravkor och ersätts av breda korsarmar i norr och söder. Även sakristiautbyggnaden försvinner och istället inreds en sakristia i koret, som avskiljs från långhuset med ett skrank. Ett fönster upp-tas vid något tillfälle i södra korväggen.

1922-23 görs en stor renovering under Theodor Wåhlins ledning. Vapenhuset och långhuset avbalkas med en murad vägg, istället för den trävägg som fanns tidigare. Den befintliga orgelläktaren rivs och ersätts av en ny i norra korsarmen. I dess nordöstra hörn byggs ett arkivrum. Korsarmarnas entréer förses med vindfång. Golven förnyas och beläggs med brun klinker på undergolv av betong. I bänkkvarteren läggs brädgolv. Innertaket i tvärskeppet byggs om med valvstomme av trä. Bänkinredningen förnyas, predikstolen förändras och altaranordningen görs om. Till sist rivs skranket mellan sakristia och långhus och ersätts av en murad vägg med två dörrar.
1929 förstärks korsarmarnas takstolar med hanband och rundjärn efter förslag av N Royen på Kungliga byggnadsstyrelsen, sedermera bearbetat av arkitekt Svante Lech. Korsarmarnas papptak byts till tegel lika övriga takytor. Vid något tillfälle avlastas tornet med en strävpelare på tornets sydsida; olika uppgifter förekommer när denna byggs, men den finns inte med på Wåhlins ombyggnadsritningar från 1920-21.

1973 restaureras kyrkan efter Torsten Leon- Nilssons handlingar. Dörröppningen i korets norra mur blinderas på insidan och korets östfönster ersätts av ett rundfönster med glasmålning. På nytt öppnas upp mellan långhuset och koret, och sakristian flyttas till en underbyggnad med toalett, förrum, förråd m.m. under orgelläktaren. Kyrkorummet ommålas i dagens färger.

1988 görs en utvändig renovering med Kyrkorestauratören i Vinslöv AB som entreprenör. Samtliga fasader omputsas och kalkavfärgas, fönstren byts eller renoveras och både in- och utvändiga snickerier ommålas. Väggar och valv målas med kalkfärg resp. alkydoljebaserad färg. Av oklar anledning spänns strukturpapp över tunnvalven.

2003-04 renoveras kyrkan under arkitekt Hans Ponnerts ledning. Fasaderna putslagas, takstommen repareras och underbrädningen kompletteras, snickerier och smide målas och dräneringen förbättras.

2009 rivs pappspänningen i tunnvalven. Den gamla putsytan tas fram och kalkmålas.