Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster DALS-ED RÖLANDA PRÄSTGÅRD 1:4 - husnr 1, RÖLANDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

RÖLANDA KYRKA (akt.)
1994-10-03
Historik
Komplettering vid inventeringen 2004:

Rölanda kyrka har ansetts som en av Dalslands äldsta kyrkor. Någon säker datering finns inte men den antas vara byggd under 1200-talet, liksom de flesta av landskapets medeltida stenkyrkor. Kyrkans äldsta inventarium, dopfunten av täljsten, är daterad till detta århundrade. Kyrkan äger också en lillklocka från 1300-talet. Kyrkans ursprungliga utformning är inte känd men kan antas ha haft ett litet långhus med rakslutet kor och ingång i sydväst, likt landskapets flesta andra kyrkor från samma tid. Karaktäristiskt för kyrkorna är också förlängningar mot öster med tresidigt kor under 16- och 1700-talen. I Rölanda förmodas detta skett i slutet av 1600-talet. På 1700-talet förnyades ofta inredningarna med altaruppsatser och predikstolar i rik s k provinsiell barock. Bildhuggaren Nils Falk verksam i många av stiftets kyrkor, tillverkade 1730 altaruppsatsen i Rölanda liksom en liknande altaruppsats i grannkyrkan Gesäter. På 1700-talet ändrades också kyrkans taktäckning från spån till skiffer (1797). Under 1800-talet strävade man efter att göra kyrkorummen ljusare och i Rölanda togs de nuvarande stora fönsteröppningarna upp 1873. Samtidigt murades den medeltida ingången i sydväst igen och ett vapenhus, av okänd ålder, framför denna ingång revs. Nya ingångar tillkom mot väster och på korets sydsida. Interiört byggdes en större läktare och predikstolen byggdes om och flyttades från södra till norra sidan. Troligen förändrades bänkinredningen också vid detta tillfälle.

Under 1930- och 40-talen genomgick kyrkan flera omfattande förändringar, både exteriört och interiört, vilka präglar kyrkan idag. 1935 genomfördes en omfattande interiör renovering samtidigt med tillbyggnaden av sakristian mot norr, efter ritningar av länsarkitekt Anders Berglund. För det praktiska arbetet på plats svarade arkitekt Arthur Brattberg. Större åtgärder var bl a omgestaltningen av bänkinredningen och ombyggnad av läktaren. Kyrkorummet fick också ny färgsättning, där marmoreringar mm utfördes av konservator Olle Hellström, Skara. Kyrkans golv lades också om och en varmluftsanläggning med pannrum under sakristian installerades. 1936 tillkom predikstolen efter ritning av arkitekt Tor Engloo, Stockholm. Samma arkitekt ritade också det karaktäristiska tornet uppfört 1937 i funktionalistisk stil och som påtagligt ändrade kyrkans utseende. 1946 genomfördes en del åtgärder efter handlingar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg, som också ritade fasaden till den nya orgel som då installerades. Samtidigt konserverades altartavlan av konservator K J R Johansson, Skövde. I kyrkan installerades också elektriskt ljus och yttertaket lades om. Åtgärder under senare år har främst varit av underhållskaraktär, bl a putsades fasaden om 1973-74 och interiören målades senast 1987. 1980 lades skiffertaket om och 1984 konserverades altartavlan av konservator Christer Wildenstam, Älvsborgs länsmuseum.