Stäng fönster KINDA TJÄRSTAD 1:6 - husnr 2, TJÄRSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TJÄRSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1993-03-01 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten, som sannolikt uppfördes under 1100-talets andra hälft. Av Östergötlands tre kända rundkyrkor är det bara rundhuset i Vårdsberg som är bevarat. Grunderna efter den tredje rundkyrkan påträffades nyligen vid arkeologiska undersökningar vid Klåstad i S:t Pers socken utanför Vadstena. Det finns inte så mycket känt om rundkyrkan i Tjärstad. Den hade dock påfallande små mått och tillbyggdes 1733 med korsarmar för att rymma den växande befolkningen. Det finns även uppgifter på att den hade ett trätorn. Klockorna hängde dock i en klockstapel, som var placerad norr om kyrkan. Rundkyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Det uppges att den revs i april 1778 och den nya kyrkan började uppföras i maj samma år. Det finns en bevarad ritning från 1777 som visar den blivande kyrkans utformning. Ritningen är osignerad, men har tillskrivits arkitekten Carl Johan Cronstedt. Kyrkan uppfördes av byggmästare Petter Andersson och stiftsmurmästare Måns Månsson. Kyrkan uppfördes med ett rektangulärt långhus med rakslutet kor samt sakristia på korets norra sida. Det dröjde dock 20 år innan kyrkan fullbordades med ett torn i enlighet med ritningsförslaget. Till- och ombyggnadsarbetena utfördes 1794-1795 av stiftsbyggmästare Casper Seurling. Den västra gaveln revs och kyrkan förlängdes även ca 4 meter åt väster eller med en fönsteraxel i jämförelse med ritningsförslaget från 1777. Tornet uppfördes i likhet med ritningen och avslutas upptill med en karnissvängd huv med runda uttag för urtavlor samt däröver en balkongförsedd fyrkantig lanternin. Samtidigt igensattes korportalen på södra sidan och ersattes av en centralt placerad ingång på samma sida. Det visar på den förändring som skedde under slutet av 1700-talet avseende kyrkobyggnadernas utformning. Kyrkan försågs sannolikt ursprungligen med ett relativt högt svagt brutet sadeltak, vilket redan var omodernt vid ombyggnaden 1794-95. Enligt ingenjör Ture Jangvik, som var arbetsledare vid den ut- och invändiga renoveringen 1972-73, var kyrkan ursprungligen avfärgad i en rosa ton. Interiören fick en tidstypisk utformning med ett högt tunnvalv som tillsammans med de stora fönsteröppningarna på långsidorna och i koret gav ett ljust och luftigt kyrkorum. Mellan korfönstren placerades en altartavla, målad av Wilhelm Fredrik Gottman 1781. Från den rivna medeltida kyrkan överflyttades bl a predikstolen och dopfunten. De är tillverkade i slutet på 1600-talet av bildhuggaren Henrik Werner och hans svåger Petter Bengtsson Holm. Enligt en påskrift på ljudtaket tillverkades predikstolen 1666 och målades 1735. Kyrkan försågs 1802 med en ny orgel, som byggdes av orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Linköping. Fasaden utfördes efter ritningar av stockholmsarkitekten Per Wilhelm Palmroth. År 1898 utfördes en omfattande renovering av kyrkan. Det är oklart vem som var ansvarig arkitekt för arbetena. Nya tidstypiska fönster i gjutjärn ersatte de äldre fönsterbågarna och även kyrkorummet omgestaltades efter tidens ideal. De slutna bänkarna ersattes av öppna bänkar målade i ekimitation. Trätunnvalvet inkläddes med pärlspontpanel och väggarna dekorerades med språkband med bibelcitat m m. Golvet i koret omlades och äldre gravhällar togs bort, bl a von Scheiding på Schedevi, död 1617. Detta kan indikera att den gamla kyrkans kor låg på samma plats som den nuvarande kyrkans. Vid nästa renovering, som utfördes 1930 under ledning av Linköpings stadsarkitekt Olof Lundberg, avlägsnades en del av de tillägg som utfördes vid renoveringen 1898. Det blev även målsättningen vid den renovering som utfördes 1972-73 med ingenjör Ture Jangvik som arbetsledare. De kvarvarande väggmålningarna från 1898 avlägsnades och takets pärlspontpanel togs ner. |
