Stäng fönster ULRICEHAMN BOGESUND 1:86 - husnr 8, ULRICHAMNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ULRICHAMNS KYRKA (akt.) | |
| 1995-10-12 |
| Historik |
|---|
|
Under gotisk tid restes en gråstenskyrka med fullbrett, rakt avslutat kor och spetsiga gavelrösten. Den var tornlös och utan valv. Det har hävdats att byggnadstiden skulle vara 1400-tal. 1637 "vidgades och upphöjdes" fönstren på södra sidan och en altartavla införskaffades från Göteborg. 1639 ombyggdes en befintlig läktare. 1660 byggdes ett vapenhus (rivet vid okänt tillfälle då även en sydport torde ha igenmurats) och fyra flöjlar uppsattes. 1684 förlängdes koret åt öster med bibehållen raksluten form. Tre fönster togs upp i norr vid denna tid, liksom en port i västgaveln. Innertaket välvdes och försågs 1688 med figurmålningar av konstnären Anders Falck. Året därpå tillverkades ny bänkinredning. 1713 försågs läktaren med en ny bröstning, alternativt målades en äldre. 1715 lät borgmästare Luthman uppföra ett gravkor åt sig vid korets södra sida. 1717 färdigställdes ny altaruppsats och predikstol av rådmannen och bildhuggaren Hans Christoffer Datan. 1739-40 byggdes en tiostämmig orgel av Olof Hedlund, Stockholm. 1757-58 förlängdes långhuset åt väster och försågs med ett torn. Bygget bekostades till stor del av ett lotteri, vars initiativtagare var rådmannen Johan Stenström. För ledningen av arbetet svarade byggmästare Lorentz Knatt från Malmö. I samband med detta flyttades orgelläktaren bakåt. Altaruppsats och predikstol stofferades 1761 av Sven Wikström, vilken även kompletterade det utökade innertaket med figurmålningar. Väggarna tycks vid detta tillfälle ha försetts med målade draperingar kring muröppningarna. 1773 ommålades interiören av en viss Lindman. 1791 utbyggdes en sakristia åt norr. I 1829 års inventering nämns kyrkan som "någorlunda stor och rymlig, men behöfer reparation, har ett godt Orgelwerk, som dock tarfwa detsamma." I koret omnämns en grav "omgifwen af en fyrkantig gallerstol med vapen, sirater och andra prydnader". Denna grav skall ha tillhört den Göthestjernska familjen. Under mittgången omnämns den Lundinska graven. Vid 1830-talets början genomgick kyrkan en reparation i nyklassicistisk anda. Väggarna vitmenades och träsniderier (sannolikt ovannämnda gravskrank) slopades. 1891-92 genomfördes en omfattande renovering. Fönstren förstorades till nuvarande storlek. Yttertaket tycks nu ha lagts om med glaserat tegel och torntakens två övre fall med galvaniserad järnplåt. Innerväggarna omputsades, oljemålades och försågs med kvadermålning. Ny öppen bänkinredning tillkom i tidens smak. En ny halvrund altarring byggdes. Vid detta tillfälle tycks marmoreringen på altaruppsats, predikstol och läktare ha utförts. Eventuellt rörde det sig om ommålning av äldre marmorering. En kamin med brandfarligt rökrör installerades. Gravkoret hade vid denna tid tagits i bruk med bänkinredning. 1907 infördes elektrisk belysning utan sökt tillstånd hos Kungl. Byggnadsstyrelsen. Elektriska ljusramper anbringades på altaruppsatsen och längs taklisten för att belysa målningarna. 1914 svarade murarmästare Hjalmar Djurman för exteriör putslagning och avfärgning. 1915-16 byggdes ett nytt 15-stämmigt orgelverk av Johannes Magnusson, Göteborg. Förra sekelskiftets ingrepp kom att åtgärdas vid arkitekt Anders Rolands restaurering 1922-23. Ljusramperna slopades och den elektriska belysningen gjordes mer värdig. Klockringningen elektrifierades. Kaminen försågs med ett nytt och säkrare rökrör. Sakristian fick ny ytter- och innerdörr. Tornets ljudgluggar försågs med jalusier och klockvåningens golv plåtbeslogs samt försågs med avlopp. I vapenhusets östra del byggdes ett vindfång av trä och den anslutande läktartrappan inkläddes. De två ursprungliga snidade dörrarna mot gravkoret konserverades av dekormålare Vilhelm Sjölander och uppsattes igen. 1927 försågs korfönstren med glasmålningar av Yngve Lundström. 1929 ersattes kaminen av en varmluftsanläggning från Ebbes bruk. 1930 såldes en klocka till Böne och en till Vist sedan nya införskaffats. 1931 ersattes den dåliga spåntäckningen på nedre delen av torntaket med kopparplåt. 1937 svarade arkitekt Knut Nordenskjöld för en fortsatt restaurering av interiören, vilken skulle få en ljusare prägel. Därigenom skulle barockinredningen framträda bättre. 1890-talets oljemålade puts höggs ned och den underliggande lagades samt vitkalkades. Rester av drapering hittades kring ett fönster vid läktaren och fick bli förebild för draperingar kring alla långhusfönster. Över sakristiporten påträffades en målad slinga. Långhusfönstren försågs med innanlufter donerade av stadens sparbank. Sannolikt byttes även ytterlufterna vid detta tillfälle. Läktaren försågs med nya tidstypiskt klassicerande kolonner och bjälklag samt nya bänkar. En ny sluten bänkinredning tillverkades för kyrkorummet liksom altarring och port från vapenhus. Det uppruttna korgolvet utbyttes mot ett av kalksten. Smygen till en igenmurad nordport i koret återupptogs. Träväggarna i vapenhuset slopades och ersattes av murade. Trappan i öster utökades. Orgeln renoverades och utökades med två stämmor. Gravkoret kom att nyttjas som sidoingång och förrum. Interiören ommålades i färger överensstämmande med "de ursprungliga" under ledning av konservator C O Svensson. 1941 konserverades läktarbröstet av Yngve Lundström. Denne tog bort sentida marmoreringar och framtog underliggande bibliska symboler, vilka upplevdes som bättre än marmorn "i förhållande till kyrkan i övrigt, som har fått lite för mycke av marmor i alla de sorter." Mittpartiet var det bäst bevarade medan övriga delar fick retuscheras. Även orgelfasaden konserverades. Denna var övermålad med "blågrön marmor av hektisk sort och hektisk kulör, som antagligen skulle föreställa vara kopierad av kyrkans äldre blågröna marmoreringar". Den ursprungliga välbevarade färgsättningen framtogs med "kärvare ton och lugnare och vackrare marmor". Vid detta tillfälle iordningställdes även en tornkammare som museum. 1951 installerades elektrisk uppvärmning i enlighet med program upprättat av Elektroskandia. 1957 omlades taken med svartglaserat holländskt tegel likt befintligt. 1964 konserverades altare och altaruppsats av Thorbjörn Engblad. Sprickor i altaruppsatsens pannåer lagades och ytan rengjordes. Altarets rötskadade bräder utbyttes och det försågs med ventiler och ny färgsättning. Nästa år rengjorde samme konservator takmålningarna. 1966 byggdes ett nytt orgelverk av A Mårtensson, Lund. Det fick 32 stämmor, varav Subbas och Principal 8 övertogs från det gamla verket. 1983-84 gjordes en renovering under ledning av arkitekt Sture Billhed. Fasaderna omputsades och avfärgades trots länsstyrelsens avrådan med silikatfärg. Tre år senare uppvisade torn och sydfasad putsnedfall. Tornkorset omförgylldes. Vapenhusets innerväggar målades med plastfärg likt befintlig. Gravkorets bjälklag isolerades utan att tillstånd sökts hos Riksantikvarieämbetet. Dess väggar och tak ommålades med plastfärg likt befintlig.1995 renoverades interiören under ledning av arkitekt Magnus Wångblad vid Arkitekttriangeln. Omändringarna föranleddes till stor del av nya gudstjänstformer. Altarringen nytillverkades och gjordes delbar i sektioner. Ett flyttbart altarbord och en ambo tillverkades i enhetligt utförande. Den främre bänkraden slopades och det nya korgolvet av furu utvidgades. Korbänkarna kortades åt väster och omdanades till förvaringsutrymmen. De två bakre bänkraderna i nordväst slopades och en manöverpulpet med högtalaranläggning installerades. Korväggarna rengjordes. Belysningen kompletterades med bl.a. strålkastare. Porten mellan vapenhus och långhus utbyttes. Gravkoret omdanades till "barnkyrka" och ommålades. Sakristian fick ny skåpsinredning. Vid detta tillfälle torde den i kyrkorummet från taket hängande projektorn med tillhörande bildduk ha uppsatts. 2000 rengjordes altaruppsats och predikstol av konservator Anders Darwall. 2002 gjordes två tillbyggnader av tornet för att avhjälpa bristen på serviceutrymmen. Ritningarna upprättades av Arkitekttriangeln AB och utfördes av Bygg-Arvid AB. Tornet byggdes ut åt norr och söder med kroppar av lecablock, vilka slätputsades och försågs med pulpettak. Den södra byggdes som samlingsrum med kök och den norra som kapprum med toaletter och handikappingång. Vapenhuset omdanades totalt för att möta de nya behoven. Ytterporten nytillverkades, nytt golv av tegel inlades. De igenmurade gamla ytterportarna i norr och söder återöppnades mot tillbyggnaderna. I öster byggdes en ny trappa med anslutande hiss för handikappade och avskild spiraltrappa till läktaren. Troligen slopades läktarbänkarna vid detta tillfälle. |
