Stäng fönster VÄXJÖ JÄT 17:1 - husnr 1, JÄTS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Jäts gamla kyrka (akt.), JÄTS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Jäts gamla kyrka byggdes troligen på 1220-talet. Åtminstone är takstolarna dendrokronologiskt daterade till 1226. Den uppfördes i sten med ett omsorgsfullt utformat murverk under putsen, med bland annat finhuggna kvaderstenar. Det västra gavelröstet är dock av trä. Ett spånklätt vapenhus i timmer uppfördes på den södra sidan år 1686. Detta flyttades 1796 till sin nuvarande plats på den västra gaveln. Efter att Jäts nya kyrka uppfördes 1909 fick den gamla stå och förfalla. Församlingen ville först riva kyrkan, men av Vitterhetsakademin uppmanades man behålla och vårda den. Idag har kyrkan museikaraktär och är också en av få i länet med mycket välbevarad barockinteriör. Exteriöra förändringar Jäts gamla kyrka har som så många andra medeltida kyrkor förändrats vid ett flertal tillfällen under årens lopp. Exteriören framstår ändå som relativt välbevarad och ger med sin lilla storlek och sina resliga spåntak ett ålderdomligt intryck. Kyrkan hade under sina första sekler betydligt mindre fönster, samt ingången placerad på södersidan. 1686 uppfördes till denna ett vapenhus i trä. Drygt hundra år senare, 1796, flyttades vapenhuset till den västra sidan, och den tidigare ingångens valv gjordes om till ett fönster. Någon gång under detta tidsspann förstorades även de övriga fönstren till den storlek de har idag. Sakristian uppfördes år 1733. Efter att Jäts nya kyrka invigts 1909 fick den gamla kyrkan förfalla och var nära att rivas. Den räddades dock och det bristfälliga taket täcktes om med rött tegel. Vid en restaurering 1959 återfick sakristian och vapenhuset sina spåntak och femton år senare även långhuset och koret. Då fick även fönstren sina blyinfattade rutor och fasadens puts lagades och avfärgades. Vid den senaste exteriöra restaureringen 1999-2001 sänktes marknivån kring sockeln, putsen lagades och avfärgades, samt restaurerades fönstren. Interiöra förändringar Under medeltiden fanns inga bänkar i kyrkan. Spåren från denna tid är dock få och interiören präglas istället av barockens formspråk i måleri och snickerier. Predikstolen tillkom 1646 och troligen är även bänkarna från denna tid. 1713 fick predikstolen sin baldakin. Sakristian uppfördes 1733 och två år senare målades den invändigt av Carl Ruth. År 1739 byggdes sidoläktaren, avsedd för kvinnorna i församlingen. Kyrkorummet hade tidigare varit öppet upp till takstolarna, men 1747 tillkom ett plant innertak. Två år senare målades detta och läktarfasaderna av målaren Johan Christian Zschotzscher från Växjö. 1758 målades Vapenhuset invändigt av Per Olsson och försågs med nya bänkar, nytt golv och panel. Under 1800-talet målades stora delar av interiören, även det dekorativa måleriet, över med grå färg i klassicistisk anda. 1872 tillkom orgeln, troligen byggd av Johannes Holmqvist. Den gamla kyrkan övergavs när den nya invigdes i början av 1900-talet. Flera av inventarierna, såsom predikstolen och dess baldakin, flyttades över till den nya kyrkan. Den gamla kyrkan räddades dock och kunde bevaras till eftervärlden. Vid den större restaureringen 1972-74 togs åter 1700-talsmåleriet fram och konserverades. |
