Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HANINGE SUNDBY 7:55 - husnr 1, ORNÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ORNÖ KYRKA (akt.)
2006-01-01
Historik
Ornö kyrka uppfördes mellan 1883 och 1886 som en kopia av Gillhofs kyrka i Jämtland, ritad av arkitekten Ludvig Hawerman (1821–1908).

Hawerman ritade en rad kyrkor men även profana byggnader under 1800-talets andra hälft. I Jämtland har han även ritat Hotagens kyrka, 1851–1861. Några andra av Hawermans kyrkor är Alnö mellankyrka i Medelpad, 1861–1862 (brann ned 1888), Rogberga kyrka i Småland, 1867–1868, Ore kyrka i Dalarna, 1872, Hasslövs kyrka i Halland, 1862–1863 m fl. Av Hawermans profana byggnader kan nämnas Stockholms telegrafstation, Skeppsbron 2, 1868–1870, högre lärarinneseminariet i Stockholm, Riddargatan 5, 1870–1872 och skolhus, bl a läroverk i Enköping 1862 och skola i Göteborg 1862.
Hawerman var anställd vid Överintendentsämbetet mellan åren 1848–1886. Han var även intendent för kronans hus i Stockholm.

Ornö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Om namnet Ornö till en början lytt Orn, kunde det vara en bildning till det fornnordiska ordet or som betyder skydd. Om namnet redan från början varit Ornö, dvs en sammansättning med ö, skulle förleden kunna innehålla fornsvenska orun eller oran som betyder fejd eller blodshämnd (som skydd för äran), också detta med en ursprunglig betydelse skydd. Namnet kanske har sin förklaring i att man vid färd längs en inre farled sett ön som ett värn mot havets stormar.

Ornö har varit bebodd sedan yngre järnålder. Genom skriftliga källor från medeltiden finns uppgifter om bebyggelsens omfattning. 1476 fanns elva gårdar och torp på ön och vid 1500-talets mitt fanns det mer än trettio gårdar. Under de följande århundradena ökade befolkningen och bebyggelsen raskt för att nå sin största utbredning under 1800-talets senare hälft med en kulmen vid 1870-talets början då 580 personer bodde på ön.

Församlingens historia börjar 1607 då Ornö bröts ur Österhaninge församling och blev moderförsamling i ett nybildat skärgårdspastorat, bestående av Nämdö, Utö och Runmarö. Mellan 1636 och 1923 hörde församlingen åter till Österhaninge pastorat, som kapellförsamling. 1923 bildades Dalarö-Ornö-Utö och Nämdö församlingars pastorat. Nämdö togs ifrån och lades 1929 till Djurö. Ornö tillhör nu Dalarö-Ornö-Utö församling.

Ornö kyrka har haft två föregångare på ön. Bägge har legat invid skolhuset där det s k Rosirska gravkoret ännu står. Det första kapellet på ön uppfördes troligen redan vid 1300-talets slut. 1652 ersattes den medeltida kapellbyggnaden av en större kyrka, uppförd i liggtimmer med spåntak. Den skonades vid rysshärjningarna 1719. 1771 lät dåvarande ägaren till Sundby, friherre Johan Rosir uppföra ett gravkapell i kyrkans nordöstra hörn åt sig själv och sin familj. 1881 brann kyrkan ned till grunden, det enda som blev kvar efter branden var det Rosirska gravkoret som var byggt av sten samt en del kyrksilver och en ljuskrona. Gravkapellet som varit sammanbyggt med kyrkan försågs efter branden med ett torn.

Nuvarande kyrka stod klar fem år efter branden. Kostnaderna för kyrkobygget blev 10 391 kronor och 15 öre. Av dem hade församlingen 4 500 kronor av vilka 3 000 kronor var sparade och resten utgjordes av brandförsäkringssumman. Med Kungl. Maj:ts bistånd beviljades en rikskollekt, som gjorde att byggandet kunde sättas igång. Platsen för den nya kyrkan var given eftersom en ny kyrkogård hade inrättats redan 1870 då den gamla blivit för trång. Kyrkan uppfördes i enlighet med kopieritningar till Gillhofs kyrka i Jämtland vilka hade utarbetats av arkitekten Ludvig Hawerman.