Stäng fönster GISLAVED FURUGÅRDEN 1 - husnr 1, GYLLENFORS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| GYLLENFORS KAPELL (akt.) | |
| 2004-01 |
| Historik |
|---|
|
Anderstorps socken ligger i Gislaveds kommun, i Växjö stifts västra del. Landskapet präglas av barrskog. Bebyggelsen i Gyllenfors är numera sammanvuxen med Gislaveds tätort och i och med de senaste decenniernas expansion vad gäller industrifastigheter snart också med intilliggande Anderstorp. När Gyllenfors kapell uppfördes hörde området till Anderstorps församling och socken. Detta kom att ändras 1951 då beslut fattades att överföra kapellet till Gislaveds församling. Sockengränsen bibehölls däremot. Området Gyllenfors växte upp kring Gyllenfors järnbruk, vilket var igång under perioden 1740 – 1850 och efterträddes av Gyllenfors glasbruk 1850. Glasbruket kom att avvecklas och i lokalerna kom från och med 1896 Svenska Gummifabriken AB att utvecklas. Spår av en äldre industriepokens arkitektoniska bidrag finns idag i form av fabrikslokaler från flera olika tidsperioder samt i form av den gamla corps-delogibyggnaden som numera inrymmer en restaurang. Till följd av den dominerande industrin finns i Gyllenfors förutom produktionslokaler också arbetarbostäder. Den yngre bebyggelsen präglas istället av egna hem och senare uppförda villor. Gyllenfors kapell uppfördes sedan de boende i Gyllenfors under en längre tid hade påtalat att man upplevde avståndet på drygt en mil till församlingskyrkan i Anderstorps som alltför stort. I Gyllenfors hade man 1931 anlagt en ny begravningsplats och gyllenforsborna framförde återkommande önskemål om att i anslutning till nämnda plats uppföra ett kapell. Gyllenfors kapell ritades av arkitekt Göran Pauli, som då var stadsarkitekt i Jönköping. Pauli använde sig av formen för en traditionell basilika. Detta markerade han bland annat med en fönsterrader som löper längs med lanterninens både sidor. Pauli som under 1930-talet var en flitigt anlitad arkitekt i länet, använde sig ofta av såväl klassiska arkitektoniska element som samtidens funktionalistiska formspråk. Denna dualitet kom att bli något av hans signum. De klassiska elementen i kapellets arkitektur representeras förutom byggnadens form och volymer även av fönsterplaceringar och rundbågiga nischer i exteriören. Funktionalismens ideal har istället fått komma till uttryck i den öppna takstolen, i interiörens enkelhet samt i det faktum att byggnadsmaterialen får tala för sig själva. Att kyrkorummets golv i sin helhet är belagt med skifferplattor, kan ses som ett exempel på arkitektens medvetna användning av material av hög kvalitet. När kapellet invigdes 1937 var kyrkorummet sannolikt mer sparsmakat än det rum som möter oss idag. Vidare bestod färgsättningen av mer dämpade kulörer. De sentida tilläggen, både avseende lösa inventarier och förändrad färgsättning, har tillfört rummet en starkare kolorit samtidigt som ändringarna har tagits fram med känsla för de ursprungliga arkitektoniska idealen och därmed inte på något radikalt sätt omdanat kyrkorummet. |
