Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster NORRKÖPING TÅBY 8:1 - husnr 1, TÅBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TÅBY KYRKA (akt.)
2007-05-11
Historik
Kyrkobyggnaden
Det är inte så mycket känt om den medeltida stenkyrka, som revs 1788 i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Sannolikt uppfördes den under 1100-talet med rektangulärt långhus och eventuellt med en halvrund absid. Grundmurar, som skulle kunna indikera en halvrund absid framkom 1937-1938 i samband med grävningar för ett nytt pannrum under sakristian. Huruvida ett torn uppfördes samtidigt med kyrkan eller senare är oklart. Under 1600-talet finns ett flertal uppgifter på att kyrkan ombyggdes, men det är oklart i vilken omfattning. Kyrkan försågs då även med ny inredning, bl a ett nytt altarskåp och en orgel.

I mitten av 1700-talet hade man stora problem med tornets hållbarhet. Byggmästare Joen Monsson i Orrewalla fick i uppdrag att riva klockstapeln, där klockorna hängde, och tornet skulle nedtagas. Troligen uppfördes en ny träöverbyggnad på de då sannolikt medeltida tornmurarna. Tornmurarna höll tydligen inte utan började omedelbart att spricka, varvid träöverbyggnaden revs redan året därpå. Troligen stod tornet sedan, p g a dåliga grundförhållanden, utan träöverbyggnad tills kyrkan revs 1788. Den nya kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Jacob Wulff och uppfördes av stiftsbyggmästaren Casper Seurling (1757-1808). Kyrkan fick en tidstypisk gustaviansk utformning med ljusa fasader och ett relativt brant tak. Ett ovanligt inslag är de rundbågiga fönsternischerna, som går ner till marknivå. Det finns flera olika uppgifter om hur och när tornet uppfördes. Inom församlingen fanns tydligen fortfarande en oro för markförhållandena under det nya tornet, vilket fick till följd att tornet troligen endast uppfördes till samma höjd som långhustaket. Först 1819 fullbordades tornet. Tornavslutningen utfördes enklare än vad arkitekt Jacob Wulff avsåg på ritningarna. Den fick snarare en utformning som påminner om Dagsbergs kyrkas tornhuv, som uppfördes 1782 av byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping. Vid en murverksdokumentation som utfördes 1961 i samband med att kyrkan omputsades framkom att fönsteröppningen på tornets norra sida var igensatt. Fönstret har haft samma storlek som kyrkans övriga fönster. Hur det såg ut på södra sidan framgick inte av rapporten. Det finns uppgifter om att problemet med tornets hållfasthet fortsatte och 1847 hade tornet ”rämningar och bristfälligheter” och försågs bl a med dragjärn. Kanske var det i samband med dessa problem som de stora fönsteröppningarna igenmurades. I murverket fanns även en hel del återanvänd huggen och profilerad sten från den äldre kyrkan. Stenarna, av kalksten, har i huvudsak använts i hörnen samt i port- och fönsteromfattningar.

Kyrkorummet fick vid nyuppförandet en för tiden typisk utformning med ett ljust och luftigt kyrkorum. Korväggen domineras av en altartavla ”Hällebergets rämnanden vid Kristi död”. Den är målad av målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816), som var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Först 1847 försågs kyrkan med en ny predikstol och en ny orgel. Orgeln byggdes av Sven Nordström i Norra Solberga i Jönköpings län. Sven Nordström (1801-1887) var född i Bälaryd i Jönköpings län och var självlärd orgelbyggare.

Nästa större förändring utfördes 1888. Förändringarna som följde det rådande modet innebar bl a att kyrkorummet försågs med tidstypiska öppna bänkar målade i en ekådring. Sannolikt tillkom även gjutjärnsfönstrena vid samma tillfälle.

I slutet av 1930-talet blev det åter aktuellt med en renovering. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att ta fram ett ombyggnadsförslag. Renoveringen som utfördes 1937-1938 innebar framför allt ommålning av interiören och nya tekniska installationer. Men även bänkarna förändrades och de tidstypiska gavlarna från 1888 ersattes av släta gavlar, som passade den nya tidens saklighet. Flera mindre förändringar har fortlöpande skett under 1900-talet, varav den mest omfattande utfördes 1990-1991 under ledning av arkitekt Owe Axelsson i Norrköping. Då tillkom läktarunderbyggnader innehållande bl a väntrum och toalett. Den senaste utvändiga renoveringen utfördes 2002-2003 då bl a den nuvarande genomfärgade stänkputsen tillkom.

HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras.

1100-1199 Nybyggnad – Kyrka av sten, eventuellt med halvrund absid, riven 1788, en del stenar återanvändes i den nya kyrkans murar. (BR, ÖLM)
1100-1299 Nybyggnad – torn av sten, samtidig med kyrkan eller därefter. (ÖLM)

1640-1649 Specifika inventarier – altartavla, återstår fyra evangelister, tillverkade av Hans Behm, Lûbeck. (Tk)

1660 Ändring - ombyggnad, omfattande byggnadsarbeten. (EH)
1660 Specifika inventarier – storklockan göts. (ÖLM)

1675-1699 Fast inredning – orgelläktare byggdes. (EH)

1683 Reparation – tornspiran reparerades. (EH)

1696 Fast inredning – orgel byggd av Johan Agerwall, Söderköping, ersattes av ny 1847. (SvK)

1727 Fast inredning – Predikstol med dekor, enligt uppgift av Hans Behm, ersattes av en ny 1847. (SvK, EH)

1728 Specifika inventarier – lillklockan omgöts av M Hultman, ny klocka 1889. (ÖLM)

1751 Ändring – ombyggnad, klockstapeln och det gamla tornet nedtogs helt eller delvis, ett nytt torn uppmurades med ny överbyggnad. Byggmästare Joen Monsson i Orrewalla. (ÖLM)
1752 Ändring – ombyggnad, den äldre tornmuren var alltför bräcklig för att bära upp det tunga trätornet. Efter ett år rev man träöverbyggnaden då man upptäckt stora sprickor i muren. (EH)

1777 Ritning till en ny kyrkobyggnad. (Fa)

1781 ”Valvbågen under tornmuren” rasade. (Fa)

1784 Nybyggnad – gravkor på kyrkogården för släkterna Taube och Ribbing på Mem, ombyggt till bårhus 1950. (BR)

1785 Ritning till ny kyrkobyggnad, signerad av arkitekt Jacob Wulff, Överintendetsämbetet. (SvK)

1788 Riven – Medeltidskyrkan revs. (BR)

1788-1789 Nybyggnad – Kyrkan i sin helhet med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Sannolikt uppfördes endast de undre våningarna på tornet, vilket fullbordades 1819. Arkitekt Jacob Wulff, Överintendentsämbetet och byggmästare Casper Seurling. (BR)

1796 Specifika inventarier – altaruppsats med altartavla ”Hällebergens rämnande vid Kristi död”, målad av Pehr Hörberg. Tavlan bekostades av landshövdingen, friherre Fredrik Ulric Hamilton av Hageby på Mem. (BR, Tk)
1796 Fast inredning – altarring, orgelläktare. (SvK, K)

1819 Ändring – ombyggnad, exteriör, tornet fick en ny överbyggnad. (BR)

1847 Reparation – tornet fick ”rämningar och bristfälligheter” och lagades, dragjärn tillkom. (Fa)
1847 Fast inredning – Orgel byggd av Sven Nordström, Norra Solberga, renoverad 1924, 1937, 1954, 1990 och 1998. (BR, Fa)
1847 Fast inredning – predikstol skänktes till kyrkan av Edvard Fredrik von Salsa på Mem, försågs med ljudtak 1937. (SvK)

1888 Ändring – ombyggnad, exteriör, dörrbladen i sydportalen vändes till utåtgående. Fasaderna ommålades. Eventuellt tillkom nu gjutjärnsfönsren. (Fa, K)
1888 Ändring – ombyggnad, interiör, cementgolv i gångarna och i vapenhuset, ny delvis glasad dörr till vapenhuset, ommålning av interiören, nya öppna bänkar (utformning som i Söderköping), bänkar och dörrar troligen i ekimitation. Altarringen, predikstolen och läktarbarriären målades i vitt med förgyllda lister. (SvK, Fa)
1888-1890 Teknisk installation – eventuellt tillkom nu en värmeugn med skorsten på södra takfallet. (SvK, Fa)

1889 Specifika inventarier – lillklockan göts hos Joh A Beckman, Stockholm. (Fa)

1910 Reparation – tornet som skadades vid en jordbävning 1904 lagades med järnband genom väggarna. (Tk)

1914 Vård/underhåll, exteriör, nytt takspån på långhusets södra och sakristians östra takfall. Spånen på norra takfallet samt på tornet reparerades. (Fa)

1922 Vård/underhåll, interiör, renborstning av väggar och tak samt rengöring av snickerier. Arkitekt K Martin Westerberg. (Fa)
1922 Konservering – altartavlan restaurerades av konservator G Nilsson. (SvK)

1924 Ändring - fast inredning, orgelverket från 1847 restaurerades av C A Lund, Linköping, även 1954 och 1998. (Fa)

1931 Vård/underhåll, exteriör, spånen tjärades, kors och klot förgylldes, portar, fönster och solbänkar ommålades. Dörren på södra sidan ombyggdes. (Fa)
1931 Gravkoret reparerades. (ÖLM)

1937-1938 Ändring – ombyggnad, interiör, kalkstensgolv inlades i sidogångarna. Koret utvidgades och två bänkrader borttogs. Bänkarna från 1888 ombyggdes med nya raka gavlar samt bänkskärmar. Glasdörrarna till vapenhuset ersattes av hela dörrar. Relieferna i läktarbarriärens mittfält borttogs och sannolikt även på altarringen. Interiören ommålades, snickerierna avlutades med undantag av läktarens kolonner och altaruppsatsen, bänkar och predikstol marmorerades i en ursprunglig grågrön ton med förgyllda lister. Läktarbarriär och orgelfasad avlutades och ommålad i ljust grågrönmarmorering. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Målaremästare M Ekholm, Malmslätt. (SvK, xx 1938-03-24)
1937-1938 Konservering – äldre föremål restaurerades och återplacerades i kyrkorummet. Konservator Sundbaum, Linköping. (SvK)
1937-1938 Teknisk installation – ångvärmeledning installerad med pannrum under sakristian med utvändig trappa norr om sakristian. Ny skorsten. Vid grävningar under sakristian påträffades skelett samt en grundmur som sannolikt hörde till den äldre kyrkan och tolkades som en halvrund absid. (SvK, ÖLM)
1937-39 Ändring – fast inredning, predikstolen försågs med ett ljudtak. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.(BR)

1946-1947 Vård/underhåll, exteriör, kyrkans spåntak omlades med spån från Grythyttan. Klot och kors förgylldes. (SvK, Fa)
1947 Teknisk installation – elektrisk klockringning samt utökad elektrisk belysning i torn, på läktaren och i sakristian. (SvK)

1949-1952 Ändring - ombyggnad – Gravkoret för släkterna Taube och Ribbing ombyggdes till bårhus. Kistorna nedsattes i ett nymurat valv under golvet. Fasaderna omputsades, nytt koppartak. Byggnadsfirma B B Gustavsson, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK, Fa)

1953 Vård/underhåll, exteriör, kyrkans spåntak ströks sannolikt med Toptite. Karlssons takarbete, Västerås ?? (SvK)

1954 Ändring – fast inredning, orgelverket renoverades av Bröderna Moberg, Sandviken, även 1924 och 1998. (Fa)

1956 Ändring – ombyggnad, interiör innanfönster av svetsat stål från Fenestra installeras alternativt tillverkade vid Eskilstuna Fabriks AB. Arkitekt Kurt von Schmalensee.( (ÖLM, Fa)

1960-1961 Specifika inventarier – dopfunt i marmor tillverkad vid Nya Marmorbruks AB, ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Marmorn är bruten på Tåby sockenallmännings mark. (Tk, ÖD 1961-07-08)
1960-1967 Specifika inventarier – de gamla smidda fönstergallerna från 1788 omsmiddes till ljusstakar, som nu är placerade i fönsternischerna. Smidesmästare E W Svensson och sonen Walter Svensson, Tåby. (Tk, ÖD 1967-12-14)
1961 Murverksdokumentation i samband med att putsen knackades ner. Profilerade stenar uttogs ur murverket för att förvaras lösa i kyrkan. (ÖLM)
1961-1962 Ändring – ombyggnad, exteriör, all puts höggs ned, sockeln frilades, fasaderna putsades med cementputs. Nya kopparklädda dörrblad i sydportalen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK, Fa)
1962 Ändring – ombyggnad, interiör, bänkarna under läktaren borttogs och nytt golv av kalksten lades där bänkarna stått. Korgolvet omlades och slipades. Sakristian försågs med ny skåpsinredning. Väggarna putsades och avfärgades. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (SvK)

1986 Vård/underhåll, exteriör, utbyte av spån på delar av ena takfallet och av söndriga spån på hela taket. Tjärstrykning av hela taket och tornet. Kyrktak Bygg- och Konsult. (NT 1986-09-08)

1991 Arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för VA på kyrkogården. Östergötlands länsmuseum. (ÖLM)
1990-1991 Ändring – ombyggnad, interiör, läktarunderbyggnader innehållande kapprum och väntrum. De två bakre bänkraderna togs bort. Ommålning av väggar och tak med emulsionsfärg, då ytorna redan hade denna målningsbehandling. Bänkar, läktarbröstning, altarrundel målades i grå blank oljefärg. Kolonnerna under läktaren bättringsmålades. Även sakristian och vapenhuset målades. Altartavlan rengjordes av konservator. Arkitekt Owe Axelsson, Norrköping, byggnadsingenjör Lennart Kjellberg, Norrköping. Östergötlands länsmuseums konservatorsateljé. (ÖLM)

1990-1991 Teknisk installation – nytt värmesystem och omläggning av el. (ÖLM)

1998 Ändring – fast inredning, orgelverket renoverades av Ålems Orgelverkstad AB, även 1924 och 1954. (ÖLM)

2001 Vård/underhåll, exteriör, långhusets och sakristians tak omlades med nytt furuspån doppade i tjära. Underlagspanelen byttes delvis. (ÖLM)

2002 Vård/underhåll, exteriör, tornet omlades med furuspån. (ÖLM)
2002-2003 Ändring – ombyggnad, exteriör, Fasadarbeten på kyrkan, gravkapellet samt grindstolparna. Putsen lagades med Optiroc Serpo kalkbruk och avfärgades med Optiroc stänkputs. Owe Axelsson arkitektkontor, Norrköping, Åby Fasad. (Fa, K)

2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.


Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
EH – Härshammar, Elis,Medeltidskyrkor på Vikbolandet. Häradshamamr, Ö Husby, Kuddby,
Ö Ny, Tåby. Nyköping 1995.
Fa – Manuskript till Vård- och underhållsplan för Tåby kyrka. Utarbetat av Stefan
Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping.
SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
Tk – Tåby kyrka, utgiven av Tåby kyrkoråd 1975.
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
Ömd – Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.



BEFINTLIGA SKYDDSFORMER
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.
Tåby kyrkomiljö, K72, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.

KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Härshammar, Elis,Medeltidskyrkor på Vikbolandet. Häradshamamr, Ö Husby, Kuddby, Ö Ny, Tåby. Nyköping 1995.
Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor.
Riksantikvarieämbetet.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951.
Tåby kyrka, utgiven av Tåby kyrkoråd 1975.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv.
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877, Kuddby
Ekonomisk karta, 1947 och 1980, blad 8G 7g Tåby

Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i maj 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Linköpings stift och Länsstyrelsen i Östergötland.