Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GOTLAND DALHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, DALHEMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Dalhems kyrka (akt.), DALHEMS KYRKA (akt.)
Historik
Kyrkans byggnadshistoria
Dalhem kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den har föregåtts av en romansk stenkyrka på platsen, varav vid sidan av grundmurarna under golvet endast obetydliga rester bevarats. Den nuvarande byggnadens äldsta delar är koret med sakristian och långhuset, vilka byggdes under 1200-talets andra fjärdedel. Omkring 1350 tillfogades det höga västtornet av den byggnadshytta som kallas ”Egypticus-verkstaden”.

Med undantag för en omfattande ut- och invändig restaurering kring sekelskiftet 1900 – ofta kallad ”den stora restaureringen” – har inte några större förändringar gjorts på kyrkan sedan byggnadstiden. Arbetena medförde inte några mer betydande ändringar av murar etc. utan berörde i huvudsak ytskikt, takmaterial och inredning. Ledare för restaureringen var den gotlandsfödde, i England verksamme arkitekten och konstnären Axel Herman Hägg. Den påbörjades 1899 och avslutades först 1917 då yttertaken belades med skiffer. Till stor del utfördes restaureringsåtgärderna med medel som dels ställts till förfogande av riksdagen, dels uppbådats vid en rikstäckande insamling till förmån för restaureringen. Den största utvändiga förändringen vid sidan av bytet av takmaterial var att fasaderna befriades från puts och kalkning.

De senaste restaureringarna
1996 genomgick Dalhem kyrka en yttre restaurering som främst omfattade att rengöring och omfogning av fasaderna och konservering av stendetaljer. Skiffertaken lades om, åskledaranläggningen och plåtarbetena byttes ut och skorstensstocken på vinden demonterades. Fönstren och portarna sågs över, och en handikappramp anordnades framför tornportalen.

2003 genomfördes en inre restaurering som främst omfattade rengöring av väggar och valv, lagning av golv och justering av värmesystemet. Fönstren sågs ånyo över, så även portarna. Textilförvaringen förändrades. Den fasta inredningen såsom de båda altartavlorna, väggskåpen i koret, altarskranket, bänkinredningen, predikstolen och dopfuntslocket konserverades. Äldre belysningsredskap som förvarades på vinden restaurerades och monterades i kyrkorummet. Även delar av den lösa inredningen konserverades.