Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SVENLJUNGA GÄLARED 2:2 - husnr 1, HILLAREDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HILLAREDS KYRKA (akt.)
1995-09-22
Historik
HILLAREDS KYRKA har anor från medeltiden och betydande delar av långhuset härrör sannolikt från äldre medeltid.

Under 1600-talet skänkte överste Nils Lilliehöök och hans hustru Virginia Hand den bänk som finns invid korets södra vägg. Bänken tillverkades 1649 och kallas "Gälaredsbänken". Den bär de Lilliehöökska och Handska vapnen samt deras initialer. Året dessförinnan tillkom den järnbeslagna kyrkdörren som numera finns i vapenhuset.

Vapenhusets ålder är okänd men det är omnämnt 1742 i samband med en reparation. Senare har det ombyggts, bland annat 1855.

Läktarbröstningen bemålades 1789-90 av tapetfabrikören och kyrkomålaren Jacob M Hultgren från Varberg. Hultgren var verksam i slutet av 1700-talet och utförde bland annat takmålningar i några kyrkor i Västergötland och Halland.

Det ursprungliga koret ersattes 1816 av ett nytt korparti med tresidig avslutning och något bredare än långhuset. Ombyggnaden av koret föranleddes av att det underjordiska Lilliehöökska gravkoret från 1600-talets början hotade att rasa samman. Samtidigt uppfördes en sakristia i norr. Kyrkan fick fler fönster och de befintliga fönsteröppningarna förstorades. Vid denna renovering upptäcktes två mindre igenmurade fönster på långhusets södra sida. Kyrkorummets plana tak välvdes. En läktare längs den norra väggen revs och den västra läktaren utvidgades. Predikstolen flyttades från den södra väggen till den norra. En ny bänkinredning tillverkades. År 1816-17 fick kyrkan sin första sakristia.

År 1883 borttogs bänkarna vid sidan om altaret, som tillkom 1816, och byggde altarringen intill väggen.

Kyrkan genomgick 1902-04 en invändig renovering. Det reveterade brädvälvda innertaket dekorerades då av konstnären Reinhold Callmander, som också målade altartavlan.

En eldsvåda utbröt i kyrkan 1931 då soteld antände trätaket. Kyrkan renoverades därefter 1931-32 under ledning av Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson. Målningsarbetena utfördes av K J R Johansson, Skövde och värmeledningsanläggning installerades av Ebbes Bruk, Huskvarna. Ett nytt golv inlades i kyrkorummet. Bänkantalet minskades något samtidigt som bänkarna fick nya gavlar och mot väggarna uppsattes panel i bänkhöjd. Kyrkan målades invändigt och målningarna på läktarbröstningen framtogs. Porten till vapenhuset breddades och vardera dörrbladet försågs med en glasruta. Läktartrapporna i vapenhuset borttogs och ersattes med nya. Trapporna inkläddes med slätspontade bräder och garderober med bräddörrar anordnades. Utvändigt omputsades kyrkan och kalkströks två gånger.

Förslag till elektrisk belysning godkändes 1936.

Kyrkan genomgick en omfattande renovering 1968-69 under ledning av Göteborgsarkitekten Gunnar Hoving. Utvändigt bestod arbetet huvudsakligen av putslagning och andra murningsarbeten. Nya trappor i granit till sakristian och södra ingången. Invändigt lades helt nya golv. Bänkryggarna inkläddes med härdad masonite. Läktarbänkarna borttogs och ersattes av lösa stolar samtidigt som heltäckningsmatta inlades. Läktarunderbyggnader skapades för att inrymma rum för textilförvaring, förvaring av katafalk, tvättrum och WC. Ljudtaket tillhörande en äldre predikstol från 1652 renoverades och återuppsattes över den befintliga predikstolskorgen. Konserveringsarbeten avseende takmålningarna, läktarbröstningen och predikstolen utfördes av konservator Thorbjörn Engblad, Alingsås. I samband med renoveringen installerades elvärme och elektrisk klockringning.

En utvändig renovering ägde rum 1994. Fasaderna avfärgades med kalkfärg och grundsockeln målades. Utvändiga snickerier målades.