Stäng fönster FILIPSTAD NORRA FILIPSTAD 1:221 - husnr 1, FILIPSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FILIPSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1995-02-22 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2003: Filipstad fick stadsrättigheter 1611, men hade redan dessförinnan fungerat som huvudort för järnhanteringen i Bergslagen. Den äldsta träkyrkan, Färnebo sockenkyrka, låg vid Kallhyttan väster om staden. Möjligen flyttades denna så småningom till Övre torget i Filipstad. Under 1600-talets första hälft påbörjades emellertid en ny träkyrka på en utskjutande udde i sjön Daglösen. Efter en våldsam eldsvåda uppfördes 1775 på samma plats den befintliga stenkyrkan med korsform. År 1785 stod den klar. Att kyrkan skulle uppföras i sten var en självklarhet, två kyrkor hade redan förstörts i bränder. Beträffande den nya kyrkans placering beslöt man först att lägga den på Spångberget där man ansåg att grundförhållandena var bättre än på den gamla kyrkan plats, men sedan en undersökning visat att en fullt säker grund kunde erhållas också på den gamla kyrkogården ändrades beslut till att den nya stenkyrkan skulle läggas på den nedbrunna kyrkans plats. Församlingen anlitade murmästaren John Elfström från Stockholm för att ta fram förslagsritningar. Ritningarna omarbetades emellertid av Överintendentsämbetet. Sannolikt utfördes dessa arbeten av överintendenten själv, C F Adelcrantz. Ritningarna stadsfästes av Gustav III i november 1776. Kontakt för två byggmästare upprättades; Johan Georg Reincke och Gustaf Westman. Arbetena kom emellertid att dra ut på tiden och först 1785 stod kyrkan färdig för invigning. Kyrkan invigdes av prosten och hovpredikanten, och sedermera biskopen, Herman Schröderhielm. Kyrkans inredning var långt ifrån klar till invigningen. Predikstolen och altaruppsatsen uppsattes först år 1789 medan orgeln stod färdig 1796, 26 stämmor tillverkad av Matthias Svalberg. Den kyrka som invigdes 1785 motsvarar till planformen i stort sett den nuvarande. Kyrkan har korsformad plan med tresidigt avslutat korparti samt västtorn. Den vidbyggda sakristian på korpartiets nordsida är sannolikt samtida med korskyrkan, medan en motsvarande utbyggnad på sydsidan är sekundärt tillfogad. Vid restaureringen 1983 inrymdes sakristian under västläktaren. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt i korsarmsgavlarna. Såväl exteriört som interiört har kyrkan behållit sin gustavianska stilkaraktär. Större renoverings-, restaureringsarbeten och ombyggnadsarbeten har genomförts 1877-79, 1939, 1983 och 1995. Åren 1877-79 utbyttes den ursprungliga bänkinredningen mot en ny öppen och en del nya inredningssnickerier som altarring tillkom. Kyrkan fick sin första värmeanläggning och dessutom lades ett nytt golv av slipad täljsten in i kyrkorummet. 1939 skedde en renovering under ledning av arkitekt F Wetterqvist, Halmstad. Då överkalkades vägg- och takmålningarna medan glasmålningarna bibehölls. Samma år tillkom den nuvarande bänkinredningen liksom altarrundeln. Golvat omlades, altarringen inkläddes med skivor och altaruppsatsen förändrades genom breddning med nytt kolonnpar. En ny värme- och belysningsanläggning installerades och bakom altaret lämnades plats för en kororgel. Trägolv inlades under bänkarna och vapenhuset fick nytt stengolv. Orgelläktaren fick gradänggolv, sidoläktarna sänktes och uppgångarna inbyggdes, liksom uppgångarna till orgelläktaren. Orgeln byggdes om till 33 stämmor, tre manualer och pedal av Magnussons orgelbyggeri Göteborg. En invändig ombyggnation skedde 1983 under ledning av arkitekt Janne Feldt. Då uppfördes läktarunderbyggnader i vilket det södra inrymdes en ny sakristia och i det norra kapprum, väntrum och en toalett. Den gamla sakristian, i norr, byggdes om till arbetsrum för kyrkvaktmästarna. Kyrkan gjordes handikappsvänlig. Bänkar plockades bort för läktarunderbyggnaderna, men även framme i koret för att lämna plats för kör och orkestrar. Arkitekt Janne Feldt leder också ett fortsatt renoveringsarbete 1995. Då putsades tornets fasader om, lagades av övriga fasader, och så skedde avfärgning. Man bytte tornluckor och målningade portar. Interiört skedde en borttagning av latexfärg på väggar, tak, dörrar, bänkar, fönster, pelare mm. Detta ommålades därefter med kalkfärg samt linoljefärg. Bänkarna gavs en ny färgsättning. Vapenhusen avfärgades rosaröda efter äldre färgskrapningar. Renovering utfördes av fönster och golv. Vidare genomfördes omfattande konserveringsarbeten då den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och predikstol plockades fram. Nya tillskott blev en textilförvaring, radiatorer under bänkarna, spotlightsbelysning, brand och stöldlarm och videosystem. |
