Stäng fönster VÄSTERÅS HUBBO PRÄSTGÅRD 1:5 - husnr 1, HUBBO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUBBO KYRKA (akt.) | |
| 2004-10 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans äldsta inventarium är dopfunten i sandsten, med ursprungligt koniskt trälock för vigvattnets skydd, troligen från 1100-talet. Allmänt antas att den första kyrkan på platsen byggdes vid denna tid, sannolikt i trä, möjligen med vidbyggd sakristia i sten Under 1300-talets första hälft byggdes istället nuvarande kyrka i gråsten med tegelmurade, branta gavelrösten. Den omfattade långhus med kor under samma tak och sakristia mot norr. Sadeltaket var spåntäckt. Över kyrkorummet var ett trätak, oklart i vilket utförande. Ungefär 150 år senare slogs kyrkorummets tre stjärnvalv, vilande på bastanta hörn- och strävpelare. Mot söder tillbyggdes ett vapenhus som täcktes med ett enklare kryssvalv. Kyrkorummets första predikstol tillkom förmodligen ganska snart efter reformationen och var placerad på kyrkorummets norra sida. År 1637 uppsattes istället en predikstol på södra sidan. Senast vid denna tid torde även den första riktiga bänkinredningen ha stått klar. Under senare hälften av 1600-talet genomfördes stora reparationer, då valv och väggar bands samman med de dragjärn som än idag går tvärs igenom kyrkorummet. Även den alltjämt befintliga klockstapeln reparerades. (Ursprungligen lär klockstapelns stomme ha stått öppen.) På 1740-talet utökades dåvarande altarprydnaden och ny altarring blev uppsatt. Om kyrkorummets övriga inredning förnyades är obekräftat men troligt. Vid reparation av sakristian 1827 insattes nuvarande järndörr från koret och i fönstren sattes järnbeslagna träluckor. Att hela kyrkan krävde en större upprustning fastslogs i protokoll 1842. Arbetena kom till stånd 1852, då fönstren förstorades och väggarna lagades både in- och utvändigt. I kyrkorummet lades plankgolv istället för tidigare tegelgolv som blivit ojämnt. Två år senare fullbordades förnyelsen med att en blåmålad och förgylld predikstol uppsattes på kyrkorummets norra sida. Samtidigt ommålades dåvarande altaruppsats och bänkinredning, förmodligen i samma stil som predikstolen. Nästföljande upprustning och omgestaltning var radikal, genomförd 1894 efter ritningar upprättade av arkitekt Carl Fredrik Ekholm, verksam i Uppsala. Då borttogs nästan hela den dåvarande inredningen, från mitten av 1800-talet, 1700-talet och tidigare. Kyrkorummets valv och väggar avjämnades genom bilning och ny slätputs slogs på. (Om rester av medeltida muralmåleri funnits torde de ha gått förlorade vid dessa arbeten.) Sedan dekorerades väggarna med en kvadermålning och valven schablonerades. Plankgolvet som inlagts 40 år tidigare revs upp för att ersättas med klinkerplattor i mittgång och kor. Nya plankgolv lades under den nybyggda bänkinredningen, som hade ornerade gavlar och skärmar. Norrsidans befintliga fönsteröppning förstorades och ytterligare en upptogs. Överallt tillkom nya fönstersnickerier. Den blott 40-åriga predikstolen ersattes med en ny, placerad på en snidad mittpelare. I koret sattes ett altare i trä och framför byggdes en halvcirkelformig altarring. Som altartavla tjänade ett nyinsatt fönster med ”masverk” av gjutjärn och målat glas. Den fem år tidigare byggda orgelläktaren kompletterades för att utseendemässigt bättre ansluta till den helt omstöpta interiören. Vapenhuset i söder gjordes om till bårhus, vilket det förblev till 1950-talet. År 1935 vidgades västportalen och fönsteröppningen ovanför murades om till rund form. Arbetet var planerat att ske redan 1894, men blivit skrinlagt. Utvidgningen gjordes efter Georg Schermans ritningar, vilka anknöt till de 40 år tidigare upprättade ritningarna av Carl Fredrik Ekholm. Kyrkorummets utseende förändrades åter vid förnyelse på 1950-talet, med Karl Martin Westerberg som ansvarig arkitekt. Arbetena inleddes 1950 med att dåvarande kyrkkaminer och 1894 års bänkinredning togs bort. Nytt undergolv av betong blev gjutet, därpå lades linoleummattor och nuvarande bänkinredning med marmorerade gavlar byggdes. Elektrisk uppvärmning installerades. Fortsättning följde 1952, då kyrkans grundmurar förstärktes med betong under marknivå och fasaderna renoverades. Klinkergolven i gångar och kor revs upp och ersattes med golvtegel. Valv och väggar miste 1894 års dekormålning för att istället kalkavfärgas i en neutral, gulvit nyans. Korets fönsteröppning igenmurades och en ny altaranordning byggdes, bestående av ett tegelmurat altare och ett altarskåp av furu i vilket kyrkans medeltida träskulpturer placerades. Av 1894 års inredning sparades bara läktarbarriären och predikstolens korg, fast med helt annan färgsättning. En målning från det borttagna korfönstret insattes i västra gavelns runda fönster. Vapenhuset återställdes efter att i sextio år ha använts som bårhus. 1950-talets förnyelse fullbordades med tillkomsten av ett orgelverk av Åkerman & Lund 1958. En mer begränsad förändring medförde 1970 års arbeten, under ledning av arkitekt Per Bohlin. Då lades golv av breda, lackade bräder under bänkinredningen, altarringen ändrades och 1952 års altarskåp ersattes med nuvarande kalkstensskiva och en furupanel i korets nisch. Panelen borttogs åter 1990, då altarets träskulpturer istället placerades i en liten tillsluten monter av mörkbetsat trä och skyddsglas. För att minska drag och värmeförluster blev en inre pardörr av ek 1991 insatt i södra vapenhuset, numera använt som sammankomstlokal. Källor och litteratur Otryckta källor Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA) • Inventarium upprättat i enlighet med 3 § av kungliga förordningen den 17 april samt venerandum consistorii i Vesterås därpå grundade cirkulären den 9 oktober och den 9 december 1829 • Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Hubbo församlingsarkiv (HF): • O I a; 2, handlingar om kyrkobyggnaden 1893-1970 • O I b; 1, handlingar om bårhuset 1955 Västmanlands läns museums arkiv (VLM): • Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-09-04 av antikvarie Ulla Bergquist Västerås stadsbibliotek (VSB): • Glimtar ur Hubbo församlings historia 1850-1990, utgiven 1990-04-07 av studiecirkelgrupp inom ramen för Sveriges Kyrkliga Studieförbund. (stencilerat häfte) • Krönikebok för Tillberga-Hubbo pastorat 1888-1914, nedtecknad av kyrkoherdarna Adolf Fredrik Berggren och Gustaf Moberg. (stencilerat häfte) Västerås stifts arkiv (VS): • Västerås domkapitel E IV b; 39, 1842 års inventarium • Västerås domkapitel E IV b; 116, 1872 års inventarium Litteratur Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000 Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982 Redelius: Hubbo kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1979 Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar. |
