Stäng fönster LINDESBERG FELLINGSBRO PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 2, FELLINGSBRO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Fellingsbro kyrka (akt.), FELLINGSBRO KYRKA (akt.) | |
| 2003-10 |
| Historik |
|---|
|
Fellingsbro kyrka är en av de största kyrkobyggnaderna i Örebro län med en lång och komplicerad byggnadshistoria. Kyrkans ovanliga storlek från medeltiden kan hänga samman med att kyrkoherdeämbetet i Fellingsbro var förenat med en ställning som kanik vid domkapitlet i Västerås, en viktig position i den tidens samhälle. Troligtvis uppfördes kyrkan under 1100-talet av gråsten med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och eventuellt en absid. Under 1200-talet tillbyggdes ett kraftigt torn i väster, i full bredd med kyrkan. Under 1300- och 1400- talen förlängdes kyrkan åt öster, väggarna höjdes, även tornet höjdes med en våning, i både gråsten och tegel, och dekorerades med blinderingar. Mot slutet av medeltiden breddades kyrkan till sin nuvarande storlek med lägre sidoskepp. De tidigare yttermurarna bröts genom och blev pelare i ett treskeppigt, valvslaget kyrkorum med 18 valv av tegel. Exteriört pryddes kyrkan med småtorn, även de nyuppförda strävpelarna på byggnadens långsidor pryddes med småtorn. Under senmedeltiden fick kyrkan sina kyrkklockor, storklockan från 1460 och den odaterade lillklockan. 1806-11 genomgick kyrkan en genomgripande renovering efter ritningar av G.U. Boman, då den gavs sitt nuvarande nyklassicistiska utseende i empirestil med vissa nygotiska drag. Invändigt revs de medeltida valven och ersattes av ett tunnvalv i mittskeppet och plana tak i sidoskeppen, uppburna av kraftiga kolonner. Sidoläktare uppfördes. Dekorationsmåleriet i taken tillkom troligtvis vid detta tillfälle. Av kyrkans äldre inventarier var det ett flertal som återfick sina platser i kyrkorummet så som altaruppsats, predikstol och orgel i barockstil från 1700-talet. Orgeln byggdes 1728 av landets då främste orgelbyggare Johan Niclas Chaman. Till de äldre inventarierna hör också ett altarskåp från Antwerpen, daterat till början av 1500-talet, samt kyrkans två dopfuntar, en medeltida och en från 1600-talet. Yttermurarna byggdes på och taket gavs ett flackare sadeltak, som täcktes med spån. Småtornen, som prydde byggnaden revs och strävpelarna omgestaltades till kraftiga pilastrar. Fönstren förändrades, fasaderna putsades vita samt tornet försågs med en konsolfris och kröntes med en lanternin. Kring västentrén, liksom runt Svedenstiernska gravkorets port, fick de skulpterade sandstensportalerna från 1700-talet vara kvar. 1889-1900 utfördes en ut- och invändig renovering då kyrkorummet erhöll en ny öppen bänkinredning, s.k. bönhusbänkar, och nya invändiga dörrar. Väggarna försågs med en bröstpanel. Golvet i gångarna belades med kalkstensplattor och under bänkarna lades nytt trägolv. Hela interiören målades om. Utvändigt belades yttertaket med järnplåt och fasaderna rengjordes och omkalkades. 1965 lades yttertaket om med kopparplåt som behandlats för att inte ärga. Nästa stora invändiga renovering genomfördes 1968-69 under ledning av arkitekt Rolf Bergh. Läktaren försågs med ett nytt underrede av betong. Under läktaren inreddes nya utrymmen så som brudkammare, förråd, kapprum och wc. Alla golv bröts upp och lades om, varvid arkeologiska utgrävningar genomfördes. Koret tredelades genom uppsättning av smidesräcken. I norra kordelen placerades det senmedeltida altarskåpet och i den södra delen anordnades en dopplats med den medeltida dopfunten. Koret försågs även med en ny altarring. Bänkarna byggdes om och målades i en modern ådringsteknik. Läktarunderbyggnaden försågs med en ny vägg av spånskivor mot kyrkorummet och en ny bröstning sattes upp av samma material längs med ytterväggarna i sidoskeppen. Interiören målades om och gavs ny färgsättning. Vid en utvändig renovering av tornet 1999 frilades de medeltida blinderingarna på tornet. Se också bifogade PDF-filer för mer information. |
