Stäng fönster GÖTEBORG ÄNGGÅRDEN 718:12 - husnr 1, ANNEDALSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| ANNEDALSKYRKAN (akt.) | |
| 1992-02-02 |
| Historik |
|---|
|
Stadsdelen Annedal bildades omkring 1870 i och med att Göteborgs stad inköpte mark för att anlägga en ny förstad för arbetare. Den nya stadsdelen fick sitt namn efter "lägenheten" Annedal. Stadsplan upprättades 1872 av H W Brandel och stadsdelen byggdes ut cirka 1874-90. Huvuddelen bebyggdes med bostäder och tanken var att Annedal skulle bli en mönsterstadsdel för arbetare. Två folkskolebyggnader och en småbarnsskola placerades i områdets norra utkant. I söder uppfördes större kommunala institutioner, Folkskoleseminariet 1876, Epidemisjukhuset 1884 och Barnbördshuset 1896-1900. ANNEDALS KYRKA PLANLÄGGS År 1904 tillsattes en byggnadskommitté som samma år föreslog att en kyrka skulle byggas på fastigheten Carlsro i Annedal. I Annedal bodde det vid denna tid 13 339 personer och det ansågs lämpligt att åtminstone 10 % av dem skulle få plats i den nya kyrkan, varför den föreslogs inrymma omkring 1 400 sittplatser. Planerna godkändes av Göteborgs kyrkofullmäktige i januari 1905 och i april samma år upplät Göteborgs stad tomtmarken. ARKITEKTTÄVLAN Arkitekterna Georg Nordström, Eugen Thornburn, Sigfrid Ericson och Theodor Wåhlin inbjöds att göra var sitt förslag till den nya kyrkan. Efter en omröstning beslutade Göteborgs kyrkofullmäktige att anta Malmöarkitekten Theodor Wåhlins förslag. ANNEDALSKYRKAN UPPFÖRS Den nya kyrkan började uppföras år 1908 och samma år bildades Annedals församling genom ett beslut av Kungl. Maj. Annedalskyrkan stod färdig under sensommaren år 1910. Kyrkan uppfördes i en blandning av romansk och gotisk arkitektur, med fasader i tegel, sockel och listverk i granit, kopparhuv på det högsträckta tornet och tyskt brunglaserat taktegel över långhuset. Den fick en ganska otraditionell utformning med både kor och torn placerade i söder och den saknade entré genom tornet. Invändigt var väggarna vitputsad med dekormålerier i dova färger. Samtida tidningsartiklar berömde interiören, när det gällde såväl hantverk som materialval och formgivning. Mest diskussion orsakade det stora krucifix som hängts i triumfbågen, samt långhusets enda, breda bänkkvarteret utan mittgång. Anndalskyrkan invigdes den 25 september 1910 av biskop Edvard Rodhe. Kyrkans 1 400 sittplatser var alla upptagna. ANNEDALSKYRKAN UNDER 1900-TALET FUKTSKADOR Ganska snart efter det att kyrkan uppförts uppstod det problem. Regnvatten trängde in i kyrkan och orsakade fuktskador, mest omfattande vid den östra långhusväggen. År 1924 åtgärdades brister och otätheter i takets kopparplåtar och markdräneringen förbättrades vid den nordvästra ingången. RENOVERING AV TORN, TAK OCH FASADER 1931-1932 Vid den årliga kyrkobesiktningen år 1930 visade det sig att tornet, kopparplåttäckningen och ytterfasaderna var i dålig kondition och behövde åtgärdas. Återigen var fuktskador det stora problemet. Interiört hade detta lett till flera problem med putsskador och röta i bjälklagen. I kyrkorummet fanns det flera fuktskador som framför allt berodde på att ytterväggar och tak var starkt vattenbemängda och delvis skadats av frost. På grund av att skadorna medförde ganska omfattande kostnader, valde kyrkofullmäktige att enbart anslå pengar till en yttre reparation av kyrkan. De inre åtgärderna fick vänta. År 1931 fogades fasaderna om och naturstenselement täcktes i flera fall med kopparplåt. I tornet togs rötangripna bjälkar bort och ersattes av mönjestrukna järnbalkar. Det var också nödvändigt att göra något åt taket över långhuset. Tegeltäckningen höll inte för klimatpåverkan och man beslöt att byta ut takteglet mot kopparplåt. Arbetet genomfördes under sommaren år 1932. INVÄNDIG RESTAURERING 1939-1940 I slutet av 1930-talet anlitades arkitekt Axel Forssén för att planlägga den första invändiga renoveringen sedan uppförandet. Arbetet utfördes 1939 till 1940. Kyrkan byggdes med en öppen takstol i ryggåsform, målad i mörkbrunt. Det krävdes förstärkning av den bärande takstolskonstruktionen så mittskeppet fick nu ett lägre mansardformat innertak. Väggarnas nationalromantiska originalmålningar kalkades över i en gråvit färgton. Bänkinredningen i mittskeppet byggdes om till två lika stora bänkkvarter, med ombyggda sitsar och nya lägre gavlar. I den nya mittgången lades kalksten. Konstnären Gunnar Erik Ström tillverkade en ny altartavla och det stora krucifixet flyttades från triumfbågen till en plats över altaret. De fyra korfönstren försågs med glasmosaikmålningar och predikstolen fick en baldakin av trä. Den ursprungliga armaturen av järn över mittskeppet ersattes med elva nya ljuskronor enligt ett förslag av Ragnar Lindmark. Sakristian fick en ny ingång. OMBYGGNAD OCH FASADREPARATION 1953 Det sparsamt utnyttjade dopkapellet byggdes om för att kunna användas i samband med begravningar. Rummet utrustades med ett litet altare samt en katafalk av ek. Samma år genomfördes även en fasadreparation. Frostskadat tegel byttes ut mot nytt Helsingborgstegel, fasaderna fogades delvis om och plåttäckningen reparerades. Allt arbete utfördes av FO Peterson & Söner, Göteborg. TORNET REPARERAS 1967 I slutet av 1960-talet var tornet i mycket dåligt skick, med omfattande sprickbildning. Det yttersta fasadstensskiktet saknade direkt förband med bakmuren och hade därför börjat bukta utåt. Risken för ras bedömdes överhängande och det var nödvändigt med en omedelbar reparation. År 1967 åtgärdades skadorna enligt förslag av professor Hjalmar Granlund. Fasadskalet bultades fast i murverket med ett 60-tal rostfria bultar, de öppna fogarna tätades med plastisk fogmassa och samtliga fönster i tornet reparerades. INREDNING AV SAMLINGSLOKALER 1971 Församlingshemmet i Annedal (på Västergatan) stod på mark som arrenderats av Göteborgs kommun. När kommunen sade upp avtalet tvingades man riva församlingshemmet år 1971. Församlingens pastorsexpedition, inrymd i ett äldre stenhus på Sveaplan, behövde också flyttas. Efter ett förslag av professor Helge Zimdal flyttades dessa funktioner in i kyrkobyggnaden. Samlingslokalerna inrymdes i en läktarunderbyggnad i sidoskeppet. Utrymmet delades i tre delar för samlingsrum med pentry, samlingssal och mottagningsrum. Mot kyrkorummet uppfördes en spaljévägg med dubbla glas och tät bröstning nertill. Pastorsexpedition med arkiv, arbetsrum för kyrkoherde och klockare samt väntrum och toalett iordningställdes i kyrkans suterrängvåning. REPARATION AV TAK OCH FASADER 1980 Under hösten år 1980 åtgärdades långhusets västfasad samt takfallen mot väster. Rötskadad takpanel ersattes, kopparplåten på taket sågs över och plåten i ränndalarna byttes ut. Det monterades även värmekablar i ränndalar och stuprör. Skador på takfönster och långhusets fönster reparerades. Tegelfasaden fogades om. RENOVERING AV KORET 1985 Under år 1985 genomfördes en utvändig reparation av den södra delen av kyrkan för att få bukt med omfattande fuktskador, framför allt i koret. Tegelfasaden fogades om och frostskadade tegelstenar byttes ut. Plåtbeslagningen sågs över och brister åtgärdades. Murverket läts därefter torka ut, varefter den invändiga putsen i koret reparerades och lagades. Vid samma tillfälle byggdes ekonomiutrymmena om enligt ett förslag av FO Arkitektkontor AB. FÖRÄNDRING AV SIDOLÄKTARE 1988 Sidoläktaren byggdes om för att ge kyrkokören bättre utrymme. De befintliga bänkarna togs bort och ersattes med lösa stolar varefter golvet lagades och målades om. Arbetena utfördes efter ritningar av DEFYRA Byggnadsvårdskonsult AB. ANNEDALSKYRKAN UNDER 2000-TALET TORNET REPARERAS 2001-2002 Murverket sågs över. Sprickor och dylikt åtgärdades, plåtarbeten genomfördes, bl.a. ersattes klotet i spiran och plåtarna bakom urtavlorna. Rötskadat virke ersattes, fönster renoverades. OMLÄGGNING AV TAK 2005 Koppartaket över långhuset lades om. |
