Stäng fönster SÄFFLE LÅNGSERUDS KYRKEBOL 2:1 - husnr 1, LÅNGSERUD KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÅNGSERUD KYRKA (akt.) | |
| 1995-03-03 |
| Historik |
|---|
|
Komplettering vid inventering 2002: Idag uppvisar Långseruds kyrka en barockinspirerad korsformig plan med vapenhus i söder och väster samt sakristia i öster. Den är timrad av fyrkantigt liggtimmer med spånklädda fasader och ett spåntäckt tak. En fristående klockstapel har motsvarande behandling. Taken är tjärade, väggarna falurödfärgade och snickeridetaljer såsom fönster, omfattningar och dörrar och portar är oljefärgsmålade vita. Regnvattenssystemet är av koppar. Byggnaden vilar på en granitstensgrund. Kyrkans tak är till formen ett korstak med valvade gavlar. Vid takfoten svänger taket ut i en mjuk form och alla hörn har svag solfjädersform. Nocken är täckt med brädor. Över vardera läktare (söder, väster och norr) finns takkupor under sadeltak. Kyrkans fönster är till huvuddelen rundbågiga och småspröjsade. Vid sakristian är de kvadratiska med 9-rutors indelning. Takkupefönstren är 2-luft med vardera 8 rutor. Ett källarfönster finns i sockeln på korets södra del. Entrén i söder flankeras av en trappa i granit med fyra steg, till sakristiedörren leder en trappa efter fasaden med steg klädda med skiffer samt ett enkelt rakt smidesräcke. Över entréporten till den norra korsarmen finns ett skärmtak med spåntäckning. Kyrkans dörrblad har fiskbensmönster. Stommen av liggtimmer saknar knutar, förstärkning i form av utanpåliggande vertikala bjälkar (spåntäckta) ger fasaden en knuttimrad karaktär. Det är inte med säkerhet känt om några medeltida partier finns bevarade i den nuvarande kyrkan, men vi vet att kyrkan under århundradenas lopp blivit föremål för åtskilliga förändringar. Fram till 1720-talet bestod kyrkan av ett långhus jämte kor av samma bredd, det sistnämnda tresidigt avslutat i öster. Ett torn eller klockstapel var uppförd vid långhusets västra gavel. Delar av långhuset kan antas vara från medeltiden medan det tresidigt avslutade koret tyder på 1600-tal. Koret och delar av långhuset bildar kärnan i den nuvarande kyrkan. 1722 påbörjades en genomgripande ombyggnad av kyrkan. Två korsarmar tillfogades, en i norr och en i söder. Som byggmästare anlitades Göran Tohlsson från Blomskog, medan snickerierna tillverkades av snickaren och furiren Blomberg. Arbetena slutfördes 1724. År 1742 uppfördes en fristående klockstapel av byggmästaren Anders Persson från Slobyn, Brunskog sn. 1914 ersattes denna klockstapel med den nuvarande, som i det väsentliga är en kopia av den gamla. 1769 påbörjades nästa större ombyggnation ledd av byggmästaren Anders Svensson från Bustelund, Blomskog sn. Man lade ny grund, höjde hela kyrkan och försåg den med ett välvt innertak av trä istället för det tidigare, plana innertaket, tog upp nya fönster och förstorade de gamla. Nya fönsterfoder med svängda, draperiliknande konturer tillkom och en särskilt sakristia öster om koret. Kyrkan förlängdes ca 8 meter mot väster. De befintliga vapenhusen i väster och söder ombyggdes och kyrkan spånades. Interiört tillkom ny bänkinredning, en läktare i väster och åtskilliga lösa inventarier. Arbetena var i huvudsak slutförda år 1770. 1776 brädinkläddes innerväggarna och 1781 målades kyrkorummet av Eric Jonaeus. Tak och väggar målades i pärlgrått med blåmarmorerade lister, i korsmittens valv målades en strålande sol och bakom altaruppsatsen ett draperi. 1811-12 reparerades exteriören. Under 1840-talet upptogs korfönstren och ett nytt läktarfönster. 1853 byggdes läktaren i södra korsarmen och i samband med detta upptogs ett nytt fönster där, samt en ny dörr i norra korsarmen och en ingång i sakristians sydvägg. Läktaren i den norra korsarmen byggdes år 1856. Kyrkorummets därefter största förändring skedde åren 1886-87. På nytt ombyggdes fönstren, altaruppsatsen förändrades, en ny predikstol uppsattes, den slutna bänkinredningen revs ut och ersattes med den nuvarande, öppna. Läktarna byggdes om och gavs sin nuvarande utformning. När det var dags för nästa renovering år 1925, avlägsnades åtskilliga av 1800-talets tillsatser, bl a predikstolen. Intentionen var nu att återskapa delar av 1700-tals interiören. Korfönstren igensattes och korets draperimålning återställdes. Arkitekt för dessa arbeten var professor M Waerstedt, Göteborg. 1940 installerades värme och elektrisk belysning. Under ledning av arkitekt Ragnar Jonsson, Stockholm under 1960-talet utbyttes fönstren och man genomförde en ommålning av interiören i 1700-talets färgskala. Under 1990-talet har två bänkar, en på vardera sida om mittgången, framme vid koret plockats bort för att kunna utvidga koret mot väster. Koret fick vid detta tillfället ett nytt brädgolv och korskranket ombyggdes något för att passa sin nya placering. Dessutom har genomförts reparationer av syllstockar och väggparti, reparation av sakristiedörr, komplettering av rännor och stuprör, konservering av altaruppsats, installation av brandlarm samt renovering och underhåll av tak- och väggspån. |
