Stäng fönster GOTLAND HELLVI KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HELLVI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Hellvi kyrka (akt.), HELLVI KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Hellvi kyrka är – med undantag för sakristian – i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta del är tornet vars övre delar enligt uppgift dock raserades av en storm redan 1534 och sedan aldrig återuppbyggdes. Tornet tillkom sannolikt i slutet av 1100-talet som sista etapp på ett romanskt kyrkobygge, påbörjat något tidigare på detta århundrade. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes båda vid mitten av 1200-talet. Korportalens tympanonsten har en märklig, samtida runinskrift som berättar att kyrkans byggmästare hette Lafrans och var son till en Botvid från en annan gotländsk socken, Eskelhem. Lafrans Botvidarson och hans far Botvid från Eskelhem är de enda byggmästare från Gotlands medeltid som vi känner till namnen på. Sakristian i Hellvi uppfördes på 1850-talet. Troligen sattes då även de tre dragstagen in i långhuset. Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Raserandet av tornets övre delar på 1500-talet har redan nämnts. Då skadades även valven i kyrkans västra del, varför de måste muras om. Tornets höga huv kom sannolikt till vid denna tidpunkt. Ursprungligen var övriga yttertak med stor sannolikhet belagda med bräder (s.k. falar), ett takmaterial som vid okänd tidpunkt – dock tidigast i slutet av 1600-talet – byttes mot tegel. De senaste restaureringarna Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 2001 då tegeltaken lades om, fasaderna putsades och vitkalkades, takkonstruktionerna reparerades och inspektionsbryggor och belysning installerades på vindarna. Dessutom reparerades stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren. Dessförinnan gjordes 1949-50 en ut- och invändig restaureringen då bl. a. tornhuven reparerades, tegeltaken lades om på tät bördning och åskledare monterades. Vidare revs väggen mot ringkammaren och en stödpelare i västra delen av långhuset revs, de västligaste valven rekonstruerades och ett “förstärkningsvalv“ av tegel murades in under tornets tunnvalv. 1956 vitkalkades väggar och valv i kyrkorummet. En invändig restaurering är planerad att ske 2007-08 enligt ett av arkitekt Jan Utas, Visby, år 2005 upprättat och av länsstyrelsen 2005-11-02 dnr 433-5490-05 godkänt program. |
