Stäng fönster ÅSTORP BROBY 18:1 - husnr 1, VÄSTRA BROBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Västra Broby kyrka (akt.), VÄSTRA BROBY KYRKA (akt.) | |
| 2016-04 |
| Historik |
|---|
|
Västra Broby har sannolikt haft kyrka sedan medeltiden. Den uppfördes kanske under inflytande av cisterciensermunkarna vid Herrevadskloster, som anses ha haft en viktig roll som kyrkobyggare då det kyrkliga livet började organiseras i socknar under 1100- och 1200-talen. Läget intill Kölebäcken med närhet till skogiga ängsmarker lär ha varit avgörande för kyrkans lokalisering; runt 15% av Skånes kyrkor ligger vid åar och/ eller i dalgångar, och en betydande andel av dessa i landskapets nordvästra del. Det finns inga byggnadsrester kvar av den medeltida kyrkan, vad som hittills är känt inte ens som återvunnen sten i det nuvarande murverket, utan de synliga spåren av den romanska kyrkan är begränsade till några bevarade inventarier från denna tid. Dit hör kyrkans dopfunt, som dateras till tiden runt sekelskiftet 1100-1200. Viss kunskap om den medeltida kyrkan fås genom att studera äldre källor, även om arkivmaterialet är begränsat. Enligt en redogörelse från 1830 saknade kyrkan torn och var långsmal, ca 6x27 m. Till kyrkan kan ha hört en sakristia; i arkivmaterialet finns en ritning till en sakristia, som vunnit gillande 1788. Kyrkan var, enligt ett syneutlåtande från 1807, ”låg och skum invändigt”. Som åtgärder föreslogs att fönstren förstorades och att valvet, sannolikt ett murat, ersattes av ett trävalv. Sådana var populära i början av 1800-talet då nyklassicismen slog igenom. Några år senare, 1835, tas beslut om att tillfoga ett torn till byggnaden, något som man pratat om sedan 1789 men inte förverkligat av ekonomiska skäl. Sammantaget pekar detta mot, att kyrkan utvecklats enligt ett vanligt mönster; en medeltida kyrka med små fönster och plant innertak, som efter några sekel förses med valv. Långhuset förlängs vid något tillfälle, och får så småningom ett torn sedan klockstapeln av trä förfallit. Det utformas i nyklassicistisk stil efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander, vid tiden anställd vid Överintendentsämbetet, alldeles i början av hans sedermera framgångsrika arkitektkarriär. Några decennier senare beslutar man att bygga en ny kyrka för den snabbt växande befolkningen. Under en prostvisitation 1877 bedöms kyrkan vara i mycket dåligt skick, vilket gör nybygget högprioriterat. Kyrkan anlitar den lokale byggmästaren J. Hallberg för att ta fram ritningar till en total ombyggnad av kyrkan. Bland Hallbergs flera jämförbara kyrkor märks bl.a. den i Höja, som också går i nygotisk stil och är rest samma år som den i Västra Broby. I någon källa nämns dock lundaarkitekten L Wold som upphovsman. Ritningarna fastställs av Kungliga Majestätet och byggandet inleds 1880. Murarna till det korsformade kyrkorummet byggs av sten, som stagas av strävpelare i tegel, och taket täcks av plåt. Scholanders torn skonas och anpassas till övriga kyrkan med ett listverk av rundbågsfriser och lisener. Ljudöppningarna i klockvåningen byggs om med spetsbågig profil. Två runda fönster sätts in i tornets första våning, däremot verkar fönstret i vapenhusets sydfasad som syns på Hallbergs ritningar inte ha blivit av. På fasadritningarna avslutas tornen med en spira, som senast i samband med ombyggnaden måste ersatt den ursprungliga lanterninhuven. Den nya kyrkan invigs 1882. Reparationer görs 1897 och 1899, framför allt av plåttaket som omgående ställer till problem. Den första stora renoveringen görs 1906, då taket ånyo ses över och ett nytt golv läggs in. Det är oklart från vilket år det nuvarande golvet i kyrkorummet är. 1920-21 görs en ny stor restaurering, denna gång under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Sakristian avskiljs från koret med en murad vägg och ytorna i korsarmarna avskiljs från kyrkorummet. Ena trappan till orgelläktaren tas bort och ersätts av ett panelklätt förråd. Ett pannrum grävs ut under norra korsarmen för en lågtrycks-värmeanläggning. Även flera inventarier förnyas; bänkarna och altarringen byts ut, altaruppsatsen byggs om och läktarbarriärerna förenklas genom att speglarnas gotiska näsor tas bort. All inredning målas i en pärlgrå färgton med detaljer i svart och guld. 1953 monteras innerfönster av järn med blyinfattade, färgade antikglas. 1959 ommålas hela interiören; samliga snickerier stryks med lackfärg, förgyllningar görs om och tak och väggar påbättras med kalkfärg. 1960 målas kyrkan utvändigt. 1990 görs en fasadrestaurering under ledning av Ponnert arkitekter. Taket renoveras och fasaderna målas med kc-färg. 1996 fortsätter man interiört. Kyrkorummets golv utanför bänkkvarteren läggs om med kalksten, väggarna vitmålas med syntetisk färg, flertalet dörrar målas gröna och snickerierna i gråa toner med röda accenter. Dagens färgsättning av kyrkorummet är till stor del ett resultat av denna renovering. 2005- 06 läggs yttertaken om i sin helhet med zinkplåt. Den befintliga täckningen var ett lappverk av galvaniserad järnplåt, som lär ha kompletterats vid minst tre tillfällen. Tornets skivor var större än övriga, och förskjutningen mellan plåtarna varierade både mellan- och inom takfallen. Plåtarna lagda med jämna tvärfalsar över korsarmar och kor var sannolikt äldst; plåten på långhuset och längs takfötterna yngst. Under en plåt på södra korsarmen fanns årtalet 1990, vilket vittnar om att takarbetena vid detta tillfälle blivit betydligt mer omfattande än vad som ursprungligen avsågs. Under plåten upptäcker man zinkbleck och svarta ränder i underbrädningen, vilket antyder att kyrkan någon gång varit täckt av smala våder av zinkplåt. I handlingarna från 1880 står att kyrkan skulle täckas med galvad plåt eller zink. Förzinkad plåt förekom från 1800-talets andra hälft, först till dekorationsarbeten, för att bli vanligare mot slutet av seklet då de industriella metoderna utvecklats. Det är således möjligt att renoveringen 2006 innebär en återgång till det ursprungliga täckningsmaterialet. Även taklaget ses över; vissa sparrar förstärks med bilat furuvirke och rötskadad panel byts ut. Till sist ersätts avvattningen i målad plåt med nya hängrännor och stuprör av zink. 2014 renoveras kyrkan utvändigt enligt en arbetsbeskrivning upprättad av Danewids Ingenjörsbyrå AB. De putsade fasaderna, som någon gång efter 1990 bättringsmålats med silikat, putslagas, rengörs och ommålas i sin helhet med keim silikatfärg. Sockeln avfärgas i en mörkgrå, kimröksliknande färg, fönstren, portarna och solbänkarna i brunt efter att man tagit fram färgstegar som visat på olika äldre bruna nyanser. Strävpelarnas plåtavtäckningar målas i zinkgrått och tornluckorna byts ut mot nya lika befintliga. |
