Stäng fönster LIDKÖPING TINGSHUSET 2 - husnr 1, LIDKÖPINGS TINGSRÄTT
Byggnad - Beskrivning
| LIDKÖPINGS TINGSRÄTT (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggandet av ett tingshus i Lidköping kom till stånd sedan domsagans tre tingslag slagits samman till ett med tingsställe i Lidköping kring sekelskiftet 1900 (Hallbäck, 1970). Sammanslagningen till ett tingslag påverkades också av att järnvägen underlättade resandet mellan de olika häraderna. Arkitekten Lars Kellman anlitades och lade fram två förslag - det ena med bostad för domhavanden och det andra utan. Man beslutade sig för att välja det alternativ som innehöll en våning för häradshövdingen. Staden Lidköping upplät en tomt utan kostnad den 18 januari 1904 invigdes tingshuset. Dagen därpå stod att läsa i Westgöta-Posten att staden hade fått en ny offentlig och "...i arkitektoniskt hänseende tilltalande" byggnad. Efter en tillbyggnad består tingshuset idag av två huskroppar. Den äldre delen som ritades av Kellman, är ett stenhus byggt i två våningar med fasader av rött tegel och en sockel av rådhuggen natursten. Även fönsteromfattninga och listverk är av släthuggen natursten och det oregelbundna sadeltaket är täckt av plåt. Frontfasaden vetter mot Mellbygatan och utgör en asymmetrisk komposition. Något förskjuten söderut i förhållande till byggnadens mittaxel ligger det markerade entrépartiet med ingången som leder till den stora tingssalen. Dörren ligger i en portik av råhuggen natursten som bär upp en paradbalkong och ovan portiken höjer sig en hög fronton. Byggnadens norra del markeras istället av en framspringande hörnrisalit som kröns av ett tornlikt säteritak. På byggnadens baksida sticker tingssalen ut i en kantig byggnadskropp. En tillbyggnad i en våning gjordes 1971. Huset är byggt i vinkel vid sidan av huset och uppfört i rött tegel med flackt koppartak. Entrén till inskrivningsmyndighet och expedition är belägen i tillbyggnaden och bredvid porten står skrivet med kopparbokstäver "TINGSHUS". Denna entré ligger i gatuhörnet i skarven mellan ursprungligt och nytt hus. Tingsrätten har tre tingssalar. Vänthallen till den stora salen har en typiskt Kellmansk utformning med två plan som förbinds med tre trappsteg och en valvbåge med två släta kolonner av karolingisk stil. Den stora salen har byggts om vid flera tillfällen, framför allt har den förminskats för att ge plats åt kapprum och toaletter och två stora fönster bakom rätten har murats igen. Idag är den rektangulär till sin form och rätten sitter på ett podium med parterna placerade framför sig. Möblerna, liksom den blå heltäckningsmattan, tillkom vid en renovering 1988. I sal 2 sitter rätten vid ett halvcirkelformat bord med parterna framför sig, placerade vid rektangulära bord mitt emot varandra. Sal 3 som har karaktären av sammanträdesrum, har en cirkelrund möblering. I samtliga salar faller ljuset in från sidan. Inskrivningsmyndigheten ligger i tillbyggnaden. Hiss sattes in i början av 1980-talet. Häradshövdingen bodde från början på andra våningen. Där finns idag (1998) kontor. Vaktmästarbostad fanns på tredje våningen. Enligt Riksantikvarieämbetets inventering byggdes den äldre delen av huset om 1962. Häradshövdingebostaden på andra våningen byggdes om till kontor i början av 1970-talet. Tingssalen renoverades 1988 och övriga delar av huset 1984, då även tredje våningen blev kontor. Enligt en beskrivning av huset i brev till de tingshusbyggnadsskyldige i Dimbo tingslag från tingshusbyggnadsskyldige i Slättängs och Leaby tingslag 1907 var huset då uppdelat på följande sätt. I första våningen fanns en förhall samt korridor och vestibul, tingssal genom båda våningarna med sittplats för över 100 personer, två rum för domare, två rum för nämnden, två för åklagare, ett rum för parter och vittnen, arkiv, celler och vaktrum samt toalett. I andra våningen fanns en stor våning för domhavanden, bestående av åtta boningsrum, hall, kök, serveringsrum, badrum, toalettrum med mera. I tredje våningen fanns två rum och kök för häradstjänarna, ett reservrum samt vindar. I källarvåningen fanns en tvättstuga, ett strykrum, tre hushållskällare och två vedkällare. Dessutom fanns uthus med bekvämlighetsinrättningar, vedbod och vagnbod. Huset kostade komplett färdigt till begagnande 54 500 kr. Ett foto som troligen är från 1920-talet visar tingssalens inredning och möblering (Hallbäck, Sven Axel, 1970). Rätten sitter på ett podium som är format som en trappa med tre steg. Ett genombrutet skrank skiljer rätten från menigheten. På podiet står ett domarbord i mitten med bord för nämndemännen utmed sidoväggarna. De höga välvda fönstren kastar ljus över rätten. Åhörarna får sitta på lösa stolar som står utställda i salen. Väggarna i salen har bröstpanel och ett sirligt listverk gör sina krumsprång över dörrposter och de välvda fönstren. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fotografier av både exteriör och interiör arkiverade från inventeringen 1971. För information om tidigare, nu rivna, tingshus se under Dokument. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-08, Hallbäck Sven Axel "Kring Kollängens tingshus" En minnesskrift. Utgiven av tingshusstyrelsen i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga. Göteborg: 1970 |
