Stäng fönster ÖSTERSUND KYRKÅS PRÄSTBORD 2:1 - husnr 1, KYRKÅS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KYRKÅS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-01 |
| Historik |
|---|
|
Det är oklart när kyrkan uppfördes. Den byggdes som en liten salkyrka med rakt avslutat korparti i öster. Denna kyrkotyp dominerade byggandet från 1200-talet och genom resten av medeltiden och användes frekvent även under 1600-talet. Prover som tagits pekar på att kyrkans tak restes under 1300-1400-talet. Kyrkans branta gavelrösten är inte murade utan är idag brädklädda och har tidigare varit spåntäckta. Den murade medeltida volymen byggdes till under 1600-och 1700-talen. I korets förlängning timrades en sakristia och vid västra gaveln murades ett vapenhus. Sådana tillbyggnader blev allt vanligare från 1600-talet och likaså var det vanligt att under dessa århundraden ta upp nya och större muröppningar. I och med vapenhusets tillkomst murades nedre delen av den ursprungliga sydportalen igen och ingången flyttades till den västra gaveln på vapenhuset. Ett fönster ersatte sydportalen. Två stora stickbågiga fönster togs upp längre österut på södra väggen medan norrfasaden lämnades fönsterlös. Länge räckte det ursprungliga kyrkorummet för socknens behov bl.a. genom en läktare som uppfördes under 1600-1700-talet. I takt med folkökningen blev kyrkorummet allt trängre och dessutom otidsenligt. Innan man tog beslutet att låta bygga en ny kyrka i Lungre på 1840-talet hade man så sent som årtiondet innan planer på att utöka medeltidskyrkan. Inga åtgärder kom dock till stånd och efter en auktion när en stor del av kyrkans inredning, bogårdsstaketet och klockstapeln sålts och skingrats inleddes försök att riva byggnaden. Av någon anledning fullföljdes inte detta utan kyrkan övergavs. Den stod under resten av 1800-talet utan fönster, dörrar, golv och innertak och fungerade som vindskydd för kreatur. År 1869 dokumenterades kyrkan av kulturforskaren Nils Månsson Mandelgren. Renässansen för kyrkan inträffade jämförelsevis tidigt. På initiativ av driftiga sockenbor inleddes år 1900 ett iståndsättningsarbete som kom att pågå successivt fram till 1950-talet. Först 1917 blev staten involverad då kyrkoarkitekten Knut Nordenskjöld besiktade kyrkan och de insatser som dittills gjorts. Dörrar och fönster tillverkades och sattes in, ett nytt plankgolv lades och ett spegelvalv likt det som tidigare täckt kyrkorummet konstruerades. Inventarier återfördes till kyrkan. I slutet av 1940-talet tog hembygdsföreningen och Riksantikvarieämbetet ett samlat grepp på kvarstående arbeten. Skadorna på yttermurarna efter rivningsförsöket reparerades, nya syllar lades i sakristian och invändigt monterades en bevarad bänkskärm på västväggen. En ny öppen bänkinredning kom på plats 1954. |
